Efter regn

Kommer solsken.

Jadå. Det stämmer ännu. Det har regnat några dagar och jag kunde idag se att det samlat sej 35-36mm regnvatten i mätaren. Hurra hurra, det var ju riktigt som på beställning! Inte ofta en bonde är nöjd med vädret, men, vet ni vad. Idag är jag riktigt nöjd. 36mm i mätaren och morgonens moln har seglat vidare och nu skiner solen. Kan hända den snart går i moln igen, men, roligt så länge det varar iallafall.

Jag brukar följa Mathias till skoltaxin varje morgon, och ibland far jag på samma gång ut på en promenad eller cykeltur med Olle, hunden. Idag blev det cykel. Det var lite småkyligt, men efter någon kilometer fick jag nog upp lagom värme. Luften var så fräsch, och allt var så lugnt och stilla. Tanken var att cykla upp till Kirjais byn med ett brev som skulle postas, men väl där drog jag vidare ner till österudden. Om inte annat så för att hålla koll på grannens åkrar.

Väl hemma igen har jag nu svept i mej 4 limpsmörgåsar med laxröra. Bakade limpa igårkväll. Vanlig traditionell ”skärgårdslimpa” men på mitt eget lilla sätt. I receptet ska man ha en liter apelsinjuice eller surmjölk. Det är sällan jag har någon av dessa hemma, så jag har börjat blanda ihop mitt eget spad på 3dl självpasserat nyponmos, 5 dl osockrad heimkoka äppelmos, och så några dl vatten. Vidare ska det vara vetemjöl. Vetemjölet har jag bytt ut till en blandning av kornmjöl, semlemjöl och vetemjöl odlat och malet på en gård här i Nagu. De övriga ingredienserna, sirap, kli och jäst håller jag mej ganska nära receptet. Saltet glömde jag sätta i igår, men det märker man ingenting av när man smockar på rejält med laxröra. En creme fraise, lite citronpeppar, lite senap och så dill. Och jo, lax naturligtvis, kallrökt som man skär i små små bitar och så rör man ihop allt till en mumsig ”småckå”. Är man riktigt i tagen så brer man smör på limpan först, sätter in den i mikron några sekunder så smöret smälter och limpan blir lite varm, sen småckå på och … ja, jestas. Vardagslyx så det räcker till, en helt vanlig måndagsmorgon. ☺

Lantbruksväder

Jag tittar vanligen på vackertvader.se som har prognoser byavis från tre metereologer: YR (norsk), SMHI (svensk) och FMI (finländsk). Av dessa tycker jag SMHI är pålitligast. Men för lantbruket är dessa prognoser för allmänna så jag har börjat använda Lantbruksvädret som man hittar på

nsl.fi/vaderinfo

som har sprutväderprognos och avdunstningsprognos och mycket bättre info om vindriktning och molnighet. Där finns en mängd olika prognoser som är mycket bra för lantbruket. Rekommenderas varmt. Man måste ha rättigheter för att se på Lantbruksvädret och det kan kosta en liten slant men är absolut värt besväret. Det här är för Nyland men det finns säkert för Österbotten också.

lantbruksvader

Vårbruket tog time out.

Hej på Er igen.

Sol och värme satte fart på åkerarbetena och det blev lite paus med bloggandet så Nisse och Charlotta har fått hålla ställningarna en tid. Här i trakten börjar vårbruket vara på slutrakan för spannmålsbönderna och gröna ränder brodd skymtar redan på de fält som såddes först.

Grönsaksbonden har dock inte ännu inlett spannmålssådden då jag väntar på såmaskin, i stället har jag och personalen skördat övervintringspalsternackorna, sått nya palsternackor, morötter och lök. Och naturligtvis planterat en del kål, broccoli och sallat. Däremellan har jag hållit vårbruksnerverna i styr med att övergödsla råg och kummin, köra bort dikesvallar och brutit sten.

Jaa å så blev det ett par halvt sömnlösa nätter när vinden vände mot norr och nattfrosten slog till. Onsdag morgon hade vi ett par minusgrader och jag nöjde mig med att täcka de planterade grönsakerna med täckväv kvällen innan. Det har varit så varmt med dagstemperaturer över 20 grader att jag inte täckt planteringarna i samband med planteringen som brukligt för de tidiga planteringarna. Följande natt misstänkte jag att skulle bli kallare så vi riggade upp frostbevattningen och den kom väl till pass då temperaturen sjönk ner mot -6°C på torsdag morgon.

Sen blev det tal om rikliga regn så jag iddes inte påbörja harvningen då rörd åker oftast torkar långsammare upp efter regnet. Men det verkar som om regnet kom av sig med endast 2 mm i mätaren i morse men det fick i alla fall vårsådden att ta time out. Idag har det kommit några stänk till men det är långt ifrån de flera tiotalet millimetrar som meteorologerna förutspådde. Jag kunde gott ha haft någon av säsongjobbarna i arbete idag om jag vetat att regnet skulle så gott som utebli. Nu kommer några på jobb i morgon istället, vi får se om det utlovade uppehållet också infinner sig.

Lägger till några bilder på det som vi jobbat med sen sist. God fortsättning på veckoslutet.

6.5.2016. Sallatsplanteringen inleds i soligt och varmt väder.
6.5.2016. Sallatsplanteringen inleds i soligt och varmt väder.
8.5.2016 Morotsåkern klar för sådd.
8.5.2016 Morotsåkern klar för sådd.
10.5.2016 Planteringarna täcks med täckväv inför utlovad nattfrost.
10.5.2016 Planteringarna täcks med täckväv inför utlovad nattfrost. Babak hanterar skyffeln.
11.5.2016. Några av skyddslingarna hade lämnats otäckta och står nu frusna i gryningen.
11.5.2016. Några av skyddslingarna hade lämnats otäckta och står nu frusna i gryningen.
12.5.2016. När det blir riktigt kallt så räcker det inte med enbart täckväv utan fordras bevattning för att hålla frosten borta.
12.5.2016. När det blir riktigt kallt så räcker det inte med enbart täckväv utan fordras bevattning för att hålla frosten borta. Nymånen står för belysningen.
I väntan på såmaskin kan man ju hålla sig syselsatt med till exempel stenbrytning.
I väntan på såmaskin kan man ju hålla sig sysselsatt med till exempel stenbrytning.

Säg den glädje som varar …

Här körde man glad och förnöjd runt sista åkern men hann bara tre varv så började det regna. Det var en grym harm för nu var svackorna torra och jag hade bara behövt en timme till eller kanske bara en halv för att få dem sådda. Troligen går de inte att så mera i år.

Väderprognosen hade lovat en halv millimeter regn till klockan sex men det kom ganska ordentligt redan klockan fyra. Igen kan man konstatera att det inte går att lita på prognoser och att man alltid har bråttom hur bra vädret än är. Om jag hade börjat så klockan halv fem i morse så hade allt varit klart nu. Men man har blivit så slö, slapp, lat, loj och likgiltig och det blir värre då man börjar se slutet på vårsådden.

Någon katastrof är det knappast – bara en evinnerlig harm …

 

Direktsådd går bra i år

Det är alltid spännande att se hur det skall gå med vårsådden. Vädret är nyckfullt och man vet inte hur tjälen har arbetat förrän man sätter såmaskinen i jorden. De som harvar ser ju ganska snabbt hur det blir med såbädden men med direktsådd så är det svårare. I år gick det utmärkt. Åkrarna har torkat upp jämnt och till och med svackorna var jämntorra.

Största delen av våra åkrar var helt obearbetade men en halv åker körde jag med hacken för att se vilken skillnad det är. Vi diskuterade saken i höstas (se Att hacke eller icke hacka … ) och litet som förväntat så höll den hackade delen fukten betydligt längre. Det var till och med litet för fuktigt och man kunde ha väntat nån dag på den delen. Men egentligen gick det alldeles utmärkt att så alltihop. Man kan säja att det var bästa möjliga förhållanden för direktsådd..

DSCN5724

De helt obearbetade delarna hade som enda problem att det var svårt att se var markören gick. Utan den harvtinne vi satt fast i stället för den smala markören hade det varit omöjligt att så. Nu rev harvtinnen upp en ordentlig fåra i jorden men i stubben så syntes den nätt och jämnt.

DSCN5730

Så här ser det ut från hytten. Körmarkörens spår syns litet till vänster om mitten på motorhuven. Längre fram går det in i den orörda stubben och där får man anstränga sej att se det. Man ser nog i stora drag var man kört med såmaskinen eftersom den trycker med halmen men där det finns spår efter tröskhjulen ser man inte skillnad fastän man stiger ut ur traktorn och sätter näsan i jorden. I motsats till i fjol så trycker nämligen välthjulen ihop tallrikarnas skåror så att man inte ser dem alls. Så man är helt beroende av körmarkören.

Det gick bra att byta ut de klena pinnarna på körmarkören (som bara passar för finharvad jord) till S-pinnar från den gamla harven. Jag behövde bara fila upp hålet i pinnen litet så gick den att skruva fast med den ursprungliga klammern.  Men två S-pinnar har redan brustit för belastningen är hård på dem och de gick litet snett. Den tredje skruvade jag fast så den kunde svänga sej och den går mera rakt så få nu se om den håller.

DSCN5722

Till all tur så blev det litet svalare i förrgår då vi började så. Jag hade inte klarat hettan från måndagen och tisdagen. Visst finns det luftkonditionering i traktorn men det fungerar givetvis inte. Jag har luftkonditionering i tröskan också men där gav jag upp då jag insåg att den måste repareras varje höst. I förrgår var vi två förare och sådde då nästan 14 hektar. I går körde jag bara ett par skiften och idag har vi ett par bitar kvar så troligen blir vi klara med sådden innan det kommer ett litet regn i kväll.

Det här är vad jag föreställde mej då jag läste om direktsådd på 90-talet.  Men vi hade inte råd att köpa en ny Rapid då utan jag fick vänta tills jag fick en begagnad billigt från Uppsala för sex år sedan (se Vikingatåg i västerled).  Nu har jag kört med äkta direktsådd i två år och det tänker jag fortsätta med – speciellt som det verkar vara bättre att inte hacka stubben på hösten. Så jag använder enbart omkring 10 liter brännolja per hektar för att få utsädet i jorden. Ingen bearbetning alls och mycket litet tid går det att köra. Då man jämför med hur man förr plöjde och harvade i veckor. Och de styva lerorna bildade ibland kokor som var helt omöjliga att få sönder. Utsädet låg mest på ytan med gamla Simulta.

DSCN5731

Det sådda ser inte så illa ut även om en harvad och sådd åker är vackrare. Nu får vi ser hur det växer men det skall nog bli ren missväxt innan jag byter tillbaka till plöjning och harvning. Speciellt nu då priserna är i botten och det är överproduktion.

Bekämpning av ogräs lär bli besvärligare vid direktsådd. I år fanns det ganska litet kvickrot på åkrarna. Höstens glyfosatbesprutning lyckades tydligen riktigt bra. Det gäller i alla fall att fundera grundligt på valet av preparat. Jag kan tänka mej att det blir ändringar på den punkten.

Men tillsvidare är jag enbart nöjd (mycket ovanligt för en bonde :-).

 

Torkkostnader

Nu är hela fjolårsskörden torkad. På sina ställen ned till 11 % som ju är för litet men allting är under 12,5 %. Fukthaltsmätaren kan visa 0,5 % fel så man kan räkna med 13 % och det är under kravet på 14 % med god marginal. Det är kanske litet för stor marginal men jag fick tillbaka ett lass som var för fuktigt och det blev ett sabla elände så det är bästa att torka ned tillräckligt. De nya fläktarna var effektiva och med hettan i förrgår och i går så torkade vetet i den nya torken rekordsnabbt. Och vad kostade det ?

Nu har Kymmenedalens el ett ganska bra system för rapportering av elförbrukningen – ned till varje timme … Jag laddade ned rapporten för början på maj då jag torkade vetet och det blev totalt litet under 1500 kWh. Priset är kring 10 cent/kWh så det blev inte speciellt dyrt – 150 euro. Så billigt har jag inte torkat förut men det var nog solenergin som i år var ovanligt stor.

el_tork_maj_2016

Som av bilden synes så gick nästan all energi åt till torkandet. Idag då alla torkfläktar varit avstängda så var energikonsumtionen mycket liten (1,51 kWh).

Idag har vi satt dubbelhjulen på stora Zetorn och försökte byta bromscylindrar. Cylindrarna kom mycket snabbt men visade sej vara av fel sort. Nu försöker jag skaffa från Estland som har ett bra urval reservdelar för Zetor och Belarus men få nu se om det blir rätt den här gången. Förutom att jag inte har styrbromsar på Zetorn så borde allt vara klart och åkrarna tillräckligt torra. Tanken är att börja så i morgon men man vet aldrig vad som ännu krånglar …

Vi fick ett litet åskregn i dag och i morgon skall det bli mulet och svalare. På lördag lovas det regn så före det borde man få sådden undan.