Jag lovade i samband med invigningsfesten i somras att närmare beskriva återuppbyggnaden. Det tog visst lite tid men så här inför ny odlingsäsong är det bäst att stöka undan sånt som är på hälft och kom då att tänka på det här. Bättre sent än aldrig.
Här fortsätter så den utlovade beskrivningen av återuppbyggandet av produktionshallen i bildform.
Än en gång TACK till alla som på sätt eller annat hjälpt till under projektets gång och uppmuntrat oss till att orka fortsätta produktion.
Jag har fått små blå piller åt mej. Mycket underverk har man skämtat, och hört, att små blå piller kan åstadkomma… Upp till bevis, nu ska vi se!
Flunssa. Som aldrig tar slut… Snabbspolning av mina senaste 3-4 veckor: Jag fick känningar av flunssa, det bröt ut, jag var kaputt, så blev det en aningen bättre, så tog den fart igen, och så fick jag känningar i bihålorna, for till läkare, konstaterad sinuit, fick en antibiotika kur, det blev sakta bättre, var nästan som arbetsför två dagar, kuren slut, så blev jag tröttare igen, snöt och snorade nonstop och sen fick jag ont i halsen och så tryck under ögonen, for tillbaka till läkaren blev genomlyst och ingen hittade nåt konstigt i mina bihålor. Pollen?
Förmårrade små pollen. Det har väl sagt kaboom ute i skogen i det vackra vårvädret som varit, allt har en baksida. Sicket skrot! Först flunssa och sen en polleninvasion i min näsa på det. Så fick jag då en drös med antihistaminer att stoppa in överallt. Nässpary, ögondroppar och små blå piller… Först när jag knäckte ett piller i brickan, tänkte jag att va 17 … Den såg så kul ut då den va blå och diverse historier ploppade upp i huvudet, är inte van med färgade piller, så jag måste riktigt läsa en gång på asken att vad är det jag fått egentligen 🙂 Men, nog var det riktigt rätt, så nu fick jag fylla på lite i dagens pillerransonering. Jag äter annars inga medikamentpiller alls, men lite vitaminer och järn brukar jag peta i mej.
En normal, vanlig frukost för tillfället:
Rågbröd med smör, värmes i mikron tills smöret smält. Lägg på en matsked osockrad, hemkokt äppelmos och 3 skivor ost. Sköljes ner med en och en halv mugg kaffe. 🙂 Till detta 1st multitabs, en zink, en magnesium, en d-vitamin och nu också den blå lilla antihistaminen, och som grädde på moset, nässpray.
Eftersom Mathias också har egna mini-multitabsar och d-vitaminer, så står det på alla burkar skrivet vems som är vems. Han har sina och jag har mina. Jag vet ju inte om det är någon större skillnad om man äter en bunt vitaminpiller eller inte. De lär ju ska vara bra, men endel säger också att de får man i sej om man äter varierad kost, till lika sägs det att man inte får i sej tillräckligt och bla bla bla… Jag hårdäter inte vitaminpiller konstant och nonstop, men försöker iallafall peta i mej nåt lite nu och då. Kanske gör det skillnad? Kanske inte? Jag har inte provat att vara utan heller, så jag kan inte säga. I alla fall hoppas jag att de små blå skall göra skillnad, dom vill jag inte vara utan, för snart kommer hela pollenraddan att dra igång, med allt vad jag har på mina papper, hassel, björk, al, ängssvingel, timotej…. m.m. Endel läkare brukar fråga: -Vistas du mycket ute i naturen? Varpå jag svarar: – jag bor i naturen och jag jobbar i naturen och jag släpar in naturen vintertid. Kanske har jag värre med mina pollensymptomer i vår då jag haft mycket torrt ensilage som dammat lite mer, och kan innehålla mer pollen (?) än halvvått ensilage? Och plus på det har jag haft torrhö… Hmm… Möjligt… Mycket möjligt, mycket möjligt…
Inte i går för då låg jag i soffan och stönade. Näsan kändes som ett uppsvällt klot. Men idag börjar det bli litet fart på gubben och tur är det för nu är det världens bästa skogsväder. Det går att köra överallt (på morgonen) och det finns nästan ingen snö. Så jag har samlat ihop en massa kullfallna granar som i går bra som flisved. Samtidigt fick jag nya stickvägar i skogen och kan ta bort en mängd stora granar.
Allt går åter bra även om gubben kroknade efter middagsgröten.
Det riktigt allvarliga är att lingonen håller på att ta slut … Och hur skall man kunna äta rågmjölsgröt utan lingonmos ? Vi har testat alla möjliga köpislingonmosar men oberoende av om de är ekologiska eller rårörda och utan alla tillsatsämnen så smakar de ingenting. Men hemlagad lingonmos på enklast tänkbara sätt med bara litet socker till ger en fantastisk smak. Vad är det som går fel ? Är det något idiotiskt direktiv som kräver att all smak kokas bort ? Med hård ransonering skall det vi har väl räcka en tid – fast knappast till hösten.
Jag orkade i alla fall till kvällen i dag fastän jag låg halvdöd i går. Det var bara skönt att komma ut i friska luften. Och så är det så roligt att se den fina ungskogen. Där vi hugger just nu är det rena skolexemplet på hur ”kontinuerligt skogsbruk” fungerar när det är som bäst. Det finns massor av ungskog och de stora granarna skall bara bort så fort som möjligt. Och just nu är det så varmt att kvistarna är mjuka och fastän man fäller en stor gran rakt in i ungskogen så syns det knappt var den slog ned.
Så det är full fart bara. Det har varit kalla nätter men i natt blir det tyvärr inte minusgrader och på måndag skall det komma snö … Allt annat får ligga och skogsarbetet har högsta prioritet.
Jag skulle i går se litet på de nya stödvillkoren eftersom jag inte orkade ut i skogen men dem somnade jag ifrån. Och de får vänta på sämre väder nu. Jag har ännu omkring 30 stora granar som skall bort. Och så gallra så mycket som möjligt. Bråttom, bråttom, bråttom …
I går kväll lyste stjärnorna klart. Det var riktigt trevligt som omväxling Det har varit mulet nästan hela ”vintern”. Och så såg jag Orions bälte som är min favoritstjärnbild (tre stjärnor i en rad). Men det bästa var att en klar natt är kall och skogsvägarna fryser. Vi hade -7 grader förra natten och vägarna var genomfrusna på morgonen. Så jag kör fortfarande ut stora stockar. Men bara på morgonen. Idag körde jag tvärs över ett område som inte hade spår alls men det höll riktigt bra. Fastän det är varmt på dagen så är det inte många timmar men minusgrader hela natten ger bra vägar nu då det finns så litet snö.
På eftermiddagarna kör jag med processorn på den skogsväg som vi körde upp redan i början på vintern. Den är full av is som är stark efter nattens kyla. Dessutom är den i skuggan så eftermiddagssolen smälter den inte alls. Vägen håller på att växa fast så jag tar bort en rad granar och alla björkar som jag räcks till med lastaren.
Fördelen med att köra på vägen är att jag kan lägga alla kvistar i hjulspåren. De bär bra och så hindrar de isen från att smälta. Det ser ut som om skogsarbetet kan fortsätta ännu en tid utan större problem. Gallring är ju perfekt nu då det inte finns snö så stubbarna blir korta. Jag har ännu en hel del stora granar som skall bort men det går också bra för värmen gör att alla kvistar är mjuka så fastän jag fäller en stor gran mitt i småskogen så ser man nästan inga spår av den …
Men inte är allt så bra. Nu då maskinerna och vädret är bra så blev gubben dålig. Jag sitter och hostar hela tiden och halsen är ganska raspig. Jag tar det litet lugnare så jag inte blir svettig för jag har inte tid att ligga till sängs nu. Hoppas Lotta blivit bättre. Det är inte roligt att vara sjuk då sysslorna i alla fall måste skötas. Det man inte gör blir ogjort – ingen annan tar itu med det.
Till sist en bild av Bos-Sestu skogsmaskinpark:
Bilden blev inte så bra för den starka solen gjorde att skuggorna blev för mörka. Här har vi skogsvagnen och lilla lastaren på Zetorn. Belarusen har stora lastaren och processorn (Nokka från 80-talet bägge två). Mellan dessa finns gamla MF-165 som används för att köra upp spår och frakta motorsågar då man inte behöver vagnen. Men den har inte varit i bruk mycket den här vintern. Som sagt så kör jag på morgonen med vagnen och på eftermiddagen med processorn.
Men har jag litet tur så kommer brorsan och Henrik med till skogen på veckoslutet och dä finns det förare till alla traktorerna.
Hittade ett brev från ”storebror ser dig” i postlådan idag och tänkte att kommer det uppdaterade stödvillkor redan. Döm om min förvåning då jag öppnade brevet och fann en kladd med nya blanketter, vilket kanske i och för sig inte är så förvånande längre.
Nu verkar det ändå som om dagens paket mest är av informationskaraktär men att minneslistan över klavertramp man kan råka ut för omfattar elva A4 sidor berättar ändå en hel del om vad som stipuleras i dagens jordbruk.
Tillika är meddelandet om att vipu-tjänsten öppnats en påminnelse om vad som skall gås igenom innan sista april. Hoppas nu verkligen att den elektroniska ansökans problem rättats till sen fjolåret.
har jag redan gjort små försök till och sänt in lite förbättringsförslag för att göra det smidigare, vi får nu se om de beaktas. En sak som jag föreslog var att man helt skulle göra odlingsanmälan i samband med kartritandet så att man genom att rita in jordbruksskiftena på vipukartan samtidigt automatiskt skulle överföra areal- och övriga odlingsuppgifter till blankett 102B. Det kunde förslagsvis ”ploppa” upp en ruta i marginalen där man skrev in odlingsväxt m.m. samtidigt med att man ritar in aktuell areal på kartan. Man skulle på så vis slippa växla mellan blankett och karta. Det verkade nämligen finnas en viss risk att redan ritade jordbruksskiften försvinner när uppdatering av kartan görs i samband med växlingen. Nå vi får se, hur som helst så är det närapå omöjligt att i april exakt rita in var de olika odlingsväxterna kommer då en del planteras så sent som i augusti.
Så här långt går det så kallade vintervädret i samma spår som i fjol frånsett att vi hade ett par kalla veckor i slutet av januari i fjol. Dessa dagar under fjolåret bökade jag på i skogen, i år har jag inte ens försökt. Kanske hade det gått att köra någon av de dagar jag hade semester men nu är det nog ohjälpligt för sent. En del virke ligger i dikena i skogen och det blir väl till att flotta ut det efter vad det verkar för enligt väderprognosen får vi dras med samma väder åtminstone ett par veckor framöver.
+9°C visade termometern idag och solen lyste vackert med lite blåst, precis likadant var det samma dag i fjol för det råkar jag ha bildbevis på. Klättrade upp på skorstenen även idag för att få jämförande bilder tagna och visst var de snarlikna, kanske finns en lite aning mera snö i år men tjälen är det antagligen sämre med för det står mindre vatten på åkrarna i år.
NAO-index
Kvanthopps-Marcus brukar redogöra för NAO-index men jag har inte sett någon rapport på en tid. Så jag googlade lite själv. Den här rapporten från i somras har jag saxat från http://www.gavsweathervids.com/nao14-15.php#here
”There is no evidence of a tripole in the north Atlantic this year, so the forecast is that the NAO state is likely to be positive through the coming winter. In terms of an actual weather forecast for winter 2014/2015, this would favour milder and wetter than average conditions in the United Kingdom and Europe, though North America can have severely cold winters even with a positive NAO – As happened in winter 2013-2014 amongst many others.”
Vad jag förstått av mina vänner på andra sidan Atlanten så stämmer det bra in, de stora sjöarna har varit frusna och kallt väder långt ner längs amerikanska östkusten. Så kanske det ligger något i det här NAO-indexet?
Någon rapport för inkommande sommar har jag inte hittat men fortsätter det så här blir det väl likadant med kall försommar och varm sensommar. Någon som vågar sig på en prognos för sommaren? Det vore verkligt värdefullt att veta i detta skede då odlingsplanerna håller på att slås fast.
Höstgrödorna.
Det varma soliga vädret lockade ut mig på åkern mellan sportevenemangen -det har ju varit både Vasalopp, Salpausselkäspel och skidskytte i Kontiolax- för att kolla in läget i dräneringsbrunnarna och de övervintrande grödorna. Kunde konstatera att rågen börjar kvickna till i värmen och det ser tillsvidare rätt så bra ut med övervintringen. Men i och med att det tinar upp så här tidigt är risken för bakslag desto större och vad jag förstått av de med mera erfarenhet av höstsäd så är det inte alls bra om tillväxten kommer igång och vi senare får kallt väder med ny tjäle som lyfter jorden så att rötterna rivs av.
