3 augusti, 2010 av Nisse

Vetepriset stiger ännu …

Ursäkta att jag jamsar om vetepriset men det slår igen nytt rekord. Nu var novemberfuturan (det pris börsen tror att vetet har i november) stigit till 211 euro i Paris. Det börjar luta åt samma våldsamma prisstegring som för två år sedan. Inte utan orsak. I Ryssland ser veteskörden ut att torka bort fullständigt. De har haft den hetaste och torraste sommaren sedan mätningarna inleddes för 130 år sedan …

Och i Kanada fick man inte ens vetet i jorden på grund av regnen. Till råge på allt så kommer det oroande rapporter om vetesådden i Australien och Argentina. Fast här i Finland märks det inte mycket av prisstegringen. De som pratar om att vi inte skall odla vete här i norr kunde fundera litet på vad priset skulle vara på importen just nu i så fall. 200 euro + 20 euro i transport …

Marknaden är väldigt nervös och priserna hoppar upp och ned inom samma dag. Om det inte kommer tillräckligt regn i Australien och Argentina inom augusti så kan vi få riktigt skyhöga vetepriser liksom 2007-2008.

Här har jag faktiskt kunnat sova nån natt i huset men nu är det hett igen. Regn tycks det inte bli nånting av och skörden är nu helt klart usel. Det hinner inte regna mer för att hjälpa upp situationen. Närmast kommer regn att förstöra skörden helt. Så gick det med det här året. Jag behöver inte ångra att jag satte 50 % i gröngödslingsvall. Även om början var mycket god så förstörde hettan och torkan slutresultatet.

SMHI hotar med +33 grader på fredag och regn blir det möjligen nästa vecka. Men det kan också försvinna dit alla tidigare utlovade regn försvunnit …

30 juli, 2010 av Nisse

Vetepriset sjunker – vetepriset stiger …

Vädret får tillsvidare finna sej i att komma på andra plats – nu kollas vetepriser. I Paris sjönk vetepriset först och sedan steg det igen. Vete småfåglarna var det här slutar … Våra egna vetepriser har gått upp med två euro per dag  men i Paris är (november)priset redan över 190 euro per ton. Hur mycket som är panik och spekulation vet ingen. Vetelagren lär räcka till årsskiftet men sedan borde Australien och Argentina kunna leverera tillräckligt och där finns osäkerhet.

Här i Finland börjar man skriva om en låg veteskörd. Inget under eftersom torkan på sina håll varit grym. Då kan priserna stiga ordentligt för vid import måste firmorna betala Parispriset PLUS transport (ca. 20 euro/ton) … Av dagens regn blev det inget – bara en halv millimeter. Och det börjar bli för sent för den här skörden. Vi får en massa förkrympta och brådmogna kärnor som varken ger kvantitet eller kvalitet. Den skörd  som såg bra ut för en månad sedan börjar bli allt sorgligare.

Där ser man hur det är att ta ut rekordskördar på förhand. Jordbruket är så osäkert att man kan säja om skörden blev bra först då man tröskat färdigt, sålt säden och slösat bort pengarna !

29 juli, 2010 av Nisse

All ledighet indragen

I motsats till Mats och Kalle så är all ledighet indragen här hos oss tills torken är färdig att ta emot flisen för nästa vinter. Och det kan ta en tid för den är full av vete ännu. Det första lasset har inte heller körts bort så lastningssilorna är fulla – men nästa vecka lär det bli en kippningstid i Lovisa. Fast därefter skall ännu ett par lass köras bort förrän det går att flisa. Det tar litet extra tid eftersom det är första gången vi flisar i den nya torken så allting är inte färdigt än.

Vi bara bygger och bygger. Den nya luftkanalen har golv men inget tak och inga väggar än.  Det är litet problem också med vetekörandet för kanalen går tvärs igenom lastningsutrymmet …  Kanalen måste alltså byggas så att den snabbt kan tas bort då lastbilen kommer.

Dessutom märkte jag att den gamla huvudkanalen har spruckit. Det blir ganska stora krafter då man sätter igång tre stora fläktar samtidigt. Ett tryck på 100 mm vattenpelare verkar inte vara så stort men det motsvarar 100 liter vatten på en kvadratmeter – alltså 100 kg. Och på tio kvadratmeter blir det en kraft på 1000 kg.

Den gamla torken byggdes 1975 och då spikade man ihop allting. Huvudkanalen sprack därför att två fem tums spikar per meter inte räckte till att hålla i en batting (en batting är 5×10 cm). Nuförtiden skruvas det mesta och skruvarna håller drag mycket bättre än spikarna. Så det blir att borra hål och dra ihop  huvudkanalen men stora däckskruvar.

Byggandet har också gått långsammare än vanligt på grund av hettan. Nu på eftermiddagen börjar solen gassa på byggplatsen och det är bara att ta siesta tills kvällssvalkan kommer. Men i morgon skall det bli svalare … Så kanske man överlever den här sommaren också men visst väntar jag på vinter och snö.

28 juli, 2010 av Nisse

Byggeli-bygg

Sommaren är byggandets tid – det har det varit ända sedan jag var riktigt liten. Vi byggde med brorsan kojor av alla upptänkliga slag – och en del mindre upptänkliga. Jag fick en låda spik och en hammare till julklapp och sedan fick vi små yxor som vi tog med till Strömfors till min mosters fasa. Hon och min morbror var lärare och vi tyckte där inte fanns nånting att göra – vana som vi var vid jordbruksarbete varje dag.

Kojbyggandet var inte direkt ofarligt och jag har ännu en ”lask” (ärr) i foten från yxan då jag lärde mej att man inte skall hugga på en ribba som fjädrar … ”He ska svar” (det skall svara) lärde mej farsan Och finns ribban i luften så sätter man en grov ”blankå” (planka) bakom ! Min byggterminologi är fortfarande fullständigt på ärans och hjältarnas språk, dvs. gammal svenska. Eftersom jag är högerhänt så finns det också flera ”laskar” på vänster tumme från sågen då jag lärde mej att det man sågar skall sitta fast ordentligt.

Traditionen har fortsatt och bakom huset har vi en liten tallstubbe som pojken fixade till då han fick sin yxa. Det var bums ut i parken och den minsta planterade tallen blev avhuggen på lämplig höjd för en sexåring. Inte illa med tanke på att yxan var ganska ovass. Stubben har jag sparat som ett minne av våra stolta byggartraditioner.

Nu används en massa stål och plast i bygget – och en hel del maskiner. Skruvdragare fnös jag åt i början men nu är de lika viktiga som hammaren. Skruv är nästan lika billigt som spik och är mycket bättre då man skall riva. Redan min farmor insåg att man inte skall bygga för stabilt: ”Lagin nu int he så starkt för tå e he svåårt ti riiv” (Laga inte så starkt för då blir det svårt att riva).  Vanligen brukar rivande överflyttas till nästa generation men redan farsan klagade över att han var tvungen att riva det som han byggt. Min farmor var nog en föregångare för på den tiden tänkte man inte på rivandet då man byggde.

Och så har vi ”tjikelvärk” … Det är provisoriska konstruktioner som vinglar hit och dit (”tjiklar”) och knappt håller ihop. Det är tänkt att de skall ersättas med ordentliga byggen alldeles snart – men ibland kan det ta 27 år (som med vår provisoriska flisvärme). Ett problem med ”tjikelvärk” är att de är väldigt tåliga eftersom de ger efter och sällan går helt sönder även om de utsätts för ganska stora påfrestningar – där ett ordentligt bygge går i kras. Och så är det så lätt att reparera ett ”tjikelvärk” …

Nu gäller det att gå ut och börja bygga. Vi bygger om den gamla torken – första större ombyggnaden sedan den kom till år 1975. Nå, egentligen kopplar vi bara ihop den med den nya torken. Nu är det ännu + 15 grader ute men till eftermiddagen hotar de med + 34 … DÅ vill jag inte stå där under plåttaket så då blir det siesta.

27 juli, 2010 av Nisse

Vetepriset stiger !?

För en veteodlare är dagens priser just nu det allra mest intressanta. Man sitter och kollar Matif (Paris) lika ofta som vädret. Dessutom ändras börsen snabbare än vädret som bara slår nya värmerekord …

Till och med i Finland börjar priserna stiga. Det vete jag sålde för 107 euro/ton ligger ännu kvar i silona men priset har stigit över 120 … Men det priset får jag inte. Det är spännande nu med den ena rapporten om värre torka än den andra. Inte bara Ryssland utan också Argentina har torka. Skall det bli lika vild prisökning som för två år sedan då priset fördubblades på ett par veckor i augusti ?

Matif i Paris har nu gått över 180 euro (inte för att vi får det priset) så vad är nästa ”motstånd” ?  Men också här i Finland betalades det över 230 euro/ton för två år sedan … Men det är ännu bara hälften av vad vi fick på 80-talet.

Börsen är dock oförutsägbar så vi sitter med fingret på försäljningsknappen …

26 juli, 2010 av Nisse

Damm, svett och svavel

Nu borde man ligga i skuggan och dricka något läskande (till exempel surmjölk) men torken skall lagas och det finns inget förbarmande. Det betyder damm, svett och svavel – fast nu är det så hett att man inte ens orkar osa svavel. Jag har en gammal anorak på mej eftersom den har en huva som man kan snöra åt och slippa få stora dammoln i nacken. Men gissa om det blir hett …

Skyddskläder är ett kapitel för sej. Förr använde ingen sådana men det blev lungsjukdomar och farsan hamnade också ett varv på Mjölbolsta sjukhus. Själv har jag försökt använda åtminstone dammskydd men allt verkar vara konstruerat för inspektörer som står och ser på då andra arbetar. Att arbeta i skydden är ofta en värre plåga än att vara utan. Det finns en enda modell av dammskydd som man kan använda – de andra är helt odugliga. Jag köpte ett par hjälmar med fläkt men de är så stora att man inte kan använda dem annat än på stora och öppna platser. Och sikten blir usel så då man skall göra nånting så måste man ta bort hjälmen. En skyddsoverall var så vid och sladdrig så den fastnade i allting. Och så undrar inspektörerna över att arbetarna inte använder skydd fastän det finns. Troligen är skydden köpta för att hänga i skåpet så man kan visa inspektörerna att det nog finns.

Badande i svett fick jag i alla fall fläkten flyttad från ändan på huvudkanalen till sidan och nu gäller det bara att förlänga huvudkanalen till den nya torken. Lördagen var fin – den enda dag i juli då man kunnat existera – men nu är det över 30 grader igen. Om sedan solen basar på plåttaket så blir man stekt under det.

Den här fläkten har en 11 kW motor och den kan ge 40000 kubikmeter luft i timmen. Den är tillverkad i grannbyn av Perssons kvarnverkstad för 35 år sedan men ännu i perfekt balans. Och det är viktigt för om det blir obalans så flyger fläktvingar omkring med fruktansvärd fart. Jag har tre fläktar i huvudkanalen så det blir en hel del luft som blåses genom säden (eller flisen).