Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

Nu har våren kommit (2017)

Redan i april var det några varma dagar och vårblommorna började sticka upp och humlorna surrade. Men sedan kom det en ordentlig vinter som var kallare än mången dag i mars. Därefter har det varit kallt och snö tills det slog om ungefär den första maj. Nu dök vårlökarnas blommor upp på nytt även om de inte riktigt gillade kölden som varade i två veckor. Någon speciell blomsterprakt blev det inte i år men snödropparna såg bra ut och blåsipporna var många men små i år. Lägg märke till att vi inte alls krattat löv . Antingen krattar man eller så har man blåsippor – de tål absolut inte krattan.

Inne i växthuset blommar däremot äppelträden riktigt fint.

Och humlorna surrar på verandan …

(Själv sitter jag inne och äter antibiotika. Det blev läkarfärd i går. Jag var så styv i korken för att jag inte alls varit förkyld den här vintern men som vi vet så går högmod före fall :-).

 

Omväxling

De flesta människor brukar ta ledigt men jag kan bara inte. Fast det går att ha litet omväxling. Det betyder att jag börjar på ett nytt arbete. Också då vi åkte på kanalkryssning så blev det till forskning i kanalbyggandets historia och teknik. Jag har varit litet frånvarande de senaste veckorna och det beror förstås på att vi var i Medåker som de kan gissa som följt Bondbloggen flera år. Därefter var vi med det gamla gänget på Åland i Godby. Och gamla gänget var Experimentklubben som vi hade för ca. 60 år sedan med Ingmar, brorsan och jag – nu utökad med sambor och fruar.

I det gänget är jag en ganska udda fågel för de andra är fågelskådare. Det tar emot att fjompa omkring i skogen utan att göra nånting nyttigt. Däremot går det bra med skogsarbete. Likaså kan jag inte ens tänka mej att ligga på en sandstrand och steka mej på Mallorca eller Kanarieöarna. Det är för mej det närmaste man kan komma helvetet på jorden …En gång i min ungdom for jag på en ”solresa” till Bulgariens kust men det tog inte lång tid innan jag hoppade på bussen till en liten bergsby för att studera folklivet långt ifrån turisterna.

Så jag satt hemma i Tor-Ljungars hus (farbror till min studiekamrat och granne  Mona) och läste. Tor-Ljungar var elingenjör och lärare på Sjöfartsläroverket på Åland.. Han sysslade också mycket med underhåll av TV-apparater allt sedan de för första gången gjorde sitt intåg. Han hade bland annat studerat i Kanada och kunde en mängd språk. Han hade många intressen och vi brevväxlade (mest via epost). Hans far Hugo Grönstrand hade varit rektor på Ålands lyceum. Så det fanns ett betydande bibliotek från 1800-talet framåt. Och massor av facktidskrifter – flera hundra kilogram ute i lidret.

Nu vill jag inte alls att alla skall bli likadana tråkmånsar som jag och de får gärna åka till Mallorca bara jag slipper. Men omväxling är bra. Man fastnar annars i det vardagliga och blir som det heter ”gårdsblind”. Att resa bort är nyttigt för det ändrar på vad man tycker är nödvändigt och vad som är mindre nödvändigt. Efter vår vårliga Sverigetur så är det vanligen klart vad som måste göras för vårsådden står för dörren.

Vi var förstås till Medåker och där var det också kallt. Ett par dagar förrän vi kom så fanns där 15 cm snö.

Den smälte men varmt blev det inte. Grannen Lars-Erik hade redan börjat harva då det kom snö och blev kallt. Ganska torrt är det i alla fall under snön. Bilden nedan är från 16 april och då fanns det ännu en hel del snö på nordsidan (på vedlidrets tak). Fast vi hade ingen snö i Hindersby även om det hade kommit i Borgå. Som vanligt tar all nederbörd slut innan molnen hinner fram till Hindersby …

Det fanns stora fält med höstsäd i Sverige och de var jämna och gröna. God skörd är att vänta i höst. Vårsådden är redan nu försenad för de brukar så en månad före oss. Men de hinner ännu bra om vädret blir bättre. Det har snöat på flera håll i Sverige men jag såg på kameran att vi inte fått nån snö i Medåker efter det stora snöovädret den 14 april.

Då vi kommer till Medåker så blir det vanligen en massa byggarbete och så också den här gången – men inomhus. Det gick visserligen att kratta på eftermiddagen på solsidan men kallt var det – kallare än under den s.k. ”vintern”. Jag hade tagit med en mängd stora vedkubbar som torkat i 20 år i vedlidret så det blev varmt – både då de skulle klyvas och sedan då man eldade.

Nu hade jag med en fjärrtermometer som med en laser visar på vilken punkt den mäter. Det var intressant för fastän vi hade +22 grader i rummet så var det +1 grad på golvet vid ytterväggen på sina ställen. Det blir att ta upp golven och täta dem ordentligt en sommar. Troligen blev det springor då vi lyfte upp en ändan på huset som var 12 cm lägre än andra ändan … Golvet i gamla hus har ju skild grund och sitter inte alls fast i väggarna. Men för jämförelsens skull så var golvet i det nya huset på Åland (byggt ungefär 1986) också grymt kallt. Troligen blev jag förkyld av det.

Jag fick en påtvingad ”ledighet” av förkylningen men nu börjar den släppa taget. Inte kan jag klaga för det är första gången den här vintern som jag varit förkyld och det får jag säkert tacka skogsarbetet för. Nu vill jag i alla fall ha litet omväxling och börja arbeta med allt som blivit ogjort medan vi varit borta. Stor brådska med vårsådden är det knappast men det finns en hel del annat som borde göras och som är trevligare då det är litet varmare. Till första maj skall jag väl vara i full gång igen …

 

 

Vårvädret igen …

Efter att ha lusläst väderprognoserna på vintern så lusläser jag dem ännu oftare nu på våren. Inte för att det hjälper på något sätt men man hoppas ju ändå att prognosen skulle ändras litet till det bättre för varje gång. Det är helt onödigt  att se på samma prognos varje halvtimme men man kan inte låta bli …

Vintern kom tillbaka men inte tillräckligt. Jag borde ännu köra ut flisveden. Det går för all del också om det är torrt men nu hotar 10-dygnsprognosen med regn – på onsdag hela 18 mm. Någon tidig vår blir det nu inte men det hade jag inte heller väntat mej efter den varma vintern (då kommer det lätt en kall vår). Helst skulle jag vilja ha kalla nätter och torra dagar just nu för att få ut veden och sedan skulle det får komma regn och därefter värme. Sådetså ! Beakta det här alla metereologer …

Grannen hade sett tiotals tranor på våra åkrar förra veckan (han kör där förbi oftare än vad vi gör). Det är nånting nytt. Gäss och svanar börjar man redan vänja sej vid. Fast jag tycker mera om tranorna. De är hjärtligt välkomna. Men jag undrar vad tofsviporna tycker om invasionen av stora fåglar ? Förr hade vi inte en enda stor fågel på åkrarna och alls inte svanar. Så nånting måste ha ändrats. Förstås gör direktsådden också att det finns mycket mera spillsäd lätt tillgängligt på fältena.

Kallt och blåsigt är det ännu och ett riktigt aprilväder: Ibland kommer det snöbyar och ibland skiner solen riktigt varmt. Om man nu tror på prognosen så skall det i alla fall blir varmare väder från och med Wappen – men vi får se då den dagen kommer.

Jag har inte ännu kört ut Rapiden (såmaskinen) men det är knappast någon brådska med den ännu. Sprutmedlen är beställda och jag har avlagt byråkraternas examen på nätet så det viktigaste är avklarat. Sedan gäller det att få utsädet i jorden men det är väl mindre viktigt …

P.S. Bilarna tycks fungera bra (peppar, peppar …) så någon nytta var det med de varma veckorna i mars då jag inte kunde fara till skogs.

 

Kuddse, kuddse, kuddseee …

Vid städandet så hittade jag följande ovanliga bild. Trots att vi tog in kossorna för mjölkning varje dag så är det här den enda bild som finns av den dagliga promenaden. Man måste vara i tid till åkern (klockan fem) för annars bröt de sej ut och började gå hemåt på egen hand. Och då kunde de riva sej på taggtråden.. Vanligen stod alla vid porten då man kom men annars var det bara att ropa: ”Kuddse, kuddse, kuddseee …” så kom de galopperande. Vanligen lunkade de ganska fredligt längs vägen men ibland kunde det bli litet stångande ifall nån ungko vågat gå före de gamla. Vi hade vidjor som vi smällde på kossorna då de tog fel väg men de brydde sej inte mycket om dem.

(Klicka på bilden för att se en större version)

Bilden är tagen för ganska exakt 50 år sedan. Då fanns det ännu taggtråd och telefonstolpar. Ribackhuset (bakom första kossan) byggdes först 10 år senare. Lägg märke till hur snyggt radade propsarna är (för hand) på andra sidan vägen. Årets rad som jag radat med griplastaren är inte alls lika snygg.

Då kossorna skulle hem så var det man ur huse. Man skulle stå och vakta så de inte tog fel väg eller fortsatte ned till byn. De var för det mesta bara intresserade av att komma in i ladugården och bli mjölkade men alltid var det någon ungkossa som kunde få i skallen att ställa till med krångel och så måste den jagas tillbaka. Bäst att ha cykeln tillhands för det blev tungt att springa efter dem. Och så behövde man en spraddjå (lång och tunn björk) för att styra dem.

Men nu skall jag till skogs för vi har haft -5 grader hela natten och man vågar sej kanske över åkern igen.

 

Vårvindar friska

”Vårvindar friska
Leka och viska,”

skrev Julia Nyberg (1785-1854) i tiderna men fortsättningen är så sorglig att jag inte ids citera den. Visan heter egentligen ”Den stackars Anna” eller ”Molltoner från Norrland” och handlar förstås om olycklig kärlek. Men jag gillar speciellt melodin (efter en svensk folkvisa). På Youtube finns en hel del inspelningar men Lunds studentsångare står för en av de finaste.

Vi har haft vårvindar friska här förra veckan så det finns en del nya vindfällen i skogarna men jag fick göra ett uppehåll i skogsarbetet igen för det började bli spår på åkern. Å andra sidan har jag haft tid att sköta litet pappersarbete (även om det numera är datamaskinsarbete). Planeringen av vårsådden går vidare och nu gällde det att beställa sprutmedel.

Vanligen köper jag jag MCPA och något grammedel men i år tänkte jag försöka med florasulam  och pyroxsulam (alltså Broadway). Inte för att jag köper det ”riktiga” Broadway utan ett parallellmedel – som vanligt. Jag har i många år skaffat medel över nätet (från Finland) och inte haft problem alls. Tanken är att slippa skild besprutning av flyghavren men det blir spännande att se om det fungerar i verkligheten. Medlet skall också klara av flyghavre men man vet aldrig. Ett medel mot flyghavre gjorde nog att de stora viporna försvann men i stället fanns det en mängd korta flyghavrestrån vilket var mycket värre för då kunde man inte ens plocka …

Ett nytt problem för i år är att jag tänkte så in en åker med klövervall och då kan man inte spruta mot flyghavre där. Jag kollade i den utmärkta skriften ”Växtskydd för åkergrödor” och det var inte så många medel som man kunde använda i klöverinsådd. Det blev sist och slutligen Express och MCPA för insådden.

Vi har vanligen mest problem med leidärgres (målla) och nata (våtarv) och ibland med snärjmåra. Baldersbrå har blivit mera problematiskt nu då vi börjat med direktsådd. Fläckvis kan det vara problem med tistlar. Och så har vi förstås kvickroten men den är vanligen ett höstproblem. De flesta ogräsen är sådana som nästan alla medel tar på men beroende på vädret kan nån av dessa bli mera problematiska. Man vet aldrig förrän man börjar se eländet mitt på sommaren men då är det så dags.

Och nä, det blir inga stråstärkare eller medel mot sjukdomar och skadedjur. Jag försöker i stället odla stråstarka sorter som är motståndskraftiga. Den bättre hälften som är biolog tycker att det är bekymmersamt med sådana medel för de tar ofta bort de naturliga fienderna också så vi litar på att naturen hjälper oss. I många tiotals år har jag lämnat bort dessa medel och inte sett alltför stora problem. Med dessa priser så lönar det sej hellre att ta en mindre skörd än att kasta pengar på firmorna.

Men vissa ogräs klarar jag inte av utan sprutmedel. Vi har kvickrot och baldersbrå som tar över hela åkern annars. Man kan sätta en lägre dos men inte låta bli att spruta. Sorry bara, eko-odlare, men jag är för dålig odlare för att klara mej utan sprutmedel. Tro mej, jag skulle gärna låta bli att betala nånting alls åt gödsel- och kemikaliefirmorna om det bara skulle gå. Tyvärr så minns jag ännu helvetet efter miljövårdsåkern ett år där man inte fick spruta ..

Kanske allt går åt fanders i sommar för man vet aldrig hurudant vädret blir. Jag tycker att det lutar åt en kall och våt försommar eftersom det varit en alldeles för varm vinter med liten nederbörd. Så vintern slår tillbaka i juni stället ?

Men just nu skiner solen och det är varmt. Jag städar för hela ladan skall tömmas, golvet upp och så skall det gjutas cementplattor under stenarna. På vår lerjord sjunker nämligen alla hus långsamt ned i jorden och nu har stockarna under golvet (och tröskan) ruttnat. Men jag vill absolut ha kvar trägolvet med luft under. Det ger ett mycket torrt klimat inne i ladan.

Problemet med städandet är att man fastnar vid gamla saker och papper så det går långsamt …

 

Byråkratexamen

Så har jag äntligen tagit mej samman och avlagt ”miljöersättningstentamen” för att ”uppfylla det utbildningskrav som är ett villkor för miljöersättningsåtgärden balanserad användning av näringsämnen”. Jag missade av nån anledning den kurs som ordnades i januari av producentförbundet så jag avlade nättentamen. Och det var en ruskig uplevelse.

Jag trodde det skulle komma frågor som hur breda skyddremsor det behövs och liknande praktiska saker. Sådana fanns också men det var en hel del fullständigt onödigt byråkrattjafs som inte intresserar nån annan än ett par-tre byråkrater i hela landet. Vem tusan bryr sej om  vilka direktiv och lagar som villkoren bygger på ? Vad vi behöver veta är VILKA villkoren ÄR. Bara insnöade kommateckensoptimerare har något som helst intresse av ännu snårigare texter än de tjocka guider som vi måste läsa igenom.

Jag gillar de gamla landskapslagarna från vikingatiden som hade ett mycket kort och kraftigt språk av typen ”Nöd bryter lag”. I ställer för att skriva allt längre och mera invecklade direktiv så skulle byråkraterna sätta sin arbetstid på att skapa korta direktiv. Varför inte skriva ”Spruta inte i diket” eller ”Sätt 10 % i grönträda”. Nu finns det en massa olika vallar som alla är exakt desamma – utom i byråkraternas papper där de kan ha en mängd olika beteckningar.

Och så eländet med ”miljöförbindelse” och ”miljöavtal”. Om man räknar ut hur mycket förlorad arbetstid som det går åt att en massa människor sitter och funderar på vilka skillnaderna är så blir det dyra begrepp. Men byråkraterna behöver inte betala det ur egen ficka. Hmm, kanske man borde ändra systemet så att de skulle vara ersättningsskyldiga då de hittar på nya begrepp som slösar bort folks tid …

Stödbyråkratin har ”förenklats” nu i flera omgångar så den blivit riktigt krånglig. I förra Landsbygdens Folk såg jag att EUministrar vill ha enklare CAP men om man ser på tidigare ”förenklingar” så kan vi vänta oss ännu mera krångel …

Jag klarade nättentamen med 19 poäng av 25 möjliga (15 är gränsen) men är fortfarande arg. Inte vet jag heller mycket mera om villkoren än förut. De elektroniska guiderna som man måste läsa är riktigt dåliga och det är svårt att hitta de uppgifter man behöver. Varför inte skapa ett program som leder en in på de frågor man behöver ? Det finns sådana program så det är bäst att inte börja skapa egna. Då kunde man lämna bort all onödig information som bara råddar till allting. Nu har man bara tagit den tryckta texten och satt ut den som en PDF men i motsats till pappersversionen så kan man inte bläddra i PDF-versionen.

Ministerierna borde inte få sköta informationen för de är hopplösa byråkrater men lantbrukssällskapet har  kompetenta personer som vet vilka saker man skall ta upp så att bonden får den information han mest behöver. Jag har varit på byråkraternas ”informationstillfällen” där de bara läst innantill i de tjocka guiderna (vilket man kan göra hemma lika bra) och jag går inte mera på sådana tillfällen. Däremot tänker jag besöka lantbrukssällskapets tillfälle. Synd att jag missade januaritillfället.

Som litet motvikt måste jag ännu berömma de nya stödansökningssystemen. Jag kan kopiera fjolårets uppgifter med en knapptryckning och sedan ändra bara det som behöver ändras. Mycket smidigt. Systemet kollar också att allt är rätt ifyllt så man lär sej samtidigt en hel del.

Nu skall jag dricka kaffe och lugna ner mej och sedan fundera ut vad som behöver göras härnäst. Skogsarbete går inte eftersom det är för varmt idag men jag såg nyss att det kan bli kallt till slutet på veckan så än ställer jag inte undan motorsågen. Det finns en hel del aspar och björkar som borde tas bort även om jag fick de största i går morse. Få se om det blir ett kallt april efter det varma mars ? Men bättre kyla i april än i maj.