Kategori: Bondbloggen

Skogsarbetesförberedelser.

-10°C och klart fint väder, som gjort för att köra upp spår i skogen! 🙂
Efter att ha närapå drivits till vansinne av ”Driven” för att få in min julhälsningsvideo var det bäst att göra något som man förhoppningsvis behärskar bättre nämligen praktisk skogsarbete.

Vi har inte nämnvärt med snö, bara några få centimeter. Det oaktat är det bra att packa till snön, ris och mossa för att få en effektivare tillfrysning av marken och bättre bärighet för virkestransporterna. Så juldagen till trots tog jag mig en tur till skogen, körde runt lite på mossen och vandrade runt i skogen. Lugnt och fint väder och skogen ger en alltid ro även om man ser arbete överallt. Lite lämpligt lätt motion efter gårdagens julmat är inte heller att förakta 🙂

En fem centimeter tjock is på diken och pölar är inte tillräckligt för att bära tomma traktorn men det utlovade kalla vädret de närmaste dagarna kanske fixar lite bättre bärighet.
En fem centimeter tjock is på diken och pölar var inte tillräckligt för att bära tomma traktorn men det utlovade kalla vädret de närmaste dagarna kanske fixar lite bättre bärighet.
Ett vackert ljus som förebådar en ny vår silar genom skogen. Visst är det vackert även om bilden även påtalar att det börjar bli dags att starta motorsågen.
Ett vackert ljus, förebådande en ny vår, silar genom skogen. Visst är det vackert även om bilden även påtalar att det börjar bli dags att starta motorsågen.

Fjolårets dikeslinjeröjning blev lite på hälft på grund av den milda korta vintern, flisvedslagret börjar också sina, så jag ser fram emot en fin skogsvinter. Jag borde kanske redan i morgon ta itu med de återstående dikeslinjerna eftersom grävmaskinen lär vara i antågande efter nyår. År vädret lika vackert och sågen går att återuppväcka från sommarvilan blir det nog så.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Som Ni säkert har sett så var tanken att vi Bondbloggare skulle spela in en liten julhälsning och lägga upp här på bloggen. Låter enkelt i teorin men visade sig för vissa av oss – nämligen mig-  att bli en övermäktig uppgift. Videon spelades in med en Samsung telefon och skulle sen spridas över världen via en Mac och redan där föll jag på tröskeln och stötte mig. Det visade sig vara överkurs för bondförnuftet att flytta videon från telefon till datorn. Därför blev det ingen hälsning från Yttermark – ja eller åtminstone ingen levande hälsning. Det får istället bli en stillbild över upplägget, och jag får säga som dom sa på Shell i tiderna – det är ju tanken som räknas.

20141225_124302

Med denna bild får jag alltså önska alla bloggläsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Det är imponerande att det fortfarande finns de som vill och orkar följa med våra förehavanden. Imponerande och roligt.

Från detta till något annat. Eftersom jag inte lyckades på julafton med videon så är detta inlagt på juldagsförmiddagen då jag redan som alla andra hunnit öppna mina julklappar. Ett paket med mitt namn på innehöll boken Österbottniska Lustresor av Ny- och Herrgård. En riktigt fin bok, men det som jag genast stannade för var kapitlet om Mats Holmqvist från Karleby – känd för de flesta från Wasa Teater. Hans tankar om vår värld och vår framtid är så på pricken överensstämmande med vad jag anser är konceptet för en bättre värld. Tyvärr har jag inte kunskap eller ork att ge mig in i den ekologiska värld han företräder, man att vara imponerad – det kostar jag på mig att vara. Att han sen – i enkelt sammandrag – också ondgör sig över det i mitt huvud ohanterbara vansinnet att bygga Prismor och andra K-atastrofmarketar på användbar odlingsjord gör mig bara än mer säker på att han hittat den rätta vägen.

Eller som Mats själv säger i boken – ”Matjord är det vackraste ord jag vet”. Har aldrig själv formulerat den tanken, men gillar den – det gör jag.

Skaffa boken – läs hela. Den var riktigt bra.

Med hopp om att inga nya varuhus skall byggas på matjord önskar jag alla ett Gott Nytt 2015 och visst skall vi efter bästa förmåga bruka våra åkrar även nästa år.

Underhåll.

Så här på slutrakan av odlingssäsongen tar underhållsperioden vid. Det viktigaste underhållet måste man ju naturligtvis ta hand om an efter att det uppenbarar sig men en del lappas med ståltråd och silvertejp för att senare repareras grundligare. Det är sen tacksamt om hösten är lång och varm så att det finns tid att ta hand om problemen innan maskinerna stuvas in för vintern. Blir det bråttom med instuvandet är risken stor att reparationerna är ogjorda när maskin skall tas i bruk nästa säsong. Nu har det varit tacksamt varmt men ack så mörkt men det finns ju tack och lov pannlampa att ta till. Vet inte hur man klarade sig utan tidigare men drar mig till minnes att man nog höll i lampan med munnen så att man blev öm i käften och fick kräkningsreflexer.

Oljebyten hör till de underhållsåtgärder som görs enligt antalet driftstimmar.
Oljebyten hör till de underhållsåtgärder som görs enligt antalet driftstimmar.

Slangen till bevattningsmaskin skadades av snöskotermedar vintern 2010 då jag i brådskan med återuppbyggnaden av hallen inte hann få bort den innan vintern. Den har nu börjat läcka men tro det eller ej så håller den tätt med hjälp av silver tejp. Helt klart borde väl en grundligare reparation göras även här men vet inte hur det bäst ska gå till, eventuellt blir det att byta hela slangen på 300 meter.

Allt går tydligen att åtminstone för stunden fixa med silvertejp må så vara att det sen som i det här fallet går åt en halv rulle.
Allt går tydligen att åtminstone för stunden fixa med silvertejp må så vara att det sen som i det här fallet går åt en halv rulle.

 

Personligt underhåll.

Det är inte bara maskinerna som behöver underhållas. Det uppstår ett och annat slitage och haveri på kroppen också. Lyckligtvis i år inga stora saker men jag råkade sätta foten på en rörbit i garaget när jag hämtade verktygsbacken för att underhålla morotsupptagaren. För att inte ramla omkull tog jag stöd med verktygsbacken mot golvet men råkade få pekfingret i kläm mellan backens handtag. Då jag lade hela kroppstyngden på handen så blev belastningen så stor att nånting gick sönder, vet inte om det är leden eller om fingret gick av. Det här skedde för ett par månader sen men då det var bråttom med skörden tog jag mig inte tid att uppsöka läkare. Det brukar ju gå om av sig själv så småningom. Det här verkar nu bli lite långvarigare krämpa än jag först väntat och fast det inte längre smärtar så värst så är det lite besvärligt då kraften i fingerändan inte är vad den varit. Nu är det ju lite bättre om tid så jag slog faktiskt upp numret till hälsostation för att se om de kan göra något. Samtidigt som jag sökte telefonnumret satt jag och såg på fingret, kanske ser det inte så farligt ut längre kanske jag väntar lite till för att se om det går om av sig själv. Känns ju lite löjligt att uppta en läkares dyrbara tid om det ändå inte är något sönder. Beslöt hur som helst att vänta lite till. Det är ju inte längre så svullet men visst är fingerändan fortfarande lite lös?