Bondbloggen – Sida 225

Skatteåterbäring.

Nu börjar jag bli verkligt orolig 🙁 Håller Finland på att bli ett nytt Grekland?

Oftast brukar jag få mervärdesskatt att betala till men i år visade momsdeklarationen att jag är berättigad till återbäring, det vill säga jag har betalt för mycket moms på fjolåret. Deklaration lämnade jag in i februari och enligt skattekontot har deklaration behandlats och återbäring beviljats 6 mars. Problemet är bara att till mitt konto har inga pengar kommit och så trögt kan väl inte transaktionerna löpa att det tar 2 veckor att föra över medlen?

Enligt information på skattekontot borde transaktion ske omedelbart eller hur skall följande information som jag saxat från skattekontot tolkas ”Andra krediteringar än egna betalningar återbärs utan dröjsmål när deras sammanlagda belopp överskrider 20 euro.”? Ringde kundtjänsten förra veckan för att kontrollera att allt står rätt till och fick till svar att betalning är på gång och görs så fort det kontrollerats att inga skatteskulder finns, men att jag eventuellt inte får hela beloppet på en gång. Jag blev så förvånad att jag inte kom mig för att fråga varför. Betyder det faktiskt att finska staten inte har medel att sköta skatteåterbäringarna? Medel som jag nu ”lånat” staten i snart ett år, finns dom inte kvar?

Ännu idag har ingen återbäring kommit och det innebär ju stora problem för mig. Så här års går det oftast mera pengar ut än vad som kommer in. Frön, gödsel och andra förnödenheter ska skaffas och också betalas. Dessutom har jag en del räkningar kvar på fjolårets byggnadsprojekt och entrepenörerna har tålmodigt väntat på betalning som jag lovat sköta om när skatteåterbäringen kommer och man räknar ju staten som en stabil partner.

21.3.2012

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen 🙂

Efter närmare 2 veckors väntan kom den så till slut, momsåterbäringen. Bara att börja beta av i lådan innehållande obetalda räkningar då, så långt det räcker. Kanske kan man åter börja gå rakryggad i byn och glatt hälsa forna fordringsägare 😀

Färgranna rötter.

Tänkte försöka mig på att presentera vårt sortiment i grönsaksväg. Börjar med morötterna som är vår huvudartikel så här års. Morötterna på bilden är skördade i oktober och lagras i vårt kyllager. Morötter har vi till försäljning från augusti till juni eller så länge lagret räcker, ibland om lagerhållbarheten är god så har vi morötter året runt.

Förutom de vanliga orange morötterna odlar vi också lila- och gulfärgade morötter. De vanliga orange känner väl de flesta igen och det är också dom som går mest åt. De gula har vi odlat ett flertal år främst till storköken och som sopprötter, dom är kanske något ”skarpare” i smaken men smakar helt OK. Många som inte gillar kålrot brukar använda dessa i soppor för att få lite mera färg på anrättningen. En egenskap som man bör komma ihåg är att de lätt grönfärgas av ljus så helst borde de förvaras mörkt, mig veterligen är den gröna färgen inte farlig men smaken på det gröna är inget vidare. De lila morötterna har vi också odlat några år och de verkar bli lite populärare för vart år. Jag tycker att dessa till och med är godare än de vanliga orange morötterna. Helst bör man äta dem råa ty de tappar färg om man kokar dem, likaså färgar de av sig. Vill man nödvändigtvis koka dem lär de behålla färgen bättre i ångkokare.

Kanske har någon av bloggläsarna egna knep vad gäller tillredning och användning av morötter?

Odlingsplanering.

Har nu suttit ett bra tag inpå småtimmarna med gödselmedelsberäkningar. Det börjar nämligen bli hög tid med beställning av förnödenheter inför annalkande säsong. Det är inte så lätt att finna tid för djupare analyser och funderingar dagtid samtidigt som de dagliga sysslorna tynger på och inte vill det bli till något nu heller även om det är tyst och lugnt i huset, får nog ta ny fart i morgon.

16.3. Ny dag till ända.
Fortsatte med planeringen idag men även denna dag tog slut allt för tidigt. Kom i alla fall lite framåt och känner mig inte lika frustrerad som jag gjorde i går kväll 🙂

Vad gäller planering av sådd, plantering och skörd för grönsakernas del använder jag mig av en egen kalkylbotten för att kunna hålla ordning på alla kulturer och omgångar som vid det här laget närmar sig ett par hundra.

Har också ett köpt odlingsplaneringsprogram där jag hanterar planering av spannmålsodlingen och den skiftesvisa bokföringen, men trots att jag den första vintern jag använde det programmet samarbetade en hel del med programmets programmerare fick jag det inte som jag ville ha det. Så därför använder jag mitt egna parallellt trots att det till en del blir lite dubbelt arbete. Men hellre lite extra jobb här vid datorn och dessa underbara kalkyleringsprogram än en felaktig planering som lätt leder till att det inte finns en chans att få allt utfört i praktiken…….. hmmmmm. Nåjaa dylika arbetstoppar blir det ju ändå ty det är ju omöjligt att planera in rätt väder för dagen, men man behöver ju inte planera in topparna med vett och vilja.

Så olika!

Så lika, 4 ben, 4 klövar, ull, 2 öron och så vidare… Men så olika, i storlek! Jag fick en fråga bland kommentarerna om lamm kan väga upp över 4 kg. Jo, det kan dom bra, men dom kan också väga under två kilo. Jag har haft lamm som vägt 1,5 – 1,7kg som tre dagars vikt. Det är inga stora bjässar det inte, men får dom rätt fortsättning i livet kan dom i alla fall bli så stora att dom klarar sej själv och hinner växa till sej till slakttider. Så mycket annat blir det just inte av dem, tyvärr. De är och förblir små, sådär överlag. Några fina avelsbaggar blir det inte heller av dem.

Åt den andra sidan finns det dom lammen som är grymt stora. Det är inget heller att föredra. De brukar kunna vara svåra lammningar, just på grund av storleken. Bara för att de föds stora betyder det dock inte att de är självklara fina avelsbaggar. För att bli avelsbagge måste tillväxten vara bra, ullkvaliteten och så vidare, det mesta måste stämma.

För att lite visa skillnaden i storlek på lamm sätter jag in en bild här nere på två lamm. Den ena har den högsta tredagars vikten jag haft 6+, den andra är bara 14 timmar yngre, och hade en tredagars vikt runt 2 kg. Den större var ensamt som bagglamm och äldre tacka medan den lille hade två syskon till, de var alltså tre och tackan är första lammare och inte så stor. Som synes har det större lammet redan fått sina öronlappar, medan den lille är utan. Jag bara inte nändes klämma fast de tunga lapparna i den lilles öron, han som e stor och har bättre stadga i sej fick lappar, men man kan tydligt se att de är alltför tunga även för hans öron. Bilden är inte så bra, det var lite svårt att få dem båda att stå stilla och titta in i kameran…

Så lika, så olika…

Nu va de slut :)

Så va det då färdigt. Idag den 12 mars kunde så äntligen Mats skriva punkt för odlingssäsong 2011. Den sista kinakålen lämnade kyllagret och kylmaskinen kunde stängas av. Äntligen. Men resultatet blev hyggligt. I mängd i alla fall. 😉 24 ton, det är för Mats nytt rekord. 🙂 Och det märks. Kålputsargummorna är trötta och vill inte alls höra talas om den mängd kålplantor som redan nu skall beställas inför säsong 2012, och ryggen börjar säga stopp! Att lyfta 24 ton två – tre gånger, även om de är i 6 kilos lådor är ingen höjdare. Först skall de bäras från putsarstället till vågen, det gör putsaren eller den som väger (Mats), den som hinner först, sen skall de lyftas upp på vågen, och sen till sist skall de travas på pall och då lyftas som högst ca 2,40. Men nu är det färdigt och det som numer fyller lagret är tomma kålhäckar.

Säsong 2012 är under full planering. Det märktes tydligt i Geta där den traditionella jakthippan i helgen ägde rum, att våren inte är långt borta är det naturliga samtalsämnet. Naturligtvis var även jag på plats och kunde ta del av alla de förbättringar och planeringar som skulle komma att verkställas inför den kommande säsongen. 😉 Våren är längre hunnen på Åland än vad den är hemma i Nagu. Det brukar vara så. I Geta plockar dom tussilago och snödropparna börjar vara nedvissnade när vi ännu knallar över isen hem och slintar omkull utanför trappan. Anledningen är väl kanske den att isen ligger och kyler ifrån sej längre inne mellan kobbarna än vad den gör på de stora fjärdarna. I inlandet brukar också våren komma stormande. Många är de som i städerna ser på blommande påskliljor, flickor i kjol och tycker att våren är kommen – båten skall i vattnet. Familjen stuvas in i bilen, båten med sin trailer hängs efter och så bär det iväg. I stranden möts de av traktoris och returen in till staden är ett faktum.

Här är namnen

Charlotta avslöjade vinnarna i namntävlingen om vad tackan Effis lamm ska heta i helgens Lördax i Radio Vega!

De två små lammen kommer att heta Hårfager och Hagasessan och vinnarna i tävlingen är Monika och Maj. Ni kommer att få ett paket med en Bondbloggen-tygkasse och en Bondbloggen-mössa på posten! Grattis!

Hör hur Charlotta resonerade kring namnen i Lördax: