Bondbloggen – Sida 43

Kurirpost ???

Jag beställde en ny topplockspackning eftersom den inte fanns med i den packningssats som jag köpte redan i våras (dumt av mej att inte kontrollera). Och så valde jag min tönt ”kurirpost” för att få den snabbt. Det var ett grymt misstag.

Jag vet ju att Postnord är en totalt hopplös firma – speciellt i Finland. För ett antal år sedan så lät de ett paket med sågblad ligga i Åbo i en månad utan att meddela varken mej eller avsändaren. Nu stod det att kurirposten skulle skickas med DPD (tysk distributör) men jag fattade inte att de använde Postnord Oy i Finland. Och förstås gick allt åt fanders.

Paketet for iväg från Pärnu i Estland den 4 december och var redan följande dag i Vanda. Men där blev det sedan liggande. Först på måndagen meddelade de mej att jag får hämta paketet i Vanda eller så skickar de det till Lappträsk. Förstås valde jag Lappträsk – hur långe kan det ta att skicka ett paket från Vanda till Lappträsk ? Det var ett riktigt stort misstag. Man kan inte överskatta hur slöa de är på Postnord. Först låg paketet kvar i Vanda och sedan skickade de det till Kotka !

Därefter började de åter fråga vart de skall skicka paketet och jag påpekade att jag redan hade meddelat att det skall till Lappträsk. Nu har det då varit ”på väg” i ett par dagar och man undrar om det kommer fram den här veckan eller om det går till nästa vecka.

Jag beställde i förrgår en ny topplockspackning från Pärnu (den kostar bara 1:84) och meddelade att den INTE skall skickas med ”kurirpost”. Få se vilken som kommer fram först ? Traktorn står och väntar på packningen och jag vill få igång den förrän det blir -25 grader för det är inte roligt att montera lastaren i kölden.

Det här är inte alls något misstag utan de har ett system som garanterar långsam och dålig leverans. Allting körs ut till ”terminaler” och sedan – nån gång – så distribueras paketen därifrån. Om de nu inte lämnar dem liggande där någon månad. Systemet är optimerat för att spara pengar för firman. Kanske logistikexperten var full den dag han planerade systemet eller ville hämnas på mänskligheten. Jag får paket lika snabbt från Kina (vanligen 1-2 veckor).

Kurirpost är en helt felaktig benämning på eländet. Man får en bild av att nån hoppar in i en bil och kör hem paketet och det står faktiskt på Postnords sida att paketet skall levereras ”till dörren” (vilket de aldrig gjort utan kört det till posten i Lappträsk). Men marknadsföring går ju ut på att ge folk felaktiga uppfattningar utan att bli fast för direkt lögn (nåja, lögn tycks också duga). Posten har blivit allt sämre den också men trots allt är ”kurirpost” ett mycket sämre alternativ.

Man undrar hur länge det tar innan det kommer nya distributörer som verkligen får fram leveranserna snabbt. Det borde inte vara omöjligt med ny teknik. I Sverige börjar de skicka ut paket med tidningsutdelarna som kör på natten (earlybird.delivery). Enligt en undersökning köper folk från de nätbutiker som kan leverera produkterna snabbt. Och det är onekligen snabbt ifall paketet kommer med morgontidningen. Det fungerar ju inte hos oss för vi har inga morgontidningar mer men jag åker gärna 10 km och hämtar paketet – fast inte 100 km till Vanda.

Minns ni den tid då man kunde skicka paket med bussen och det kom på två timmar från Helsingfors till Lappträsk ?

Björken

Regn och regn och regn… Det är otroligt vad det orkar regna. Marken är så otroligt genomblöt, diken och allt svämmar över på sina ställen när det gett an med vatten några dagar… Men inte nåt ont som inte har nåt gott med sej, nu behöver man inte vara rädd att en brasa rymmer i första taget. Så länge man eldar med förstånd naturligtvis… Och på listan över sådant som ska sågas omkull och eldas upp fanns den sista av de stora björkarna som står på gården. Visst är den vacker… men.. också gammal, och man får börja vara rädd att den brakar omkull okontrollerat om det blir en redigare storm.

Så, vajer fast en bit upp i björken, traktor på åkern att dra med, pappa med en motorsåg som har längre svärd, och så började vi… Riggat och klart, allt såg bra ut, och det gick nästan som planerat. Pappa sågade och jag spände vajern så inte björken skulle få för sej att drama iväg rätt över vedlidret, boden, kaninhuset eller någonting annat… Och ner kom den. Den knäckte lite oväntat, men inget alarmerande och farligt.

Ca 80 cm i diameter va stubben på bredaste stället…

Och så hade man jobb någon dag igen då… Elda upp riset och klabba veden. Som tur är så har Mathias inget emot klyva ved med lilla hydraulklyven. Dom stora ryms inte genom klabbmaskinen, så de blir ett gnavande med lillklyven, men det går det också 🙂 Huvudsaken att vi hann få ner björken innan den kom självt. Som man kan se på bilderna så har den börjat ruttna inuti, så det var nog lika så bra att vi tog ner den 🙂

Paus i arbetet inte bra

Nu är det december och ganska länge sedan jag tog bort cylinderfodren från Belarus. Men i april började redan vårarbetena pressa på och så blev det bråttom med taket under sommaren och verandan på hösten. Först nu har jag kommit igång på nytt med Belarus motor.

Det är besvärligt att fortsätta efter en så lång tid. Jag har varit noga med att inte röra delarna som jag skruvat loss men redan att hitta alla verktyg och försöka komma ihåg vad man skulle göra härnäst tog en hel del tid.

Nu har jag i alla fall alla reservdelar som behövs (tror jag) och så köpte jag ett mätinstrument för att mäta cylinderns inre diameter. Det blev en Mitutoyo (begagnad) för 100 euro från Tyskland. Det finns billigare men det här är ett kvalitetsinstrument. Reservdelarna var så billiga att jag lugnt kunde sätta litet mera på verktygen. Hela satsen med fyra cylinderfoder, kolvar och tappar kostade bara 130 euro … Med normala priser hade jag väl bara fått ett enda foder utan kolv – om ens det.

På nätet fanns det mängder av råd om hur man installerar våta cylinderfoder så det var inget problem. Men jag var glad att jag inte hade en modern dieselmotor för då hade installationen varit mycket besvärligare. Nu var det inget problem att få toleranserna för fodren under gränsen. I själva verket var skillnaderna knappt mätbara.

Här är bara ett cylinderfoder kvar att installera

Till all tur verkade motorn för övrigt vara i gott skick. Vevaxellagren var som nya så litet vatten i oljan hade inte gjort någon skada. Jag byter i alla fall lagren nu då motorn är isärplockad. En serie nya lager kostade bara 6:03 euro. Då har jag en ganska grundligt förnyad motor – bara blocket är gammalt.

Sedan får man bara hoppas att jag inte klåpar vid ihopsättningen. Jag byter också generator till en 100A med inbyggt laddrelä. Sedan är det bara startmotorn kvar av det gamla men den har fungerat bra och den kan lätt bytas senare ifall det behövs. Lamporna skall också bytas till LED varvid belastningen på generatorn blir mycket lägre.

En sak blir väl ännu ogjord och det är hydrauliken som läcker olja. Det minskar mycket långsamt men är ju eländigt då det droppar på golvet. I alla fall så är det en större ändring så den får vänta. Snart måste jag få igång traktorn och lastaren med processorn installerad.

Det börjar bli vinter – förra natten hade vi -7 grader – och snart kan man köra i skogen. Då borde man gallra så mycket som möjligt innan det kommer snö. Det blir inget skogsarbete ännu nästa vecka för det skall bli +8 grader på fredag och regn men det skadar inte att maskinerna är färdiga då det senare blir kallare. Man får åtminstone hoppas på en ordentlig vinter (men inte så mycket snö).

Jag kan behöva litet skogsarbete. Nu har jag igen börjat vrida dygnet framåt så att jag jobbar ända in på småtimmarna. Det är ju ingen skillnad då man ändå måste arbeta vid lampljus så gott som hela dagen. Men en dag i skogen – om än kort – brukar få en att slockna ganska tidigt på kvällen.

P.S. Ducaton gick igenom besiktningen – efter det att ett stort rosthål i ena balken svetsats. Men det är inte slut på rostandet så jag tror att jag måste hitta en billig begagnad men nyare Ducato nästa år.

Från bygge till verkstadsarbete

I går städade vi upp vid sågverket efter att ha sågat de sista stockarna. Det blev ett tiotal stora skopor med sågspån och då hade jag kört bort sågspån redan en gång i somras. Det blev besvärligt att såga då det fanns närmare 60 cm sågspån där man skulle gå och nu hade vevarna på sågverket börjat bli under sågspånen.

Vi jämnade ut upplagsplatsen för sågstockarna för det blir snart minusgrader. Nu kan vi köra hem nya sågstockar dvs. mest klena under 14 cm och så en hel del torra. De klena ger två 5 cm battingar eller två bräder plus en 5 cm batting. De torra sågar vi till väggbräder och en del har riktigt fin kvalitet. Jag hyvlade i somras sådana som var 25-30 cm breda till fönsterfoder i Medåker och de var ganska så hårda. Med torra stockar så behöver man inte vara rädd att virket slår sej då det torkar.

Bäst går det att såga korta stockar på 2-3 meter. De långa vill hänga ned i ändarna men i somras då jag måste ha upp till 6,2 meter långa battingar så satte jag en grov bjälke under och sågade på det viset ganska bra virke. Om man gör grundinställningarna noggrant så kommer man ned till en måttnoggrannhet på ett par millimeter.

I dag tog vi in Ducaton i verkstaden för översyn för den måste besiktas senast den 4 december. Som vanligt kollade jag in vad en nyare Ducato skulle kosta så att jag fick bättre motivation . De nya modellen kom 2015 och en uppdatering 2017. Men de är för nya för priserna går från 18000 euro uppåt vilket är för mycket för mej. Jag borde få den gamla Ducaton från 2006 igenom ett par besiktningar ännu. Den börjar bli litet orkeslös men värre är att plåtarna börjar rosta. Så vi får se hur det går …

Mera får

Höst. Dags för slakt. Hur många ska jag ha kvar över vintern? Hur många har jag foder till? Hur många rymms in i fårhuset? Hur många ska jag ha att lamma i vår? Ja, de är många frågor man måste ställa sej och så är det ett himla räknande. En hit, två dit, en bort, hur många har jag nu totalt. De är 35 på hemåkern, 26 inne, 15 kvar på standen och så en och två som man måste fundera lite extra på, några här och några där, och tackantalet som ska gå med baggen är fyllt… Ända tills….

Truddelidutteliduttandej… (en telefon säger ju inte ring ring mera, men det ringde alltså… )

En bekant som ringde… -Vill du köpa några får? Jag har inte många tackor kvar nu, och de som är kvar är de bästa jag har…

JA! eller nej… eller vänta lite nu, eller vad , alltså, what?? och hur… ??

Jag måste fundera på saken…

Tankarna flyger… Jag vet att det är fina tackor… Men, jag har ju så fullt!

Någon vecka gick, så kom det ett textmeddelande…

Slaktbilen är på kommande…

Nej herregud, inte ska dessa fina tackor åka till slakt! NEJ! Så får icke ske! Om jag så ska använda skosked ska jag klämma in dem! Åtminstone några… En… eller fem…

-Jag kommer och tittar på dem imorgon på förmiddagen!

Sagt och gjort, jag iväg och tittade, det fanns 7 tackor, 3 av dem skulle få åka till en annan fårbonde i närheten, och så fanns det 4 som ettdera skulle få flytta till mej, eller åka slaktbil.

Och så kom det sej då så att Saga, Signe, Tessa och Tilda fick flytta hem till mej.

Att fotografera får som springer är inte så lätt, och med en telefonkamera där bäst före datumet nog passerat och linsen är full med skit, så beklagar jag bildkvaliteten, men, de ser man, att de är 4 svarta skönheter som fick flytta hem till mej

Väl inne i fårhuset fick de egen kätte att tillbringa första natten i…De kikade med stora ögon på de andra, och hade öronen på helspänn. Sakta men säkert började de slappna av och finna sej till ro. Följande dag fick de flytta in bland de andra tackorna, och de hade inga som helst problem med de andra fåren, tvärtom gick det riktigt bra.

Mej känner de inte. Ännu. Men småningom. Jag har varit och pratat lite med dem nu och då, och de är väldigt snälla och kommer fram, men, de är nog som lite fundersamma, de ser man på dem. Antagligen saknar de sin egen matte, sin riktiga matte, men, vi hoppas att hon snart kommer och hälsar på 🙂

Får är verkligen inga dumma djur, utan de kan komma ihåg och känna igen rösten och utseendet hos sin matte väldigt länge…

År 2000 köpta jag mina första 5 får. Därpå följande år köpta jag några får till så jag skulle komma upp i mängden får för att ha möjlighet att söka tack-stöd. Dedär ”tilläggs- fåren” fasade jag småningom ut, så alla de får jag haft genom tiderna härstammar från de 5 första fåren jag köpte år 2000. Sedan dess har jag inte köpt en enda tacka, bara bytt baggar och på det viset byggt upp min besättning till vad den är idag. Så dessa 4 damer är de första fåren jag köpt på vääldigt länge, och nu är det spännande! Man kan ju tycka att de är en smula insnöat att tycka det skulle vara så spännande, 4 får… Hur kul kan det vara, jag har ju liksom haft några x antal 100… Men, de är nog bara så att det är spännande att se vad de är för filurer. Hurdana lamm kommer de? Hurdana är de att ha till göras med? Ja-a, många funderingar…

Och jo, eftersom de inte hör till vardagligheterna att jag köper får, jag behöver ju liksom inte det, jag har ju från förut, så skulle ni ha sett minerna på de andra som bor här på holmen när jag berättat att jag har köpt 4 får 😉 De var både suck och stön, skratt och ”vad i hela fridens tider” m.m Men, man vet aldrig, så ”wild and crazy” kan jag vara mitt i allt…

Mörker, regn och blåst

Det hör hösten till att det skall var mörkt och regnigt, kallt och blåsigt. Halva släkten uppbådades för att få in 600 äppelträdsplantor och det lyckades just innan det började regna riktigt ordentligt.

Visst skall de tåla kyla men de som ympats i år är ännu ganska känsliga och inne i växthuset är de skyddade mot blåst och i all synnerhet mot harar. Harar och sorkar är nånting vi inte tycker om.

Det var ganska kallt ett par dagar men sedan blev det varmare och i dag hade vi nästan +10 grader så jag återupptog byggandet. Nu svetsade jag äntligen den optiska fibern till växthuset och ladan som skall sköta om övervakning och styrning. Jag byggde redan för flera år sedan en liten central i växthuslidret som nu kan kopplas till det egna datanätet. Svetsningen av fibern måste göras då det är litet varmare men sommaren gick till takarbetet på huset

Här är fibern ännu inte svetsad men inne i den isolerade lådan kommer en minidator Raspberry Pi som kommer att sköta om mätning av temperatur och fuktighet och styrning av eventuella fläktar och värme. Jag kan redan nu mäta temperaturen i växthuset över nätet men det är bättre med en egen datamaskin bara för växthuset. Raspberry Pi kostar bara omkring 30 euro så det är ingenting jämfört med de svindyra reglersystemen för växthus som kan gå på tusentals euro.

Den optiska fibern går också till en vridbar övervakningskamera i ladans hörn som kan överblicka hela gårdsplanen. Jag har också planer på att lägga ut en kamera på nätet men det måste jag ännu fundera på för man får inte rikta in den hur som helst.

Det relativt varma vädret gjorde också att jag började måla verandans väggbräder. Visst är det mörkt och regnigt men inte inne i verkstaden där det är varmt och ljust.

Jag målar med äkta linoljefärg som man kan måla med i nästan vilket väder som helst. Det är i alla fall över +10 grader i verkstaden vilket gör att den torkar snabbare. Väggbräderna är ännu litet klibbiga efter ett dygn men man kan nog sätta upp dem i alla fall.

Linoljefärg kan man måla med också vid minusgrader eftersom den inte innehåller vatten. Man kan också måla i direkt solsken med sådan linoljefärg som inte innehåller lösningsmedel och jag använder bara sådan som enbart har linolja och pigment. Det är lösningsmedlet som bildar bubblor i direkt solsken.

Det är annorlunda att måla med linoljefärg. Man skall dra på ordentligt med färg men sedan stryka bort så mycket som möjligt så färglagret blir tunt för annars får man en en knottrig hinna. Linoljan skall dras in i träet och det går bra eftersom dess molekyler är en miljon gånger mindre än hos plastfärgerna. Bäst är att ha en ganska styv pensel av naturborst. Linoljefärgen skall inte täcka. Blir det ojämnt så målar man en gång till.

Orsaken till att jag målar före uppsättningen är att jag vill måla falsen också. Annars blir det springor i färgen då bräderna torkar ihop – och det gör de alltid. Men tanken är att måla en gång till nästa sommer.

På tal om penslarna så hade de gamla torkat ihop riktigt grundligt men jag satte dem i linoljesåpa och efter ett par dygn kunde jag få bort den gamla färgen så att penslarna var nästan som nya. Man skall inte spilla linoljesåpa på målade ytor för såpan löser upp färgen mycket effektivt. Jag använder också linoljesåpa att tvätta händerna vid verkstadsarbete och det finns inget annat som tar bort både olja och sot lika bra.

Nu väntar jag bara på bättre väder innan jag sätter upp väggbräderna. Men dagarna har blivit så korta och mörka att man måste ha pannlampa mitt på dagen. Det blir litet minusgrader natten mot lördagen men sedan skall det åter bli varmare. Byggsäsongen är inte över ännu.