Morotshäran.

I kväll kunde vi stryka ytterligare en produkt från ”what to do”-listan i och med att vi skördade de sista morötterna.

De som följt mina uttalanden i radio och tidningarna undrar säkert hur det sist och slutligen gått efter den kalla veckan som hotade spoliera det mesta av lagerskörden. Det är ännu lite för tidigt att veta hur lagerhållbarheten blir men vad gäller löken som vi skördade det sista av igår så fanns det nog en hel del totalförstörda lökar  med i de lådor som nu satts på torkning i löklagret. Det var närmast små lökar som legat överst i löksträngen på åkern som förstörts, lökar som låg undertill med kontakt mot jorden hade klarat sig bättre och de verkar som om de rehabiliterar sig anefter som de torkar. Ett betydligt ökat lagersvinn får vi nog räkna med där blott jag nu får dem så effektivt torkade att ”vattenbollarna” inte blöter  ner den friska löken och hela partiet förstörs. Jag kör nu fläktarna på fulla varv och med ordentligt med tilläggsvärme från flispannan så får vi se hur långt det räcker.

Morötterna däremot verkar ha klarat sig bättre än vad jag först befarade det är endast de som av någon anledning vuxit uppåt så att ”nacken” legat ovanom jordytan som uppvisar lite frostskador. Det är ändå så små skador så där tror jag inte att det inverkar på hållbarheten. Morötterna gick också riktigt bra att skörda trots att blasten, som behöver vara stark eftersom maskin lyfter via den, fått sig av frosten. Att skörden löpte bra trots skadad blast får vi tacka den torra hösten för, hade det varit normalfuktigt eller vått hade nog maskinskörden inte lyckats. Nu gick det som sagt riktigt bra och mullprocenten i lagerlådorna är säkert den lägsta jag haft på år och dag, men sen kommer jag inte ihåg att det skulle ha varit så torrt i oktober någon gång tidigare heller. När vi tog de sista lådorna idag började det duggregna så smått så det var i grevens tid vi fick dem ur jorden. Skörden i övrigt var lite mindre än normalt, morötterna var fortfarande i tillväxt då frosten kom och de såddes också först i juni och växte långsamt till en början då det var så kallt och vått under försommaren. Man kunde se att de fortfarande hade rothåren kvar och inte ännu var helt avmognade men blasten fick sig så pass att det inte fanns något annat val än att skörda in dem. Jag brukar annars skörda sent för att rötterna skall hinna avmogna och samla åt sig lite socker för jag vill ju att morötterna skall smaka bra. I övrigt så är det riktigt fin kvalitet på rötterna och de är av lämplig storlek för konsumentförpackningarna, däremot blir det nog ont om större rötter för storköken.

"Morotspojkarna" Mick och Johnny verkar nöjda över att morotsupptagningen är över. Dagens duggregn såg till att klädseln fick den färg den ska ha i skördetider :)
”Morotspojkarna” Mick och Johnny verkar nöjda över att morotsupptagningen är över. Dagens duggregn såg till att klädseln fick den färg den ska ha i skördetider 🙂

 

Koriandern

Jag lovade visst i nåt skede att göra en uppföljning av min nya gröda för året. Koriandern har vuxit fint men väldigt långsamt från början, den hade knappast blivit till något om vi inte hade fått värmen vi fick vid skolstarten i augusti.

13.8.2015 Koriandern i full blomning till glädje för humlor och bin.
13.8.2015 Koriandern i full blomning till glädje för humlor och bin.

 

27.9.2015. Lite "böljegång" i växtligheten efter regnen men en hel del fortfarande grönt och omoget.
27.9.2015. Lite ”böljegång” i växtligheten efter regnen men en hel del fortfarande grönt och omoget.

 

Seg tröskning.

Jag har väntat och väntat på att grödan skulle mogna men den utdragna blomningen gjorde att en hel del var grönt ännu fram till frosten för 2 veckor sen. Nu har grödan fått brunare färg och mitt tålamod att vänta börjar ta slut då jag inte längre tror att det blir så mycket bättre än det är. Väderrapporten lovar regn till onsdag så jag tänkte att det kanske är lika så bra att skörda innan dess. Hade räknat med en ”lätt” tröskning då det mest är stjälkar och frön kvar och alla blad har fallit av. Men se det blev det inte, stjälkarna som var halvsega efter nattens rimfrost ville helst linda sig kring inmatningen på skärbordet. Det påminde väldigt mycket om den lintröskning jag prövade på i början av -90-talet då jag också sökte alternativa grödor. Ibland kom vi 50 meter men emellanåt bara 5 innan det var dags att rensa inmatningsskruven. Verkade ändå gå bäst med haspeln lågt så att den bromsade inmatningen. Efter lite på en timmes experimenterande blev det åter fuktigare då solen sänkte sig bakom skogen och skuggan föll över åkern så då fick vi ge upp. Vi får ta nya tag imorgon om vädret tillåter. Det kom i alla fall en hel del frön i tanken så visst vore det roligt att få bort dem från åkern.

9.10.2015. Nu har frosten, det var ner mot -10°C på åkern, skött om det gröna.
9.10.2015. Nu har frosten, det var ner mot -10°C på åkern, skött om det gröna.

 

19.10.2015. Så här sent på året har jag aldrig tröskat tidigare. Nu gömmer sig solen alltför tidigt bak skogen och nattfukten gör det svåra ännu svårare :(
19.10.2015. Så här sent på året har jag aldrig tröskat tidigare. Nu gömmer sig solen alltför tidigt bak skogen och nattfukten gör det svåra ännu svårare 🙁

Hej.

Vill bara meddela att jag nog lever trots att jag inte kommit mig för att skriva på en tid. Det har varit mycket jobb och annars också kämpigt vilket jag antagligen återkommer till så småningom. Mina bloggkollegor har tacknämligt hållit låda här så somnat bort det har inte bondbloggen gjort trots min frånvaro.

Jag ska nu inte ikväll skriva nåt längre inlägg, det finns så mycket att skriva om så jag vet inte riktigt var jag skall börja. Antagligen saknas det lite uppdatering om odlingsläget eftersom YLE Österbotten ringde upp i morse för att kolla läget. Länk till sammandraget från morgonens rapport hittar ni här. Har under dagen erhållit lite mera information om skördeläget så kanske får jag en möjlighet till uppdatering av läget i morgon då jag ombetts delta i fredagsklubben. Allt lär vara fastfruset i morgon bitti så därför kunde jag lova att delta trots att det är bråda tider. Jag återkommer då andan faller på.

Decimillenniumskifte?

Decennium -> centennium -> millennium -> men vad följer sen? Det var vad jag frågade mig för några dagar sen då en av mina trotjänare nådde 10000 -sträcket.

Trotjänaren i fråga är min Same Dorado 85 traktor som är den första av mina traktorer att korsa milstolpen. När mätaren började närma sig undrade jag om samma noja som aktualiserades vid årtusendeskiftet var befogad i detta fall. Ni vet, att elektroniken skulle få fnatt. Det fanns det facto bara rum för 4 siffror i displayen så vad skulle hända vid uppnådda 9999?

Nästan som att ha en ny traktor :)
Nästan som att ha en ny traktor 🙂

Nu hände ingenting som vi lade märke till och traktorn råkade gå för sig själv med skördevagnen på släp när skiftet inföll. Följande gång jag satte mig i hytten hade redan 4 nya timmar adderats till timmätaren.

Oron över ett totalt stopp hade aktualiserats ett par veckor tidigare då fläktremmen till kylluftsfläkten brast. Den här traktorn har luftkyld motor och jag kunde ta mig hem för reparation med att köra med låg belastning, värmemätaren steg lite högre än normalt men kylflänsarna mäktade hålla motorn tillräckligt kall även utan kylande luftströmmar från fläkten.

Om det gick enkelt att ta sig hem så var reparationen som följde allt annat än enkel. Det här är frågan om en verkligt kompakt traktor och därtill utrustad med frontkraftuttag vilket betyder att alla remmar måste bytas genom att lossa drivningen till frontkraftuttaget. Kompaktheten gör att man borde vara utrustad med otroligt små händer och pianofingrar för att komma åt utan att demontera det mesta i fronten. Nu har jag varken speciellt små händer eller pianofingrar så det fick bli det senare alternativet. Jag låter några bilder med förklaring beskriva operationen.

 

En före detta fläktrem.
En före detta fläktrem………
.....som skall sitta längst in mot motorn.
…..som skall sitta längst in mot motorn.
För att komma åt att byta rem måste generatorer och mellanvägg lossas. Eftersom mellanväggen korsas av både bränsleledningar och slangar för luftkonditioneringen kunde den inte lyftas bort......
För att komma åt att byta rem måste generatorer och mellanvägg lossas. Eftersom mellanväggen korsas av både bränsleledningar och slangar för luftkonditioneringen kunde den inte lyftas bort……
.....men lyckades få mellanväggen framflyttad så pass att jag kom åt att med hjälp av ett par järntrådar (jag saknade lämplig tång) lossa låsringen på axeln för drivning av frontkraftuttaget. Efter att ha lossat låsringen kunde axeln skjutas in i remskivsdelen så pass att det gick att trä på ny rem.
…..men jag lyckades få mellanväggen framflyttad så pass att jag kom åt att med hjälp av ett par järntrådar (jag saknade lämplig tång) lossa låsringen på axeln för drivning av frontkraftuttaget. Efter att ha lossat låsringen kunde axeln skjutas in i remskivan så pass att det gick att trä på ny rem.
Det visade sig att orsaken till rembrottet berodde på att lagret i spännhjulet hade skurit fast. Jag har från och till hört lite missljud men inte kunnat lokalisera varifrån det kommit. Remmen hade antagligen hållit något år till om jag bytt lager tidigare.
Det visade sig att orsaken till rembrottet berodde på att lagret i spännhjulet hade skurit fast. Jag har från och till hört lite missljud men inte kunnat lokalisera varifrån det kommit. Remmen hade antagligen hållit något år till om jag bytt lager tidigare.

Efter att ha bytt lager i spännhjulet och från rembutiken i stan hämtat ny rem som visade sig vara för kort, det är inte lätt att bedöma längden på en brusten rem, var det bara att plocka ihop igen. När jag rotade i lagerlagret hittade jag en rem som enligt reservdelsnummern borde höra åt kompressorn till luftkonditioneringen men den passade också till fläkten och lagren till remmarna på morotsupptagaren passade till spännhjulet så egentligen hade jag inte behövt åka till stan. Bra att ha lite grejer hemma men sällan man har passande delar. Hela operationen gick på en 5-6 timmar, det tycker jag är ok med tanke på stadsresan och lite funderande då jag inte bytt rem tidigare.

Det var någon som föreslog att jag skulle passa på och sätta in och binda upp en extra reservdelsrem när jag nu en gång skruvade men med tanke på att originalremmarna hållit närapå 10000 timmar tyckte jag att det kanske är lite onödigt. Det kan det facto vara bra att skruva lite extra nu som då för när jag lossade generatorn noterade jag att en ljusbrun kabel till ett stift på generatorn skavts eller brunnit av. Vad sorts funktion den har undrar jag över för jag har inte märkt att den skulle ha inverkat på traktorns drift eller laddning. Nåå, jag lödde nu dit en ny ledning innan jag skruvade dit den igen.

En brunnen eller avskavd kabel till generatorn hittades också vid reparation. Vilken är denna kabels  funktion månne?
En brunnen eller avskavd kabel till generatorn hittades också vid reparation. Vilken är denna kabels funktion månntro?

10000 traktortimmar  lär motsvara 600.000 körkilometrar med bil så med tanke på det har traktorn fungerat bra med inte alltför mycket reparationer. Hyttfläktsbytet i fjol vintras, ett termostat för luftkonditioneringen, en vajer till fotgasreglaget, en hydrauloljepump och några hydraulslangar är vad jag kommer på nu så här på rak arm. Jaa, och så har jag svetsat ena lyftarmen två gånger men där är förarens klåperier orsaken. Vad gäller hydrauloljepumpen så nöttes kugghjulet till drivningen upp efter 2500 timmars drift, antagligen hade härdningen av kugghjulet misslyckats för metallen var väldigt mjuk jämfört med materialet i den nya pumpen. I övrigt har det gällt normalt underhåll som filter och oljor.

Ett problem som uppstått på sistone är att traktorn mister en del effekt på låga varv när tanken är mindre än halvfull. Jag misstänker att det beror på att det drar in tjuvluft i nån koppling eller ett läckande sugrör, men jag har inte kunnat lokalisera var. Jag har rengjort bränsletanken och bytt filter m.m. men det har inte hjälpt. Nån som har förslag om var jag kunde söka härnäst?

 

Flitiga arbetare.

Häromdagen levererade min småkusin en hel hop med flitiga arbetare som ska bidra till frösättningen på koriandern som nu börjar blomma så där smått. Joo, jag vet att det är sent men lever på hoppet om en lång fin höst. Det börjar inte heller vara så där värst mycket som blommar den här tiden på året så har man nåt som kan bidra med lite nektar och pollen för att göra bina glada så är det lite av win-win situation.

WP_20150726_009

Kollade idag in lite hur flitigt dom jobbar men fann just inga bin i koriandern trots att dom flög flitigt, kanske är det rybsfält som ännu blommar i grannskapet attraktivare?

Däremot hittade jag en hel massa olika sorters humlor och några blomflugor.

WP_20150731_024

WP_20150731_018

 

Ytterligare arbetskraft.

På gården börjar också arbetet hopa sig och inte blir det bättre av att sommarjobbarna nu börjar tacka för sig för att söka sig tillbaka till skolbänken. För att ersätta sommararbetarna söker jag nu ett par tre flitiga arbetare till hjälp med skörd, förpackning och fortsatt skötsel av odlingarna fram tills odlingssäsongen tar slut.  I våras prövade jag att söka arbetare för planteringsarbete under maj månad via Radio Vega Österbottens efterlysning. Det gav inte så värst god utdelning men det är antagligen inte radions fel. Antagligen var det kortvarigheten i arbetsförhållandet som orsakade ointresset.

Det är ju i ropet att använda facebook till det mesta numera så jag testade med att söka folk den vägen denna gång. Bad mina vänner dela ”arbetsplatsannonsen” och jag får nog konstatera att försöket var lyckat. Folk från när och fjärran har hört sig för så pass att det nu börjar bli svårt att såvra fram lämpliga kandidater. Kvalifikationerna är inte så speciella men ett gott öga, säker hand och stark rygg är till sin fördel då det gäller jobben i fråga. Gillar man dessutom uteliv i vått och torrt så är det heller ingen nackdel, nåjaa det har mest varit vått så här långt men kanske hinner vi uppleva lite torka ännu i höst. Jag får väl ta några aspiranter på prov nästa vecka så får vi se.

Jordbruksarbete brukar kanske inte vara så där värst lockande, varför förstår jag inte, men kanske håller det på att svänga då nu intresset visade sig vara så här stort. Och det är faktiskt folk av mer eller mindre finländskt ursprung som hört av sig. Jag får annars flera gånger i veckan förfrågningar om jobb från utlandet och då främst från Östeuropa men jag tänkte denna gång försöka få folk som kan svenska. Det är så pass mycket lättare att instruera då det här är så pass varierande arbetsuppgifter och olika moment som skall utföras. Dessutom så är boendet ordnat om dom är från närområdet. Jag har och har haft utlänningar på jobb och det har fungerat bra då de under en längre tid jobbat här. Eller i alla fall så pass länge att de lärt sig de olika produkternas namn på svenska så att de rätt kunnat plocka ihop beställningarna 🙂

 

 

 

Tiden rinner ut?

Det börjar kännas som om tiden håller på att rinna ut för en och annan gröda. Kollade i kväll in årets provgröda -Koriandern- och även om det fått lite fart de senaste veckorna så är dess utveckling långsam. Så en sen tröskning blir det om det nu blir nån tröskning över huvudtaget. Det vore synd för enligt expertisen så ser den föredömligt bra ut.

Hur som… så är den nu fem före blomning och jag hörde mig för om några bisamhällen, jag har nämligen inte kastat yxan i sjön ännu och tänker nog köra linjen ut. Om inte annat så kanske det ger lite nektar åt bina och så kan man ju njuta av doften…. ja jag håller på att vänja mig vid den något udda doften 🙂

25.7.2015 Koriandern fem före blomning.
25.7.2015 Koriandern fem före blomning.

 

Ogräs.

Idag har jag försökt ta hand om lite ogräs genom att traktorhacka en stor del av det som ännu går att traktorhacka. Ogräsen har nämligen också tagit fart nu när det blivit lite varmare. Har också en par planteringar kvar men nu utlovas det regn igen så få se när de kan fås i jorden. Likaså har jag en hektar saneringsgröda osått, det vill liksom dra ut på tiden med allt denna sommar då man inte kunnat hålla de normala rutinerna och tidtabellerna utan allt har mer eller mindre gått ovanpå vartannat..

25.7.2015. Sista chansen att traktorhacka kålrötterna? Några regndagar och växtligheten sluter sig.
25.7.2015. Sista chansen att traktorhacka kålrötterna? Några regndagar och växtligheten sluter sig.

 

Nåjaa, nu blev det mörkt, det märks att sommaren går mot sin ända, så likaså bra att avsluta dagen med att ”gruva” sig över morgondagens skördande som lär skall försiggå i regnväder 🙁