Solf – Sida 90 – Bondbloggen

Fåglar.

Har alltid fascinerats av fåglar och gör väl det fortfarande, kanske är det deras förmåga att fritt flyga omkring som tilltalar mig. Frihetskänslan menar jag. Från och till har jag i min ungdom till och med legat ute i skog och mark beväpnad med kikare och fågelbok för att betrakta dessa flygande varelser. Numera blir det mest observationer i samband med arbetet ute i det fria.

Mitt gillande av fåglar har dock blivit mera selektivt med åren i takt med att balansen arterna emellan förvridits och skadorna i odlingarna ökat. Problem har jag främst med gråa, svarta och vita fåglar och då menar jag inte den svart-vita flugsnapparen för den gillar jag och har flera häckande par i mina holkar. Nää, det är kråkfåglarna, ringduvorna, tranorna och måsfåglarna som det är problem med, jaa och så trastarna förstås nu när de första jordgubbarna mognar. Kajorna har sen de fridlystes i samband med EU-anslutningen ökat enormt och från att ha varit en “city”-fågel finns de nu ute på glesbygden i såna mängder att de skymmer solen när de samlas till “tings” framåt augusti. Ringduvorna går hårt åt mina sena planteringar av kålväxter då dom äter av plantorna. Måsarna häckar numera lika flitigt som Tofsviporna på åkrar långt i från öppet vatten, undrar om det trängts bort från holmar och skär av Skarven?
Frågan nu är hur man skall hålla bort dessa oönskade gäster i grönsaksodlingarna? Är enda alternativet att beväpna sig med hagelgevär? (“Klicka” på bilderna för beskrivande text.)

Fåglar 003 — Plocka schalottenlökplantor ett nöje för tranor.

Skrivbordsjobb.

Har i helgen mer eller mindre frivilligt tillbringat en del av tiden bland pappershögarna på skrivbordet. Betalat räkningar om belopp som man inte ens kan tänka på, bäst att bara mata in i bankprogrammet utan desto större reflektioner. Dylika belopp har man nog inte hanterat sen vi skrev summorna i mark och penni. Det var nu till största delen frågan om några större rater som hör till återuppbyggnaden av produktionshallen.
Har också jobbat med redovisningen till försäkringsbolaget, min kontakt där går i pension vid månadsskiftet och vill få så mycket som möjligt uppklarat innan dess. Och naturligtvis behövs också redovisningen för utbetalning av försäkringsersättningen. Någonstans skall ju pengarna tas till räkningarna jag nyss matade in. Brukar inte räkna mig till de nervösas skara men nog får man lite hjärtklappning när man tänker på framtiden och hur allt skall finansieras. Framåt försöker jag i alla fall se även om jag nu i samband med försäkringsredovisningen söker bakåt. Är inte riktigt nöjd med de ersättingsbelopp som jag fått för utrustning och redskap så försöker nu med hjälp av bland annat bilder visa i vilket skick “grejorna” varit. Om det nu sen hjälper är ju en annan fråga. Slitaget på en, som i mitt fall, liten gård är ju inte att jämföra med gårdar där redskapen brukas på flera hundra hektar årligen. Så följaktligen är skicket, om man nu sköter “grejorna” väl, många gånger bättre än vad årsmodellen föranleder en att tro.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA — Såmaskin före.........

När jag nu rotar i gamla bilder stöter jag ju förstås också på minnen från tiden jag delade med Erik och det gör ju inte saken bättre precis. Livet är nog mycket lättare när man är i full gång och jobbar sig svettig än när man utför stillsamt skrivbordsabete.

Vävborttagning.

Kunde i morse notera att väderprognosen ändrats i en torrare och varmare riktning än vad som tidigare utlovats. Och eftersom de första planteringarna börjar närma sig skördemognad så var det dags att ta av täckväven.

Lägesrapport 25062011 001 — Kanske dags att ta av täckväven?

Ännu idag och i morgon utlovade prognosen risk för (eller i mitt fall chans till) regnskurar. Märkligt att meteorologen oftast pratar om risk för regn då det många gånger är högst önskvärt med väta?
Det är inte ovidkommande i vilka förhållanden väven tas bort ty fel tidpunkt kan spoliera skörden helt. Plantorna under väven har ju haft en relativt skyddad tillvaro och är inte van med blåst och den ökning i avdunstningen som sker när väven avlägsnas, en stressfaktor som bladytan och rotsystemet inte är anpassat för. En alltför stor och hastig förändring kan bland annat leda till kantbränna och ruttnande kålhuvuden. Stark sol kan förorsaka solbränna och lämnas väven på för länge får man alltför lösa huvuden som inte håller speciellt länge i handeln. Optimalt vore att ta bort väven när det regnar men då är den så tung att den inte går att hantera. Borttagning av torr väv just innan regn och med molnigt väder en par dagar framåt är vad man eftersträvar. Inte helt lätt med andra ord.

Vävborttagning 001 — Väven lyftes av planteringen....

Vävborttagning 005 — ....och rullas till en boll. Utmärkt träning inför vinterns snöbollsrullning med barnbarnen 🙂

Regn har jag ännu inte fått efter dagens borttagning men det är i alla fall mulet, relativt fuktigt och inte alltför varmt så månne int det går vägen……

Vävborttagning 004 — En viss skillnad är det nog emellan det som odlats utan eller med väv.

Ogräsbekämpning.

All diskussion om Nisses ogräsåkrar fick mig att, i stället för aviserad grillning i myggrik berså med frugan, sätta mig i traktorn för att fräsa om bäddarna på midsommarafton. Marken var nu lämpligt fuktig för att fräsen skulle göra en lagom struktur, det vill säga inte för våt så att jorden degar sig till klumpar som när de torkar blir hårda som betong men inte heller så torr att jorden finfördelas för mycket. Ogräsen var inte heller ännu för stora så en hastig fräsning var tillräcklig för att få dem att vissna. Trots att jag kunde hålla bra fart (6-7km/h) så tog det närapå 2 timmar att fräsa igenom alla tillsvidare oplanterade bäddar.
En extra bearbetning så här emellan minskar ju på ogrästrycket senare i sommar vilket är viktigt då jag inte använder herbicider (ogräsgift) i kinakåls- & sallatsodlingen. Bäddarna kommer alltså att fräsas ännu en gång innan planteringen.
Noterade också att kålrötterna grott och att jordlopporna gillade det så efter fräsningen var det bara att koppla i sprutan och ge dem en omgång.
Så mycket midsommarfirande blev det alltså inte i år heller. Och lika bra det. När jag vid soluppgången gick till sängs kunde jag göra det med vetskap om att ogräsen och lopporna fått sitt. Och då sover jag gott 🙂

Såningsanmälan

Så var det igen dags för byråkratin i och med att såningsanmälan skulle sändas in. Valde även denna gång att göra den elektroniskt och hade väl hoppats att rusningen skulle vara lite mindre än vid tidpunkten för huvudansökan i april. Tyvärr var nog nätet “trögt” även denna gång, blev också “utkastad” och ombads logga in på nytt. 🙁
I övrigt så är nog den elektroniska ansökan en bra sak bara uppladdningen av uppgifterna skulle löpa snabbare. Gillar speciellt kartfunktion som är mer lätthanterlig än kartprogrammet som jag använder för skiftesvisa bokföringen.
Hade inte så mycket att notera i och med att sådd och plantering ännu är på hälft men tänkte i alla fall uppdatera arealuppgifterna på det som är klart. Tog mig sålunda in från fältet redan vid 22-tiden och uppskattade att jag skulle klara uppgiften på en ½ timme. Den långsamma uppladdningen medförde dock att jag just och just hann ändra det sista basskiftet innan tiden rann ut, det var först de 10 sista minuterna som det blev lite fart på systemet. Hoppas att uppgifterna noterats rätt ty jag hann inte kolla sammanfattningen innan tjänsten stängdes.
I och med att planteringarna fortsätter fram till slutet av juli så brukar jag bli tvungen att göra ytterligare korrigeringar ty det är ju inte alltid som odlingsplanen går att genomföra exakt som man planerat.

Invasion.

För en vecka sen, kvällen inför resan till Ekenäs, företog jag en granskning av odlingarna tillsammans med min goda vän Matias från Berners växtskyddsavdelning för att kontrollera att allt var OK. Jag befarade att insekterna hade vaknat till liv eftersom värmen kommmit då jag redan på morgonens granskningsrunda hade sett tecken på att något var på gång. Och mycket riktigt så hade speciellt kålodlingarna invaderats av främst jordloppor. På en del av kålplantorna räknade jag till närmare 20 st loppor som sög växtsaft till de grad att plantorna slokade.

Jordloppor — Kålplanta angripen av bland annat vågrandig jordloppa.

Hade jag rest till Ekenäs utan att göra något åt saken skulle jag nog inte ha haft många kålplantor kvar vid hemkomsten. Så istället för att packa och förbereda mig för resan tidigt följande morgon blev det att koppla i sprutan och sätta den i skick för säsongens andra uppdrag. Hade bekämpat kvickrot med Glyfosat inför kornsådden innan så en extra tvättning behövde göras för att säkerställa att inga rester fanns kvar. Efter att bekämpningen var gjord, sprutan och sprutföraren tvättad och resväskan packad hade jag en timme extra tid inför avfärden till flygfältet men vågade inte gå till sängs då jag var osäker på om jag skulle vakna i tid. Gick istället ut till bygget för att markera var eldosor m.m. skulle placeras på väggarna. Förvånansvärt väl hölls jag ändå alert på mötet trots en sömnlös natt 🙂

Denna gång var det som sagt inte frågan om jag skulle bekämpa lopporna eller inte utan hur snabbt jag skulle kunna göra det. Vid andra tillfällen kan det dock vara betydligt svårare att konstatera angrepp och identifiera angriparna. Så till hjälp har jag placerat ut gula limfällor på åkrarna för att fånga de insekter som attraheras av den gula färgen.

Gula fällan — Gul limfälla i morot. Nätet runt fällan förhindrar fåglar som gärna plockar insekter ur fällan från att fastna i den.

Identifieringen av insekterna är dock inte det lättaste trots att jag har tagit en del kurser i ämnet, å andra sidan har också biologer, professorer och annat skolat folk ibland också gått bet på uppgiften. Att känna igen skadegörarna och att veta var tröskeln för lönsam bekämpning går är trots allt väldigt viktig om än ibland mycket svårt. Dagliga kontroller av fällorna hjälper dock till att hålla koll på läget. Förutom skadegörarna försöker man ju också hålla koll på nyttoinsekterna ty alla “skråttar” är ju inte av ondo. Man vill ju inte hantera bekämpningsmedlen i onödan och hellre går man, efter en lång dag på åkern, till sängs än tillbringar natten med växtskyddsprutan.