Frosten kom

I går morse var det ordentligt fruset för första gången. Nå, nån liten minusgrad har vi haft tidigare men det var mest på skoj. Och i natt var det riktigt kallt. Annars har hösten varit fuktig men relativt varm. Ingen frost ens i augusti-september.

Jag klagar inte – det är betydligt torrare luft nu och då solen lyser så torkar faktiskt vetet. Luftfukten var i går på eftermiddagen nere i 75 %. Det torkar långsamt för kall luft kan inte transportera bort många gram vatten per kubikmeter. Men samtidigt kyls vetet ner och mögeltillväxten tar slut.

Vintern har knappast kommit än även om det kommer snö på torsdag. Sedan blir det åter varmare och man vet aldrig hur varmt det blir i november och december. Årstiderna är litet huller om buller numera …

P.S: Dagens Runebergscitat: ”...och kölden kom och tog vad övrigt …”  (från Högt bland Saarijärvis moar”).

/Nisse

Vildsvinsmat ?

Att torka eller inte torka, det är frågan. Visst borde vetet torkas men om det i alla fall bara blir mat för vildsvinen så forlorar man  på att slösa energi på torkning. Riktigt illa är det inte nu då solen tittar fram ibland men ett tag såg det ganska illa ut då det bara var fuktigt och varmt. I dag har säden faktiskt torkat på eftermiddagen och nu kyler jag ned den. Inkommande temperatur börjar ligga under noll så inte varmnar säden åtminstone.

I det tidigast tröskade låren var fukthalten redan kring 18 % på ytan (och det är alltid torrare under för kalluftstorkarna torkar nedifrån). Den låren klarar nog vintern utan problem. Men på sina håll var fukthalten för säden upp till 23 %. Man behöver inte ens sätta vetet i mätaren för då man slår mätkäppen i säden så märker man genast om det är vått eller torrt. Om det är lätt att slå i käppen så är fukthalten ganska säkert under 20 %.

Det var litet problem med lår nr. 4 eftersom den hade över 50 cm med fuktigt vete. Nu flyttade vi hälften till en annan lår så lagret blev tunnare och man märkte genast att luften gick igenom bättre och att säden torkade. Henrik skyfflade om säden i nya torken för där man hade kippat lassen så var vetet ganska hårt packat. Lagret är inte så tjockt – bara kring 40 cm. Nu borde luften gå igenom betydligt bättre.

Fodersäd blir det i år men det gör detsamma för priset på brödsäd är inte mycket högre. Nu gäller det bara att få det att hålla sej över vintern. Prognoserna lovar kallt och torrt väder så det skall väl lyckas med att torka och kyla ned vetet tillräckligt. Mätsystemet övervakar lårarna hela tiden så om det börjar varmna så är det bara att sätta på fläktarna i vinter.

Vi har reparerat tröskan och om vädret håller sej torrt så kanske vi försöker tröska de sista hektarerna. Om inte annat så borde man få halmen hackad för åkern är insådd i timotej och klöver. Och klövern var fin såg jag då vi tröskade. Ganska bra gick det i år med tröskandet i den meningen att det inte blev så farliga hjulspår. Det är viktigt med tanke på direktsådden nästa vår. Längst bak ser man ännu den otröskade biten på bilden nedan.

Men kvickrotsbekämpningen gick i putten i år. I dag tömde jag och satte bort sprutan för det hann bli för kallt och då är det bortkastat att spruta. Nu måste vi spruta på våren före sådden. Ett år försökte jag spruta sent på hösten  men det var helt onödigt för glyfosatet tog inte på kvickroten alls då det var så kallt.

Medan det regnade så sysslade jag med att bygga ny mät- och styrelektronik i den nya torken. Men sedan blev det för bråttom så den fungerar ännu inte utan behöver en liten felsökning som får bli till nästa år. Lådan nere skall mäta trycket i den nya torken och sätta på och stänga av fläktarna över Internet.

Det har varit problem med den ena fläkten i den nya torken. Den startar men bränner säkringen i startkretsen. Den behövs inte för vi kan inte köra mer än tre fläktar tillika annars går huvudsäkringarna sönder. Med tunna lager behövs inte heller så mycket tryck.

Det var ett besvärligt år i år. Vetet grodde ganska bra och såg hyfsat ut i början på juli men sedan kom aldrig den värme som fodrades. Skörden blev ganska svag och kvaliteten for åt skogen på grund av den regniga hösten. Till all tur har vi överårs utsäde.

Men om vi får vetet att bli fodersäd så får vi vara nöjda för det var nog nära att det skulle ha blivit vildsvinsmat. Och om vi kan tröska den sista biten i början på nästa vecka så är våra höstarbeten undan (utom torkandet) och vi behöver bara vänta på ett nytt år och en ny vår som hoppeligen blir bättre. Litet besvärligare blir vårarbetena på grund av att besprutningen måste flyttas till våren men det kan man leva med.

Byggarbetena gick också åt skogen i år på grund av regnandet men om det är vackert väder i november och december så kanske vi hinner få en del uträttat ännu.

/Nisse

 

Kalluftstorkning och mögel

De gamla kalluftstorkarna fick dåligt rykte eftersom de var felkonstruerade – eller egentligen konstruerade för Skåne. Största felet var för små luftkanaler och för små fläktar. Då jag byggde vår tork 1975 så satte jag nästan en meter luftkaneler under plåtarna och tre 11 kW fläktar i huvudkanalen. Vi hade en liten oljekamin för tilläggsvärme men den var helt onödig och slopades kvickt. Med stor luftmängd är det onödigt med tilläggsvärme och den borde i så fall har mycket stor kapacitet. Däremot fungerar solvärme från plåttaket bra också då det är mulet. Vi tar in luft från andra sidan byggnaderna som går under plåttaket och värms upp innan den går in i fläktarna. Det räcker till för att torka ned säden så mycket att den klarar vintern och sedan torkar man ned på våren. Ibland får jag ned den till 11 % på våren (mest i misstag för det är för lågt).

Men i år kan det vara problem för allt är genomblött hela tiden. Så nu gäller det att vara noggrann med förhållandet mellan sädens fukthalt och dess temperatur. Om säden är riktigt kall så klarar den sej över vintern fastän den är fuktig. Det finns en bra rapport från JTI (Jordbrukstekniska institutet i Sverige) som behandlar mögeltillväxt. Den är skriven av Nils Jonsson och har nummer 427. Den handlar om spannmål för etanolproduktion men delen om kalluftstorkning är ganska allmän. Den kan laddas ned som PDF från

Ett diagram som finns på många ställen är förhållandet mellan luftens relativa fuktighet och hur lågt man kan torka säden. Man kan se att vid så hög luftfuktighet som 90 % så kan man komma ned till 20 % för säden och 80 % räcker till för att torka ned till 17 %. Det räcker i allmänhet för att säden skall hålla över vintern så man kan torka ned till salufukthalt på våren.

Lacey och andra har undersökt mögelsvampars tillväxt och i JTI-rapporten finns ett diagram som ett sammandrag av deras resultat. Här ser man hur fuktig säden får vara vid olika temperaturen för att mögelsvamparna inte skall växa till sej. Till exempel ser man att om man får nedtorkat säden till under 16 % så klarar den vintern om temperaturen är under +10 grader. Men får man nedkyld den till noll grader så kan den ha en fukthalt på 20 %. Så jag vill ha kalla nätter så jag kan kyla ned vetet så mycket som möjligt då det inte mera torkar på dagarna.

Men det finns också andra mögelsvampar och det här är bara ungefärliga diagram. Men man borde åtminstone hålla sej utanför de färgade delarna. Annars blir det vildsvinsmat.  Det är inte så svårt att få ned temperaturen under noll en kall vinternatt och säden håller temperaturen mycket bra så varma dagar därefter har inte stor betydelse bara man inte blåser med fläktarna. Problemet i år är att vi har varma och fuktiga nätter.

Så jag vill ha kalla nätter och torra dagar. Men man får sällan det väder man vill ha …

/Nisse

Läget?

En av våra trognaste kommentatorer Per fd efterlyste nåt att läsa eller helst lite bilder så jag gör en kort uppdatering över läget i bildform. Hade tänkt göra det igår men telefoneländet ville inte kooperera.

9.10.2017 Lagerkålen skördas i väntan på torrare väder, och solen visade sig faktiskt en lite. stund. Följande dag var det lite regnigare men vi kunde ändå slutföra kålskörden för säsongen.

 

Ett kållass som väntar på att staplas in i lagret.

 

11.10.2017. Det relativt varma om än fuktiga vädret har medfört att sista sallaten håller på att färdas. Vi plockade bort dom största då vi befarade nattfrost som faktiskt uteblev så den återstående sallaten växer vidare om än ack så långsamt.

 

11.10.2017. Ogräset har i alla fall grott i den sent sådda rågåkern….
……efter lite grävande i jorden hittade jag också lite råg som grott …. vad månde det bliva av detta?

 

15.10.2017. Första morgonen med sol på väldigt länge. Som synes är grönsaksbondens spannmålsåkrar tömda, det sista kornet tröskades i torsdags så ytterligare en gröda att dra streck för 🙂

Per fd. menade att det går åt november innan mina grödor är skördade och jag är illa rädd att han får rätt men med någorlunda god tur med vädret kanske jag kan ta häran till farsdag.

Målgång

Nisse undrade om jag kanske skulle kunna skriva något positivt. Jodå, det kan jag faktiskt göra, även om det bär mig lite mot att skriva något bra om denna säsong som varit så överjävlig för många av mina kolleger ute i landet. Därför vill jag var nog så tydlig med att jag är mycket medveten om om att jag har haft  en överjordisk tur denna säsong, och den turen höll sig faktiskt ända in i mål.

För tro det eller ej – jag är klar. Eller ja, nästan, det står lite havre på åkern ännu, men det är så lite att det inte räcker till en full tork och med tanke på lönsamheten i att torka 3 ton havre i 15 timmar så tror jag nog det får bero. Alltså får man säga ett försiktigt ”hasi” Ett uttryck som jag aldrig hört innan Nisse lärde mig det. Här i Österbotten finns veterligen inget motsvarande uttryck – rätta mig om jag har fel.

Visst har det tillbringats många timmar suckandes över regnet denna höst och visst har svårmodet varit en trogen följeslagare hela säsongen, men på något skumt vis gick det bra i alla fall. Framför allt inga maskinhaverier, största missen i år var ett glömt bakbrädeslås som gjorde att jag fick skyffla upp 300 kg havre från backen, men i förhållande till andras vedermödor förefaller det närmast löjligt att böla desto mera över det.

Maskinfunktionen, bärigheten, mängden och kvalitén har varit helt ok, det som inte varit roligt i höst är förstås torktimmarna, men även dessa har inte varit så makabra som man kunnat tro (har en gång, 2004 torkat vete i 32 timmar), men 10-12 timmar är absolut för mycket för fodersäd. Jag räknade snabbt i huvudet att foderhavre som skall torkas i tolv timmar bränner bort 50% av produktpriset och det är räknat med självkostnadspris i egen tork. Så något att hurra över är det ändå inte – även om man är nöjd över att allt är under tak.

Kornet på sista två hektaren jobbade övertid i cirka tre veckor i förhoppningen om att ”gröningan” skulle mogna eller frysa bort. Så verkade dock aldrig att ske så i fredags gav jag mig i kast med det trots att det nog inte var så vackert att titta på. Eller jo, om man gillar grönt var det rätt vackert.

Bilden ger kanske inte rättvisa åt eländet, men det var ca 5% helt gröna ax i växtligheten och vissa områden var helt gröna. Nu var detta en åker som kom i min besittning i höstas så vi är inte så bekanta ännu, men redan efter första varvet klarnade det vad det handlade om. Det var vått i bottnen, mycket våtare än jag hade räknat med.

Ingen speciellt vacker syn från en tröskhytt. Lägg också märke till vattnet som står fullt synligt i det gröna orörda partiet till vänster.

Nåja, på något sätt gick det att få bort sgs allt, det riktigt gröna och således våta till vänster på bilden blev kvar, men 25 kvadratmeter skall man kanske ha vett att inte gråta blod över denna höst.

Hur som helst är det klart nu för min del, ovanstående korn tillbringade 11 timmar i torken så inte blir det så mycket över efter årets säsong, men amorteringar och förnödenheter till nästa säsong kommer det nog att räcka till, och saltet på gröten får man väl vänta till nästa år på. Hur som helst kan vi nog konstatera att 2017 går till historien som ett mycket dåligt år, men för mig personligen var nog 2004 betydligt, betydligt värre.

 

 

Veckans tok

I vår husblaska Landsbygdens Folk ritar signaturen ToK om landsbygdens aktuella frågor. I förra veckans ToK kände jag igen mej mycket bra.

Vi hade kört hela natten tills tröskan gick sönder och sedan började det regna. Efter det har det regnat och varit genomfuktigt hela tiden. Om jag förväntas skriva positiva inlägg så blir det mycket glest just nu. Vi har det mesta vetet tröskat men det torkar inte fastän jag blåser dag och natt. Det värsta är att nätterna inte är kalla utan lika varma som dagarna. Och det allra värsta är just varmt och fuktigt. Om man får ned temperaturen till noll så är det ingen fara för då slutar bakterierna att verka. Så nu använder jag elström till ingen annan nytta än att vetet inte far illa (ännu).

Efter tröskandet så sov jag nästan hela nästa dag och sedan fick jag kramp i en ryggmuskel. Jag vet inte om det var att man satt och spände sej med tröskspaken i 16 timmar. Liggsäden gjorde att man måste lyfta och sänka bordet precis hela tiden. Nåja, muskeln blev i bättre skick efter en ordentlig ingnuggning av hästliniment. Det är bra även om det inte går upp mot gamla tiders hästliniment som sved och hettade ordentligt.

Därefter så började vänster öga ömma och som man kunde vänta sej så blev det efter ett par dagar irit (ögoninflammation). Det är inte första gången så man börjar känna till symptomen. Till all tur så fungerar medicinen mycket bra MEN man blir alldeles galen av att droppa varje timme. Medicinen är bra eftersom den verkar genast men problemet är att komma ihåg att droppa. Det gör jag inte så jag måste ha telefonen att larma varje timme. Då man skall göra nånting så börjar eländet pipa just då man håller på med något som kräver koncentration. Till sist så blir man så irriterad att man blir en fara för omgivningen.

Kanske Kalle kan hitta på nånting positivt att skriva om. Här är det dåligt om positiva saker. Nu skall jag gå ut och dystert begrunda vetet i torken. Hösten i år hör till de värsta. Förr regnade det också – ibland mycket – men det var alltid litet torrare nån gång. Bara man får nedtorkat en del  av vetet så kan man köra om lårarna så att de blandas och eventuella klimpar löses upp men nu har det inte torkat alls. Senast jag mätte så var det 29 %. Åtminstone kunde det bli kallt så man slipper den här varma fukten. Det kan bli mycket vildsvinsmat i år …

/Nisse