En bild på Föusbook fick mig att tänka på något jag hörde för några år sedan. Det var en relativt nyetablerad husdjursägare som berättade för mig att det inte är jorden, inte djuren och inte traktorn som avgör om man är bonde eller inte.
Det är……Pick-up’en . Har man ingen flakbil är man ingen bonde. Så enkelt är det.
Själv är jag då alltså per definition ingen bonde.
Nu hoppas vi verkligen att rubriken stämmer. Ragni kalvade och hon fick en långbent och pigg TJURkalv! Det är överlag roligt och önskvärt att få kokalvar, men framför allt av henne hade vi gärna tagit emot en kokalv. Ragni hör nämligen också till våra ”gamyler”, hon har nu kalvat 7 gånger. Det som gör att det harmar ännu mera är det, att vi inte har en endaste en avkomma efter henne. Det här var hennes 6 tjurkalv, den enda kokalven hon har fått blev i tiderna såld. Så kanske den åttonde kalven sen blir en ko..
Och namnet då? Den lilla filuren fick heta Inteentill. 🙂
Samtidigt som min farmartank renoveras passar jag att ta i tu med en annan bränslerelaterad åtgärd jag funderat på en tid, nämligen att ordna en skyddsbassäng åt tanken. Trots att renoveringen dramatiskt minskar risken för läckage är den ändå inte helt obefintlig. Om t.ex. slangen trillar ner kan den suga hela tanken tom innan man hinner märka nåt och det har också hänt att traktorföraren varit lite okoncentrerad och ränt frontlastargafflarna rätt genom tankväggen. I såna fall spelar det ju ingen större roll om tanken var renoverad eller inte.
Skyddsbassängen är helt enkelt en stor balja som man ställer tanken i. Uppstår det läckage samlar baljan upp det istället för att det rinner ut i naturen. Det finns ett antal olika versioner i plåt eller plast. Den absolut fräckaste är Nafta-Nasu som är en plasttank formad som en gris, men den passar inte riktigt in på vår gårdsplan. Tyvärr….
För min del har jag tänkt gjuta baljan i betong för att sen kunna bygga tak och väggar på den. Ett litet hus smälter bättre in i gårdsmiljön än en liten plastgris, åtminstone enligt min mening. Nån form av tak krävs för att det skall vara nån idé med bassängen, om den är full med regnvatten den dag läckaget uppstår är den inte till nån större nytta.
Den lokala yrkesskolan Optima åtog sig att gjuta själva baljan som ett elevarbete, vilket var jättebra ur min synvinkel. Det är nämligen till fördel om man kan göra hela baljan i en gjutning. Gjuter man golv först och därefter väggar är det inte säkert att det blir helt tätt och då kan brännolja ändå sippra ut.
Det har varit omväxlande på väderfronten här de senaste dagarna. Efter tre dagar av snöarbete var det en hel dag vackert väder (-10 grader) men så kom det snö igen. Och då den snön var bortkörd så hann jag vara en hel dag i skogen innan det blev riktigt kallt. Vi hade -28 grader förra natten. Men så slog vädret om och det började snöa.
Jag har nu fått ihop det mesta i skogsutrustningen. I början så glömmer man alltid hem nånting – om inte annat så vipparen. Och det är ganska stökigt att vara tvungen att köra fram traktorn till varje träd för att knuffa omkull det med lastaren (jag sågar nog av det först). Inte för det – i år så kör jag med traktorn nästan fram till varje träd bara för att få spår så man inte behöver arbeta sej fram genom snön som nu har skare som varken bär eller brister. Just då man hävt upp sej på skaren så brister den och man står med ena foten en halv meter lägre. Men visst får man massor av motion så gymfaktorn är hög.
Däremot är kvällsskiftet ganska kort. Gubben är trött på kvällen och ligger mest bara på soffan. De korta dagarna är inte alls för korta. Men om ett par veckor skall väl konditionen vara bättre.
På söndagsförmiddagen kalvade Cheryl, det blev en pigg kvigkalv. Rent definitionsmässigt är hon den sista kalvaren av höstkalvarna 2010 men tidsmässigt ligger hon faktiskt närmare vårkalvningarna 2011. Av den orsaken var det ganska bra att det råkade bli en kvigkalv. Förmedlarna vill helst inte hämta en kalv åt gången utan ser gärna att man levererar dem i lite större grupper. Min senaste kalvning var i oktober och första vårkalvningen kommer sannolikt i mars. En tjurkalv som föds nu mitt i januari kommer att vara på för ung för att åka med höstgruppen och lite för gammal för vårgruppen. En kvigkalv som sannolikt stannar på gården är mera flexibel ur den synvinkeln.
Cheryl kalvade ensam och har inte haft några problem vare sig med modersinstinkter eller digivning. Kalven är också pigg och verkar må bra. Trots att det är lite kylslaget brukar kalvningar mitt i vintern oftast fungera lika bra som under den varma årstiden. Kon slickar kalven torr rätt så snabbt och kalven föds med en fullt utvecklad vinterpäls. Trots det är jag glad att hon inte kalvade i i lördags när temperaturen kröp ned mot -25. På söndagen låg vi kring -10 och det är helt normalt, kalvningar som sker i februari-mars kan ske i samma temperatur.
Cheryl är en charolaisko, så kalven skall ha ett namn på c. Av vädertekniska skäl känns namn som Chill, Cool eller Cold är goda alternativ, vi skall se vad det blir.
Foderkiosken krånglade för oss. Vi har två olika kraftfoder som delas ut i kiosken, ett fullfoder och ett proteinfoder. Mängden proteinfoder som korna får per dag är betydligt mindre än mängden fullfoder. Så med tanke på det, är det självklart att det var fullfodret som slutade av att komma in i den ena kiosken. Som tur är, fungerade den andra kiosken normalt.
De vanliga knepen vi brukar göra för att få utdelnigen och fungera hjälpte inte. Först testade vi med att stänga av och lägga igång kiosken, eller rättare sagt foderskruven, men ingenting hände. Efter det provade vi med att dra ut och sätta tillbaka en kabel som så gott som alltid är orsaken till dylika problem, men inte heller det hjälpte.
Utmatningen hade börjar krångla på natten, men då de ”enkla” åtgärdena inte hjälpte och korna trots allt inte hade några stora fodergivor kvar, lät vi kiosken vara tills vi hade morgonsysslorna undan.
Då Antte sedan gick ner på nytt till ladugården, tog upp skydden vid kiosken, putsade allt rent och startade skruven, fungerade allt som om det ingenting annat hade gjort. Förmodligen hade fodret kanske lite holvat sig eller så fanns det något litet rosk någonstans som gjorde att det inte ville fungera. Var problemet än fanns, är huvudsaken den att allt fungerar som det ska. Tekniken är underbar! 🙂
