juni 2011 – Sida 6 – Bondbloggen

Tidsfördriv..?

Ja vill va ledig ledig ledig
Bara sitta brevi brevi brevi
Inte göra nånting nångting alls
Bara göra nånting nånting najs

Nej, så känns det inte alls nu! Det bara spritter i fingrarna av uttråkning. Trots det har jag klippt både mormors och våran egen gräsmatta idag och på så vis förtjänat iallafall liite pengar. Ska ju trots allt på konsert imorgon, ända till Helsingfors. Ett av mina favoritband ska uppträda då och biljetterna har varit bokade sedan länge tillbaka. Bandet heter Linkin Park och kommer från USA. De flesta har säkert någon gång hört dem, medvetet eller omedvetet. Men bra är dom, iallafall enligt min åsikt!

Ikväll flyttar valpen Bea till Larsmo, så då har vi bara tre pojkar kvar. Skönt, tycker jag. Hehe 🙂 Lite synd är det väl, då dom är så söta. Men vi kan inte ha hur många hundar som helst i huset heller.

PS. På lördag är jag med i Lördax, så då lyssnar alla på radio, visst! 😉

Slaktad lastare

Nu är det slut på gamla tider, nu är det färdigt inom kort, nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort … Så sjöng Per Myrberg i ”Trettifyran” som låg 39 veckor på Svensktoppen år 1964-65 – ibland som etta. Så kändes det ungefär då jag slaktade gamla Nokka 3010. Det är skogslastaren från 80-talet som jag kört med i närmare 20 år (och lappat många gånger).

Det var inte så dumt med den nya frontlastaren som ”skykrok” då jag lyfte bort lastarbommarna. Här ligger de nu på marken och skall plockas sönder ännu mer. I sin ursprungliga form kommer de aldrig mer att återuppstå. Intressant är att en hydraulikledning till gripen på vägen har hela 8 kopplingar ! Många ställen att läcka olja alltså.

Nå, därefter så lyfte jag bort tornet från lastarens ram och det var ingen vacker syn. Tre kuggar var avbrutna på kuggkransen – ett minne från vinterns ”bålagrenar” (stora granar). Det var bara ett under att jag fick dem utkörda. Nåja, jag var ju tvungen att börja använda den andra lastaren också.

I det här skedet gick jag in och ringde Nokka för att fråga vad ett nytt torn skulle kosta och därefter började jag se vad nya lastare skulle kosta. Ena stödbenet hade också börjat läcka olja och det är frågan om huruvida det lönar sej att lappa ihop eländet mera.

Den gamla lastaren är för svagt konstruerad och har bara enkel kuggstång för svängningen. Därav också pressen på kuggarna. Nya lastare har dubbla kuggstänger – en på var sida om kuggkransen så belastningen på kuggarna blir halverad. Och underligt nog fanns det en begagnad Nokka av nyare modell från 2006 till salu – men priset var 13 000 euro. En alldeles ny Farma med samma räckvidd som gamla 3010:an skulle kosta detsamma. Och räckvidden vill jag alls inte pruta på.

Nu blir det att fundera. Jag är inte beredd att sätta ut så mycket på en lastare – speciellt som jag har en ny Farma redan – men en liten stackare som mest passar till vedkörning. Och jag behöver en lastare till processorn med minst åtta meters räckvidd. Bäst att dricka både en och annan kopp kaffe och fundera över saken i lugn och ro. Det brådskar (ännu) inte så förfärligt.

Lastaren får vänta medan jag säljer bort vetet, gör i ordning sprutan och bygger växthus.

(Ja, jag kan numera lägga till titeln ”farfar” – i dag föddes lilla Lovis Husberg ! Ni vet ju: Ronjas mamma … Här gillar vi Astrid Lindgren.)

Invasion.

För en vecka sen, kvällen inför resan till Ekenäs, företog jag en granskning av odlingarna tillsammans med min goda vän Matias från Berners växtskyddsavdelning för att kontrollera att allt var OK. Jag befarade att insekterna hade vaknat till liv eftersom värmen kommmit då jag redan på morgonens granskningsrunda hade sett tecken på att något var på gång. Och mycket riktigt så hade speciellt kålodlingarna invaderats av främst jordloppor. På en del av kålplantorna räknade jag till närmare 20 st loppor som sög växtsaft till de grad att plantorna slokade.

Jordloppor — Kålplanta angripen av bland annat vågrandig jordloppa.

Hade jag rest till Ekenäs utan att göra något åt saken skulle jag nog inte ha haft många kålplantor kvar vid hemkomsten. Så istället för att packa och förbereda mig för resan tidigt följande morgon blev det att koppla i sprutan och sätta den i skick för säsongens andra uppdrag. Hade bekämpat kvickrot med Glyfosat inför kornsådden innan så en extra tvättning behövde göras för att säkerställa att inga rester fanns kvar. Efter att bekämpningen var gjord, sprutan och sprutföraren tvättad och resväskan packad hade jag en timme extra tid inför avfärden till flygfältet men vågade inte gå till sängs då jag var osäker på om jag skulle vakna i tid. Gick istället ut till bygget för att markera var eldosor m.m. skulle placeras på väggarna. Förvånansvärt väl hölls jag ändå alert på mötet trots en sömnlös natt 🙂

Denna gång var det som sagt inte frågan om jag skulle bekämpa lopporna eller inte utan hur snabbt jag skulle kunna göra det. Vid andra tillfällen kan det dock vara betydligt svårare att konstatera angrepp och identifiera angriparna. Så till hjälp har jag placerat ut gula limfällor på åkrarna för att fånga de insekter som attraheras av den gula färgen.

Gula fällan — Gul limfälla i morot. Nätet runt fällan förhindrar fåglar som gärna plockar insekter ur fällan från att fastna i den.

Identifieringen av insekterna är dock inte det lättaste trots att jag har tagit en del kurser i ämnet, å andra sidan har också biologer, professorer och annat skolat folk ibland också gått bet på uppgiften. Att känna igen skadegörarna och att veta var tröskeln för lönsam bekämpning går är trots allt väldigt viktig om än ibland mycket svårt. Dagliga kontroller av fällorna hjälper dock till att hålla koll på läget. Förutom skadegörarna försöker man ju också hålla koll på nyttoinsekterna ty alla ”skråttar” är ju inte av ondo. Man vill ju inte hantera bekämpningsmedlen i onödan och hellre går man, efter en lång dag på åkern, till sängs än tillbringar natten med växtskyddsprutan.

Jordloppor 004 — Jordlopporna bekämpade men en del skador hann dom åstadkomma.

En fartfylld vecka

Som rubriken lyder var den senaste veckan en vecka med mycket att göra. Ogräsbekämpningen påbörjades i början av veckan och nu är det några enstaka hektar som kvarstår och får vänta sådär en vecka till. Jag kan ärlig medge att jag inte gillar arbetet då det skall bekämpas ogräs eller växtsjukdomar. Det är sena nätter och väldigt tidiga mornar. Vi brukar dela på arbetet med Kenneth, han är en nattugla och kan köra längre in på kvällen och jag har lätt att stiga upp tidigt på morgonen. Men så faller det ju in de dagar som han är på sitt ordinarie jobb. Då blir det sena kvällar och mycket tidiga mornar för mig + ett normalt arbete under dagen. Måste mege att man ser en aningen i kors då veckan börjar gå till sitt slut.

På onsdag och torsdag var det dags att gjuta golvet i avdelning 1 av 3.

Peter och Mårten gjorde två långa dagar då golvet gjöts i två etapper. Utdragningen av betongen tog inte så lång tid men väntan på att det skulle torka passligt inför slipandet var ett mer beräknerligt arbete. Nu har vi ett dammfritt, välslipat golv 🙂

Härefter följer det att bestämma hurdana dörrar som skall anskaffas och offertförfrågningar på material till förvaringsboxarna.

Årsdag

Idag är det exakt ett år sedan jag var på min första hopptävling någonsin, med min dåvarande foderhäst Bosse. Vi tävlade i 50-60cm samt 70-80cm klasserna i Singsby. Minns jag inte helt fel vägrade vi ett hinder i den lägre klassen men trots allt var jag ju nöjd, då det var vår första tävling. Efter lite väntan var det igen vår tur i den andra klassen som var aningen högre. Detta gick mycket bättre, då Bosse hoppar bättre på högre höjder än lägre, då han tycker de lägre är så fåniga. 😉 Nåväl, vi kom igenom banan felfritt, så då blev det omhoppning för oss. Det var allt som allt fyra ekipage som kom till omhoppning, så lite nervös var jag. Tänk, så skulle vi verkligen komma på en placering! Första hindret gick bra, andra… Sedan fick Bosse riktigt sprutt i bena och raceade igenom resten, så det var bara för mig att sitta där och styra, i princip. Men tyvärr räckte inte tiden till en första plats, utan vi fick nöja oss med tredje placering. Men gissa vem som var stoltaste ryttaren den dagen? 😉 Inte så svårt att gissa eller hur! Vi fick en jättefin vit rosett som jag tittar på ibland. Har den uppsatt på väggen som ett minne. 🙂
Tyvärr har vi inte lika bra väder idag som för ett år sedan. Inte stör det mig, för jag trivs mycket bättre när det är lite kallare. Tänk så mycket som hinner ändras på ett år..

För ett år sedan hade jag just slutat högstadiet och hade ingen studieplats till hösten. Jag hade häst, bodde hemma och njöt av livet. Nu studerar jag och bor på annan ort, något som egentligen var helt oplanerat men som jag trivs väldigt bra med, Jag har ingen häst heller, men försöker hålla intresset igång även fast tiden är knapp. Men nu när jag är ledig några veckor från skolan ska jag försöka ta tag i det ordentligt! Och njuta fullt ut av sommaren och alla vänner 🙂

Idag skulle min älskade farfar ha fyllt år också, så dagen är nog speciell i sig.

Långvägakörning

Måste bara skratta lite åt mig själv; jag har alltid skrivit många inlägg men denna vecka har det varit väääldigt dåligt. Skäms på mig! 🙂

I onsdags fixade jag vinterklåddin, som utlovat! Också i torsdags och fredags simmade jag och tog mig till och tillbaks från stranden med moppe. I torsdags stod mätaren på 95km då jag tankade och efter fredagens tur till Bergö stod den på ca 75km efter mycket reppas av och an på alla möjliga ställen. Riktigt skönt med två lediga dagar har det varit innan en sista arbetsdag på dejoursveckan skulle avverkas.
Igår tog jag moppen iväg till skolan då jag hade dejour. Från Petalax till Gamla Vasa var det 37 km. Startar man klockan 6.30 känns den biten ganska lång nog, men bra gick det. Natalie och jag tvättade grishuset, för de nya grisarna kommer denna vecka. Vi fick några boxar tvättade, men sen fick jag en ganska bra stöt från högtryckstvätten – ingen aning om hur det kunde gå till eller om det var ens möjligt men en stöt fick jag. Kanske någon som är bättre på fysik än jag kan förklara? Efter detta ville vi inte röra den mera, hehe. Men dagen var ändå nästan slut, så det var bara att ta in hästarna och börja leta sig hemmåt.
Natalie, jag och Sniils körde tillsammans hem till Malax där vi skulle in och titta till Natalies hästar. På vägen började det blixta och åska och till slut kom en regnskur. Men vi klarade oss ganska bra ifrån regnet ändå och trots allt var det ju väldigt varmt ute både innan och efter busvädret. Väl hemma stod mopedmätaren på 80km, om jag inte minns helt fel. Jag tog en annan väg hem från Malax så det blev lite längre. En hel del köras har det blivit men det är bara skönt att köra när det har varit så varmt. Temperaturen har varit ända uppemot 37’C i solen dessa dagar. Idag har vi, som tur är, lite blåsigare och aningen svalare väder. Ikväll kanske jag hinner ut till Bergö igen och ta mig ett dopp och hälsa på min underbara väninna Heidi 🙂 Det återstår att se! Allt som allt hittills har jag alltså körd ungefär 260km de senaste dagarna och förhoppningsvis hinner det bli ännu mer. 😉 Min Aprilia Rx har gått lite över 17600km nu, så några tusen kilometer till borde ju inte vara något problem!

Nu ser jag fram emot mina lediga veckor och hoppas att det ska bli passligt väder – alltså inte för varmt 😉 På torsdag åker jag till Helsingfors på en konsert. Riktigt spännande ska det bli! 🙂