Etikett: vårsådd

I lördags sådde jag sista vallen (skyddszon + grönträda) och i går satte vi potatis så nu börjar den här ”våren” vara förbi – och det är snart midsommar. Det var perfekt planering för potatisen. Det var uppehåll och sol både före och efter sättandet och regnade och åskade bara precis då vi satte den i jorden …

Gamla 35:an (lånad) är den trevligaste traktor som någonsin konstruerats. Tyvärr orkar den inte dra någon Rapid så det behövs litet nyare traktorer men annars är den vad man kan kalla den perfekta traktorn. Enkel och pålitlig. Det här är en 35X med Perkinsdiesel som håller i evigheternas evighet. Nån gång måste man byta ackumulator men annars bara går den.

Potatisplogen är köpis men sättrören (med sitsar) är egen konstruktion. Tyvärr finns inte sättklockan med. Det var ett gammalt cykelhjul med en koskälla som skulle plinga då det var dags att sätta en potatis. Det var brorsans konstruktion och hänger säkert på någon spik ännu :-).

Nu kommer direktbrodden upp. Det är första året jag direktsår på lerjord och det ser litet underligt ut då det kommer upp brodd ur djupa fåror i leran. I år var den så seg att välthjulen inte lyckades stänga fåran men det tycks växa i alla fall.

Det är också första året jag sprutar före sådd. Tydligen fungerade det åtminstone i år alldeles utmärkt fastän jag använde minimal dos. Vanligen hinner man inte spruta eftersom lerjordarna är alldeles för våta tills de helt plötsligt är alldeles för torra men i år tog det lång tid innan regnskvättandet slutade så man kunde börja så. Kvickroten skall vara i god tillväxt då man sprutar och i år var den minsann det.

Jag punktbesprutade  mest  bara kvickrotstuvor och baldersbrå. Här ser man tydligt skillnaden mellan besprutade och obesprutade ogräs. Där det fanns kvickrotstuvor skulle vetet inte ha haft en chans att konkurrera för kvickroten var tät och över 20 cm lång redan. Men besprutningen hade mycket god effekt i år. Nu blir det intressant att se om effekten håller i sej för jag tänkte lämna en del obesprutat vid den normala ogräsbesprutningen (där jag använder ganska låga doser). Men det finns en del tistlar på ett par åkrar och där måste jag spruta sent.

Och så en bild från vallfrösådden (timotej och klöver). Nog undrar man om det kan växa nånting här … Men kanske de 2 mm regn som kom i går samlas i skårorna och får de små fröna att gro i alla fall ?

Egentligen tänkte jag vänta tills brodden var så lång att den täcker eländet men det kan vara bra med en bild redan nu så man kan jämföra senare. Här är en direktsådd åker innan brodden skymmer såbottnen. De svarta prickarna är lera som fastnat vid välthjulen och skrapats bort. Det var nämligen alldeles för vått i svackorna vid sådden men vi ville inte vänta för det höll på att bli juni.

Även om jag är bekymrad över tillpackningen av den våta jorden så verkar årets sådd inte vara så katastrofal. Men allt beror på sommarens väder. Det får inte regna för litet och inte för mycket på våra känsliga lerjordar.

Nu gäller det att rengöra och olja in såmaskinen och sedan börja bygga.

 

Jag måste sätta in bilden av den första brodden. Det är något alldeles speciellt då den sticker upp ett par centimeter ur den svarta myllan. Den representerar det nya hoppet som tänds varje vår hur besvärligt föregående år än varit.

(Märk väl att det inte är en av våra åkrar – vi har allt direktsått i år och det ser betydligt mera skräpigt ut …)

Det är för tidigt att dra slutsatser än men det är åtminstone klart att halmproblem har det inte alls varit i år. Det har varit ett ovanligt blött år så man vet inte hur det hade gått med torrare åkrar. Det har i alla fall gått att så både på mull- och lerjordar. Där det fanns spår av vinterns virkeskörning måste jag i alla fall köra ett par varv med tallriksharven för att få sönder den torkade leran.

Hittills har det gått bra men man vet ju inte ännu hur det växer. Åtminstone sparar direktsådd både tid och pengar. Vi har aldrig satt så här litet tid på vårsådden. Inte fullt två tankar bränsle gick det för hela sådden  (ca. 200 liter). Vi skulle ha kunnat så ännu fortare men måste vänta litet på att endel skiften skulle torka upp.

Åkrarna var för våta men i år fanns det inte tid att vänta mer. Och lerjordarna började torka för mycket på ytan – samtidigt som de var för våta under. Om vi inte hade börjat så dem nu så skulle det ha varit nödvändigt att bryta skorpan med tallriksharven. Våra lerjordar är riktigt krångliga. Ibland faller leran sönder i små bitar då den torkat, ibland blir den rena cementen (som i år).

Så här blev en åker med mycket halm att se ut.

Här har vi kört över en svacka där skorpan ännu inte hunnit bli så tjock.

Tillsvidare kan jag inte se någon orsak att gå tillbaka till bearbetning före sådd (men det kan ju komma ifall inget växer på åkrarna :-). Tvärtom tänker jag fortsätta med direktsådden även om den ger litet lägre skörd. Det är en ganska stor sak att slippa all jordbearbetning. Litet mera besprutning lär det i alla fall bli.

Nu räcker inte ett års erfarenhet utan först om några år börjar man få en hyfsad bild av hur direktsådd fungerar. På våra åkrar.  Det är stor skillnad mellan jordarna och också mellan åren.