Bo utan bro

Att skriva att vi inte har bro är egentligen fel, vi har nämligen en gångbro hit till holmen. Bron går över en, på 1990-talet, uppmuddrad kanal. Röjvassen höll på att täppa till det sund som gått mellan Ytterholm och grannön Kirjais, då beslöts det att kanalen skulle muddras upp så att man kan köra båt där igenom. Det är på Kirjais sidan vi har våra bilar parkerade.

Bron till Ytterholm

 

Det är ingen bro man kan köra bil på, eller frakta större saker på. Men det är vår livlina. Den här årstiden är det mycket tryggt och bra att ha en gångbro så man får hem det man behöver i vardagen. Men för mej att gå hemifrån till bilen blir någon kilometer, så några liter mjölk blir ganska tunga innan man är hemma. Därför lever man lite på ett annat sätt. Man handlar hem det man kommer att behöva i hushållet för ganska långa perioder. För jordbrukets del måste man tänka ännu längre, som i mars funderade jag ut hur många saltstenar jag kanske kommer att behöva innan det eventuellt blir is igen, hur mycket stängselmaterial jag kanske kommer att behöva i sommar och så vidare. Det är ju ingen omöjlighet att frakta någonting på sommaren heller, men, då skall det först lyftas in i bilen, sedan bäras från bilen och lyftas i båten, sedan lyftas ur båten upp på bryggan och sedan bäras till en vagn eller liknande så man får det fraktat dit man skall ha det. Så för att spara på både kropp och tid så är det att använda hjärnan lite flitigare på vintern, göra lista på vad som kan behövas det närmaste halvåret, eller längre, åka och handla, lasta in i bilen, köra hem och lasta ur det där man vill ha det.

Hit till Ytterholm går det inga förbindelsebåtar, så behöver vi röras med traktorer, till och från holmen så har pappa en pråm. Maskinen har varit sönder i den, men bara för någon dag sedan fick han nys om en annan. Inte en helt ny, dom är nästan olösliga, men en som är lite likadan som den förra, så den gamla maskinen skall bytas ut och sparas så att man eventuellt kan ta reservdelar från den om det behövs. Sådana är planerna, får se hur det går. Allting går ju inte alltid som man planerat, men jag hoppas det. Pråmen används till ganska mycket, frakter, grävmaskinskörningar till holmar med mera, men den är också i ganska frisk användning inom mitt jordbruket eftersom jag inte har alla 13 ha åker på Ytterholm, utan också på holmen Anisor. Dit går det varken bro eller förbindelsebåt, så dom som vill bo där kan inte bo där året runt, för dom har ingen möjlighet att ta sej till jobb eller handel i menförestider.

Ytterholms bro

 

Att bo på en holme är inte alltid lätt. Man skall vara lite snickare, lite veterinär, lite kontorist, lite fiskare men fruktansvärt envis. Då går det att bo på en holme OM man har en livlina, bro, förbindelsebåt, svävare eller något liknande.

 

Flygplan & mopeder

Igår kväll kom jag tillbaka till internatet. Vi var och åt supergod pizza inne i Vasa innan. Idag började jag 8.15 med finska och så hade vi engelska samt kemi resten av dagen. Efter skolan åt Michaela och jag middag och sen frågade jag några av pojkarna ifall dem hade någon mopedhjälm att låna, och det hade min vän TH. Meela och jag for till ABC för att handla lite saker man behöver för internatslivet 😉 Vi köpte varsin glass och vi avnjöt den i solen för att fira det vackra vårvädret . Vi kom på idén att åka till flygfältet ifall vi skulle se något plan – och tur hade vi! Vi såg ett plan lyfta och sen gick vi in för att se om dom hade något gott att erbjuda i caféet.
Sen vi kom tillbaka till internatet har vi inte gjort så mycket. På jordbrukssidan håller dom på och servar maskinerna inför vårbruket som vi hoppas ska kunna inledas så småning om!

På tal om vårtecken ska ni få se en liten otäcking som jag hittade i helgen!

Säsongöppning i VillaKanin

Igår var det dags att flytta ut våra kaniner. Kaninerna Ville och Puppe flyttar alltid in i gamla stallet till vintern, men nu verkar vädret rätt så varmt också på nätterna så vi tyckte att det är dags för dem att flytta in i VillaKanin för sommaren.Villa Kanin

Projektet kanin till barnen har en egen lite historia. För två år sedan hämtade vi 2 st söta kaninungar hem från min moster som hade några i lager och de döptes till Rosie och Puppe. Vi skulle ju ha 2 flickor eller 2 pojkar, någon tillökningsprocess hade vi inte räknat med. Men hur det nu sedan kom sig så en vacker augustidag hade vi 1 st kaninunge som fick namnet Ville efter könsgranskningen och han fick flytta in med sin pappa Puppe. Vintern kom och kaninerna flyttade in i gamla stallet var vi hade delat upp en gammal hästbox i två delar. En del för mamma Rosie och en för pappa Puppe och hans son Ville. Våren kom och en vacker morgon hittade jag Puppe inne på Rosies sida, så med en lätt addition kunde vi räkna ut att 1+1 kan t.o.m bli 4 eller mera 😮 som tur blev det 1 st kaninunge som härmed fick namnet Smulan efter en könsgranskning igen. Smulan flyttade in med sin mamma Rosie.

I detta skede hade jag redan börjat marknadsföra kaninungar till höger och vänster för att undvika en total katastrof. Ett samtal från Evitskog kom och med snabbt agerande flyttade Smulan med sin mamma Rosie till Evitskog och därmed kunde vi undvika en återkommande problem, en ny kaninunge. Roligt för barnen var det ju att 2 år i rad få se en liten nykommling i kaninburen.

Nu skall det inte bli flera kaninungar och om ifall det så blir lovar jag att gå om min husdjursagrologutbildning för då var det något jag missade under anatomilektionen eftersom Puppe och Ville definivt är två söta kaninpojkar 🙂ville

Blåsigt.

Gick som jag befarade, att det skulle bli för kraftig vind för plastbytet. Plasten till växthuset är 2,5 X 8 m per växthusbåge och det är onödigt jobbigt att jobba med den i blåsigt väder. Så idag passade det att klaga på vädret 🙂 Nåjaa, helt av ondo är inte den torra varma vinden, den torkar ju upp både grusvägar och åkrar efter snösmältningen.
Trots ändrade planer behövde vi inte vara arbetslösa. Satsade på lite förberedelser för plasbytet såsom att stifta fast fanérlister i stället samt påbörjade sista delen av stokerförnyelsen. Hoppas få igång fliseldningen till påsk då vi nu får lov att ta resten av växthuset i bruk eftersom de sådda plantorna behöver mera utrymme. Konstaterade också att fläktbatteriet till andra växthusavdelningen läckte i år igen. De börjar nu bli så gamla och kopparslingorna så sköra att de av minsta vibration börjar läcka. Får nog försöka se efter ett nytt fläktbatteri i morgon. Borde egentligen skaffa 2 nya med ca 60 kW:s effekt vardera för att få jämnare värme i huset utan att ha alltför kraftiga fläktar monterade, lågvarviga motorer går ju dessutom mycket tystare.
Flickorna har mest jobbat med morgondagens grönsaksleveranser som lämnat på slarv då vi haft bråttom med sådden.
Och joo, hann även rösta trots att det varit fullt upp idag.

När blir det vårbruk?

Ett roligt fenomen för bonden såhär års är diskussionen runt vårbruket. Det är så gott som dagligen som diskussionen kommer upp i sällskap med andra bönder eller icke bönder. Lite samma fenomen säkert som på normala arbetsplatser där kaffepauspratet löper runt ämnet – När skall du ta sommarsemester?

Ganska roligt nog att märka att hur man glömmer från år till år om det var ett tidigt start på vårbruket eller sen start. Säkert som många andra bönder, så för vi en kort sammanfattad dagbok som uppdateras rätt så flitigt speciellt under vår,- och höstbruket. Så här års är det aktuellt att ta fram de gamla kalendrarna för att kolla -När började vi egentligen och harva ifjol?

I år har man inte kunnat undvika kommentarerna om att det kommer bli en sen vår i år efter den stränga vintern. Var vintern sträng? Jo, den var kall och lång men tjälen på åkern har varit så gott som obefintlig. Snön föll på en ofrusen mark och bildade ett rätt så tjockt snötäcke så kölden kom inte till att göra tjäle i marken.

Vi gjorde en kort statistik igår om när man har börjat och vårbrukat på gården. Uppgifter fanns det ända sedan 1980. Kort sammanfattet kunde vi konstatera att det tidigaste som vi har börjat var 22 april (2002) och det senaste tillsvidare har varit 1985, 17 maj.Vintriga åkrar

Igår 16 april så läget ut som följande. Rätt så mycket snö ligger kvar på åkern. Hemma hos oss är det ett allmänt skämt, är vi inte på åkern tidigare så är vi åtminstone då Ia har födelsedag. Nu är det så att jag har fått den äran att komma till denna värld mitt i vårbruket alltså den 11 maj. Speciellt min pappa mindes alltid tillbaka, så länge han levde – Ja, då du föddes -72 var det ett vått vårbruk…..

Oberoende hur man nu sedan svänger på denna tårta så har vårt klimat en benägehet att korrigera värmesumman. Kall vinter brukar ge varm sommar och varm vinter ger kall sommar.Men sedan finns det ju förstås statistiska undantag.

Så den stora aktuella frågan kvarstår! – När blir det vårbruk? 😉