Grobarhet 2018

Förra hösten tröskades vetet sent och vått. Precis som man kunde förutspå så är grobarheten usel. Till all tur har man lärt sej att ha överårs utsäde i lager. Nedan syns skillnaden i grobarhet för skörden år 2016 (till vänster) och 2017 (till höger). Ett groprov i fuktat hushållspapper gav grobarhet på 97 % för år 2016 vilket är ovanligt bra. Motsvarande pappersprov gav efter lång tid en grobarhet på omkring 10 % för vetet från i fjol. Kornen från 2017 hade dessutom rikligt med sjukdomar.

Så det är klart vad svaret på från “Vad skall jag så ?” blir.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

2 reaktioner till “Grobarhet 2018”

  1. Hur stark är kopplingen mellan grobarhet och falltal? Jag menar alltså, att om fjolårets skörd gror så där dåligt, så får du alls något för det när du säljer om också falltalet är väldigt lågt?

  2. Troligen är falltalet också dåligt men det blir i vilket fall som helst foder så då mäter de inte alls falltalet. Skillnaden mellan brödsäd och fodersäd är inte heller så stor – priserna är usla för bägge. Nu gäller det bara att bli av med fjolårets skörd och hoppas på bättre tider (och väder) i framtiden. Jag siktar inte alls på att odla brödvete. Det kräver mera kvävegödsling och mera besprutning och sedan är det ifrågasatt om det alls lönar sej.

    Just nu är vi mera inriktade på att förbättra strukturen på åkrarna och jaga kostnader.

Kommentarer är stängda.