Etikett: Växtodling

Permanent väderreservation

Det mesta som en jordbrukare gör sommartid inbegriper viss väderreservation. Grannen Jonas och jag har en del samarbeten i olika former, bl.a. harvar jag åt honom och han sår åt mej. Inför nästa vecka hade vi planerat att sätta igång med sådden för hans del, jag skulle börja harva på måndag.

Idag började dock väderprognoserna se lite oroväckande ut för början av veckan. SMHI lovar uppehåll, FMI och Foreca lovar 25 mm regn på måndag. Det är ju onekligen en viss skillnad mellan de två alternativen.  Har SMHI rätt och det blir det uppehåll är det inga problem, då kan vi köra som planerat. Har de andra rätt och det kommer det 25 mm regn sår man inte förrän om ett par dagar, vilket skulle tala för att snabba på och fixa undan sådden redan på söndag. Å andra sidan, kommer det 25 mm i form av ett skyfall är det nästan bättre att inte ha sått alls. Så stora regnmängder kan om de kommer på kort tid innebära att man får så om skiftet. Fast å tredje (?) sidan, om verkligheten blir nånstans mitt emellan ytterligheterna (t.ex. 10-15 mm regn) skulle det vara ganska bra att ha sått före. Hmm, hur gör vi då?

Kompromissen blev att sprida riskerna. Vi harvade och sådde halva arealen med kort varsel på söndag eftermiddag. Det innebär att hur det än går blir resultatet varken total succe eller totalt misslyckat. Går allt bra fick vi åtminstone halva arealen sådd, går det åt skogen är det ändå inte mer än hälften som gick åt pipsvängen. De närmaste dagarna får utvisa vad vi borde ha gjort.

Som tur var hade vi inga stora planer för familjens söndagsfirande som måste ställas om p.g.a. det snabbt påkomna jobbet. Hustrun konstaterade att den här tiden på året blir det sällan som man planerat, så det gäller att planera så lite som möjligt. Hon är klok, min fru. 😉

Det är hett i helvetet

Jag förstår bra varför helvetet beskrivs som en het plats efter att ha suttit i en glashytt med en obarmhärtigt stekande sol. Valet mellan att storkna av dammet eller få värmeslag var enkelt – alla dörrar och fönster sattes på vid gavel och så dammskyddet på. Trots det så var jag halvdöd och så omtöcknad att det blev en hel del överlopps sprutspår. En gång glömde jag att koppla på fräsen så den släpade en massa jord med sej.

Tyvärr så hör jag till den arktiska rasen. En 60 grader lägre temperatur är inget problem för mej men det här klarar jag inte. Jag skulle aldrig drömma om att åka söderut och steka mej i solen. Far jag nånstans så är det norrut (eller till Antarktis).

Den här vårsådden hör till de värsta jag varit med om. En gång tidigare (för omkring 30 år sedan) måste jag stanna traktorn och lägga mej i skuggan av bakhjulet och då var det samma stekheta helvete som nu. Vi har haft närmare trettio grader hela veckan.

Efter varje påfyllning måste jag dricka mängder av saft och käka glass för att orka köra på nytt. För mej är inte kylaggregat någon lyx utan ren nödvändighet för att överleva vårsåddar som i år. Ny traktor köper jag nog inte bara för kylaggregatets skull men nu skall det installeras nån kylning. I USA finns det delstater med hett klimat och på nätet hittade jag en hel del burkar för kylning. Ett kompressoraggregat kommer inte på fråga på grund av att det kräver alltför mycket ström (50 A vid 12 Volt) och så vill jag inte ha kylvätskorna som vanligen läcker hela tiden. Men det finns ”vattendrivna” kylaggregat för 12 Volt som kunde vara bra – om de fungerar. Tyvärr är det krångligare att importera så jag försöker ännu hitta nånting inom EU.

Men nu är vetet i jorden (utom på viltåkern) och bra är det för i dag kom  det en våldsam åskskur. Åkrarna i Lindkoski såg ut som sjöar (jag var tvungen att åka dit för att starta om fibernätets växel som fått fnatt av åskan). Morgondagen går säkert till att reparera nätanslutningar som åskan tagit kål på.

Frässådd

Nu har jag sått första biten. Det är sent men åskregnet i förrgår ställde till det. Annars också har det torkat upp förvånansvärt långsamt med tanke på hur solen stekt. Här kommer det litet frässådd:

video

Till all tur var det relativt svalt nu i kväll. Jag kör först runt fem varv (= en sprutbredd) och sedan fram och tillbaka tills allt är klart. Vart femte slag stänger jag två billar så det blir sprutspår. Det är viktigt att inte stanna i ändarna utan lyfta först fräsen och sedan såmaskin i farten för annars blir det hopar. Då jag svänger så är det nog styrbromsarna som gäller.

Elstolparna hör inte till mina favoriter precis:

Plogen

I ett inlägg tidigare idag påstod jag att plogen är det ädlaste redskapet i jordbearbetningen och utlovade också en motivering. I ärlighetens namn måste jag nog medge att mitt upphöjande av plogen är rent subjektivt och känslomässigt.

Plogen är något av en symbol för själva jordbruket. Den är det redskap som gör den mest omfattande luckringen av jorden och det är antagligen därför som arbetet känns på nåt sätt kraftfullt och genomgripande. Plogen skär loss och vänder hela matjordlagret, i grund och botten på samma sätt som när man i hemträdgården vänder jorden med spade. Man plöjer vanligen c. 20-25 cm djupt (allt mellan 15 och 30 cm förekommer), vilket känns rejält jämfört med t.ex. en S-pinnharv som man ofta inte går lägre än 5-6 cm med.

Plöjningen markerar att man slutgiltligen vänder blad i odlingen, lämnar förra säsongen bakom sig och går in i nästa. Plogen renar jorden genom att mylla in ogräsrötter och gamla växtrester och förebygger därigenom faktiskt i viss mån både ogräs, växtsjukdomar och t.o.m. vissa skadeinsekter.

Fast i ärlighetens namn finns det nackdelar med plöjningen också. Det är ett av de långsammaste arbetsmoment vi gör och kräver mycket tid och bränsle. Trots att plogen i princip luckrar jorden bra finns det också risk att man packar till den etter värre om man plöjer när marken är för blöt.

En väl utförd plöjningen är lite av en hederssak för många jordbrukare eftersom det kräver en del kunnande och erfarenhet för att bli riktigt bra. Man skall plöja rakt, ha plogen rakt inställd både i längd- och sidled, plöjningen skall göras till lagom djup o.s.v. Plöjningen är faktiskt det enda arbetsmoment som blivit en tävlingsform och man kan tävla i plöjning t.o.m. upp till VM-nivå. Distriktsmästerskap ordnas runt om i landet på höstkanten, jag gissar att vi får anledning att återkomma till dem när det drar ihop sig.

Faktum är att jag arrenderar en del av de åkrar jag odlar av en flerfaldig österbottnisk mästare i plöjning och på just de åkrarna känns det extra viktigt att få till ett någorlunda anständigt resultat. Ibland går det bättre, ibland sämre. Hur gick det idag då? Låt oss säga att det inte gör nåt om han skulle ha inlett villasäsongen.  :)

(Andra ryggen blev riktigt, riktigt dålig.)