Kategori: Bondbloggen

Vårbruk.

Maj månad är den huvudsakliga såningsmånaden även om sådd av grönsaker direkt på åkern fortsätter till mitten av juli för att avslutas med sådd av kinakål. Beskrev jordbearbetningen redan i fjol men eftersom det efterfrågats videomaterial från maskinarbeten lägger jag in lite skakigt videomaterial (inte så lätt att filma med en hand samtidigt som man hanterar maskinerna). Trots att bearbetningen görs i ett svep är det ett drygt arbete och som synes blir man oftast tvungen att utnyttja hela dagen.


 

Efter fräsningen är det dags att byta till såmaskin för att så fröna grunt i de frästa bäddarna. Vissa odlare kopplar såmaskin till fräsen men jag föredrar att göra sådden separat. Fördelarna är att ytan hinner torka något så att jorden inte fastnar lika lätt i såmaskin och risk för skorpa blir mindre. Sen är det ju lite lättare att hantera ett redskap åt gången och den typen av såmaskin som jag använder fordrar också att traktorns kraftuttag är kontinuerligt inkopplat för att vacum i såenheten skall hållas intakt. Det betyder ju att kör jag på sten och behöver byta bett i fräsen så störs inte såningen. Sådden av morot beskrev jag i fjol men fixade till en videosnutt på sådd av palsternackorna också som komplettering.

Mer maskmedel

Ja, att köpa maskmedlet är ju en sak, men att få det blandat och gett är en helt annan…

Före jag ger maskmedlet får fåren gå några dagar på lite ”långsam diet”. En del av ensilaget byts ut mot torr hö och halm. Och så ingen havre, det har jag sakta trappat ner på för att magen inte skall ha sån sprutt på när maskmedlet skall ges. Allt för att maskmedlet skall hinna göra så mycket verkan som möjligt.

Men hur ger man pulver åt får? Jag brukar gå enligt tankesättet att man tager vad man haver och ofta ser proceduren lite olika ut från år till år. Nu har jag gjort så att jag blandat ut pulvret i en gammal sliten tuttflaska med lock. I den sätter jag mängden pulver som räcker åt fem tackor, vatten och så skakar jag om utav bara 19, så att pulvret blandar sej med vattnet och så ser jag på flaskans mått lätt hur många ml varje tacka skall ha.

Kanske lite ”byngsligt”, jag vet inte? Har någon annan något annat bra knep kanske?

Så har jag då min lilla mixtur i en nappflaska, anledningen till att en nappflaska funkar bättre än en vanlig flaska är för att man med måttet som följer med pulvret ryms precis in i flaskan, så man riskerar så lite spill som möjligt och så dammar det då så lite som möjligt när man hanterar det.

Jag ger mixturen åt fåren med en stor spruta in direkt i munnen, här kommer också en fördel med flaskans stora öppning, sprutan ryms bra ner och man spiller inget …   … just då i alla fall….

Sen skall man ha fast fåret. Är de ens lite bångstyriga är det enklast att tränga in dem i en liten kätte och ”plocka” ut dem därifrån en och en vartefter som man ger mixturen. När jag skulle ge mixtur åt de äldre tackorna gick jag in i kätten med dem, tog fast dem en efter en utan större krambamula… De tycker inte om det, men proceduren går ganska snabbt när man blivit van.

anne får maskmedelHär är det Anne som får maskmedel. Jag öppnar munnen med fingrarna, tråmar sprutan in i mungipan och när den ligger på plats trycker jag ut mixturen i munnen och så sväljer tackan och så är det klart. Om det går bra vill säga… Vill tackan inte alls svälja eller om hon rycker till, rinner i värsta fall, allt på utsidan om munnen. Någon gång har det hänt sej att tackan frustat/nyst till och då har man fått allting upp i ansiktet som en häftigare maskmedelsdusch.

Maskmedel i mungipan

Mälton

För att testa kvaliteten på utsädet brukar jag göra ett enkelt grobarhetstest eller sätta frön i ”mälton” som vi säger på dialekt. I år skötte frugan om att sätta 100 kärnor av vardera havre och korn i odlingsbrätten av samma sort som vi använder för grönsaksplantdrivningen. Havren från i förrfjol höll god kvalitet eller grobarheten är 98% och det grodde jämnt och fint. Fjolårets korn däremot verkade lite svagare, grobarhetsprocenten stannade på 82 och  däribland var det 10 kärnor som grodde långsamt. Kan vara att groningsvila fortfarande påverkade resultatet?

Havren grodde jämnt och fint.

 

Våta åkrar.

Precis som för Nisse så har det också här blivit blött. Efter planteringen i onsdags kom det 16,5 mm och senaste natt fick vi ytterligare 14 mm. När det sen också är kallt och mulet så har det inte torkat någonting överhuvudtaget. Nu när jag kom in från min kvällsrunda runt åkrarna började det regna igen och kallt är det, det har till och med utlovats snöblandat regn till i morgon förmiddag.

På sätt och vis är jag nöjd med att ha hunnit så och plantera lite grönsaker så att man har en början gjord. Dessutom ådrog jag mig någon form av nackspärra vid planteringen i onsdags, eller så fick jag början till den vid plöjningen på tisdag kväll. Hur som helst var nacken helt ur spel på torsdag morgon, smärtan var så intensiv att musklerna inte lydde min vilja. Det var helt omöjligt att lyfta huvudet från kudden, armarna hade inget fel så det var bara att grabba tag i håret för att få huvudet med sig ur sängen. Jag brukar normalt inte ta några piller men försökte i alla fall lindra smärtan med några Burana, effekten var knappt märkbar, jag blev mest ”durrig” i huvudet av dem. Idag har smärtan gett med sig något och brett ut sig över skuldrorna från att ha haft sin början mellan ett par kotor i ryggraden. Svårt att nu säga om smärtan förorsakades av att någon nerv hamnat i kläm eller om det är något som inflammerats. Några storverk har man således inte uträttat de två senaste dagarna mest lite pappersarbete idag, skulle vädret ha varit fint och åkern torr så skulle nog andra nerver ha jobbat för högtryck.

 

 

150 000 kg

En rätt så magisk nummer inom mjölkproduktionen. Hur många kor som har uppnått denna respektgivande mängd producerad mjölk vet jag exakt inte. I senaste numret av tidningen Nauta stod det att det skulle finnas 33 st då när tidningen trycktes.
En av dem som har lyckats med det är vår egna tant Luppa. 🙂 🙂 ”Int så hottåt”, som pargasbourna skulle säga 🙂

I en ålder av 14,5 år och efter 11 kalvningar fixade hon det. Under provmjölkningen vi hade på påsken blev hennes totala mjölkmängd 150148kg, i dagens mätning blev resultatet över 31 kg/d.

Luppa har alltid varit en rätt så frisk ko. Självfallet har det varit någon juverinflammation nu och då (en så illa att en fjärdedel gick i sin), men så där överlag har allt gått bra. Hon har varit med om embryospolning, men tyvärr fick man inte ett enda embryo från henne då. Detta till trots, har vi nog en hel del avkommor efter henne;
För tillfället har vi 2 döttrar,2 dottersdöttrar och 3 sondöttrar i mjölk. Dessutom har vi och växa 8 dottersdottersdöttrar (7 av dem resultat från embryospolningen 2010). Utöver dessa finns ännu 2 sonsonsdöttrar.
Som jag kanske redan tidigare skrivit, har Anttes föräldrar sålt en tjur till avel efter Luppa. Heisala Ponnistus heter han och han är far/farfar till våra son-avkommor. Han har inte använts i så hemskt stora mängder, eftersom han förolyckades i ett ganska tidigt skede så man fick inte några stora mängder doser av honom. Trots detta har han hållit sig väl framme på listan över semintjurar och ligger med sina NTM+20 ännu bland de bästa inhemska tjurarna. Som en parentes kan nämnas att han faktiskt är en av de mest renrasiga finska ayrshiretjurar som på de senaste åren har sålts till avel. (Det har varit och är fortfarande hårda diskussioner om renrasighet hos ayrshiredjuren, så jag måste ju bara påpeka om denna lilla detalj 🙂 )
Också Luppas dotterson Robert har sålts till avel. Tack vare sin lite udda bakgrund har han kanske också en chans att bli en rätt så väl använd semintjur. I alla fall får vi hoppas på det. 😛

Inte kan man annat säga än att tant Luppa är en finfinfin ko, som man bara måste vara stolt över. Släkten är säkrad, om det blir några lika fina djur av hennes avkommor som hon själv är får tiden utvisa. Hon har minsann lagt ribban högt! 🙂

Planteringssäsongen inledd.

Påbörjade planteringen av kål, broccoli och olika sallatsväxter idag. Hitintills har vi haft så kalla nätter att jag inte dristat mig till att inleda planterandet tidigare men nu utlovas regn några dagar framöver vilket betyder att faran för nattfrost är mindre då det är mulet. Plantdrivningen har också krävt lite mera tid än vanligt då det i april var kallt och mulet väder så egentligen är det först nu som plantorna uppnått tillräcklig storlek för plantering. Det började duggregna litet i slutskedet av planteringen men inte så mycket att det störde, däremot gjorde regnet och blåsten arbetet med att täcka in det planterade med täckväv arbetssamt. Väven som annars bara väger 23 gram per kvadratmeter blir snabbt tung och ohanterlig om den är våt så det blir inte tid för några pauser sen man en gång har påbörjat täckningen.

Plantering av broccoli.