Vardagen rullar på

Den senaste tiden har det inte hörts alltför mycket goda nyheter om jordbruket. Svinproduktionen har ju redan länge varit praktist taget olönsamt, spannmålsodlingen ganska nära det. Senaste kalldushen kom igår då mjölkpriset sjunker ytteligare.

Det goda är det dock med det här jobbet att korna är lyckligt omedvetna om allt och de fortsätter som om ingenting har hänt. Tack vare det att man dagligen måste  gå till lagårn och sköta det som skötas ska, så kommer man ju lite själv också bort från tankarna om hur svårt det just nu är.

Inte går det ju som på rosor i ladugården alltid heller. Förra veckan tänkte det nämligen gå dåligt för en tvillinghalva i samband med kalvningen. Storebror Mike, som i själva verket är mindre, kom ut rätt väg medan lillebror Monroe var i fel läge. Han hade dragit i sig en rejäl sup fostervatten så han var fem före död då Antte drog ut honom. Tack vare ett kalvåterupplivningsinstrument (jo det heter verkligen så i mejeributiken 😛 ) lyckades Antte först suga ut slemmet och därefter pumpa in lite luft i lungorna åt Monroe.

Återupplivningsinstrument
Återupplivningsinstrument

Allt gick bra och nu har vi då både Mike o Monroe 🙂

Mike o Monroe
Mike o Monroe

 

Och igår morse kom den här inte så lilla herremannen till världen 🙂

 

Bondbloggen bara ökar …

Jag fick nyss statistik och jämförelse mellan 2013 och 2014. Antalet besök bara ökar … Det har skett en fördubbling av besök från plattor och mobiler men också bordsmaskinernas besök har ökat.

Det är helt otroligt att folk orkar läsa Bondbloggen från år till år. Jag minns i början då vi funderade på hur länge intresset skulle hålla. Och det är fem år sedan vi började (februari 2010) ! Men det stämmer med vad jag upplevt då jag träffat folk (senast på Hindersby teater). Om man inte skrivit på någon dag så frågar de när nästa inlägg kommer. Tydligen finns det ett behov av att följa med bondens vardag – sensationsnyheter är inte det enda intressanta.

Ibland så är vi så stressade med våra arbeten att vi inte orkar och hinner skriva men vi försöker nog. Statistiken var väldigt uppmuntrande för man skriver ju bara om nån ids läsa …

Gnistorna flyger

Det blev en hel del verkstadsarbete. Jag skulle bara byta tätningar i vridcylindrarna som läckt olja ganska illa men då traktorn nu en gång var inne i verkstaden och varm så började jag reparera en hel del annat också. Sådant som jag borde ha gjort för länge sedan men som blivit uppskjutet så länge det bara går att köra.

För något år sedan svetsade jag ihop ett fäste för lastaren så den sitter stelt fast i traktorn. Det ger en massa fördelar då man kan köra utan vagn. Speciellt då man fäller är det bra att kunna köra utan vagn som bara hindrar då man vill komma åt besvärliga träd. Fästet fungerade bra men behövde göras stadigare så jag svetsade ihop stödjärn till det. Och att tillverka nytt tar alltid mera tid än att reparera gammalt. Så det blev över en vecka verkstadsarbete och gnistorna yrde …

(Videorna är ganska långa och tar tid att ladda ned men den sista är ett kort sammandrag)

Först skär man till järn (av den grövre kalibern):

 

Sedan skall bitarna smärglas så man får en bra svets:

 

Och så svetsar man ihop järnen. Här vänder jag oartigt nog ryggen mot kameran men man kan inte rikta den direkt mot bågsvetsen som ger ett så intensivt ljus att det är farligt för ögon och kamera:

 

 

Och så måste man köra med vinkelslipen för att ta bort de värsta spåren av klåparen som svetsat. Dessutom är en jämn sträng starkare än en ojämn.

 

Här är en veckas arbete nedbantat till några ynka minuter på video. Men i TV får man inte visa längre snuttar än 5 sekunder så om jag sätter ihop allt till en strömsöaktig snutt så blir det att se ut som ett mycket litet arbete. Lätt som en plätt:

 

Men nu är traktorn klar och nu skall det bära av till skogs. Vädret är litet för varmt men det går an så länge det är nån grad under noll. Vägran fryser inte till utan värms upp nedifrån så litet kallare skulle det gärna få vara. Men man kan inte få allt så perfekt. Det är i alla fall just ingen snö.

Mjölnarstart

I vår serie ”Djär allt sjölv” (Gör allt själv) har vi nu kommit fram till mjölnarnivån. Vi köpte alltså en Osttiroler minikvarn. Jag tyckte tidigare att det var en leksak men vid närmare inspektion så visade det sej vara en riktig stenkvarn även om den är liten. Och den mal riktigt prima mjöl.

Det börjar vara svårt att hitta en kvarn som fungerar numera. Och så måste man mala en stor mängd varje gång så mjölet hinner bli ”duntjitt” (unket, dävet ??).

 

Vi har testat den en månad och maler råg till gröt och vete till bröd. Det är ganska fint att koka gröt av nymalet mjöl. Rågmjölsgröt på alldeles nymalet mjöl med alldeles nykokt lingonmos är en lyx som knappast den finaste restaurang kan erbjuda ..

DSCN4564

Yngsta barnbarnet åt också så nästan skeden åkte med.

DSCN4565

 

Nettointäkter.

Har med intresse följt med diskussionen i Nisses inlägg om det lönar sig att skruva eller utföra produktivt arbete. Eftersom det här inte enbart är en verkstadsfråga väljer jag att skriva ett skilt inlägg.

Plus och minus.

Det är ett stort dilemma det här att våra produktpriser är så låga. Att köpa nya dyra maskiner eller låta andra utföra arbeten på gården har blivit svårare och svårare då det krävs allt mera sålda produkter för att få ihop till utgifterna och lönerna. De senare stiger ju betydligt snabbare än vad våra utförsäljningspriser gör som i vissa fall till och med sjunker. Så jag förstår mycket väl Nisses ideologi att själv reparera för att inte behöva arbeta häcken av sig för att klara av att betala räkningen. Om han dessutom har kunskaperna och intresset för att skruva och svetsa är det ytterligare ett plus.

Å andra sidan är det också viktigt att maskinerna fungerar för att få något arbete utfört överhuvudtaget så att inte all tid går åt till skruvande. Här i det egna företaget har jag resonerat som så att de maskiner som används i arbete som måste göras under en begränsad tid lönar det sig att satsa lite mera på. I grönsaksodlingen används också en hel del specialmaskiner som inte går att uppdaga i grannskapet så dem lönar det sig definitivt att ha i skick. Däremot går det att göra lite avkall på driftssäkerheten vad gäller maskiner som har lite ”mañana- mañana-faktor” och utrustning som finns tillgänglig i de flesta gårdar i grannskapet. Där blir minuset inte så stort om än maskinerna står i verkstaden någon dag.

Nettot.

Nu vet jag inte riktigt bakgrunden till de stora handelskedjornas aviserade prissänkningar. Har hotet från de utländska handelskedjorna blivit så pass relevant att de försöker mota Olle i grind eller är det ökad direkthandel som dom oroar sig för? Att dom som det påstås skulle pruta på sina marginaler har jag svårt att förstå då dom gång på gång hävdat att det inte finns någon luft i deras prissättning. Den ena kedjan har visserligen sagt sig avstå från nya etableringar och utbyggnader och det är förstås klart att då ökar ju marginalerna något. Om det nu blir ett regelrätt priskrig så kan det för en tid säkert gynna konsumenterna men att det som det hävdas skulle ge större köpkraft betvivlar jag då den riktiga matens andel av konsumtionen är så liten. De här beror nu på vilka varor som tas med i kampanjen. Det brukar ju vara så att det som förloras i gungorna tas igen i karusellen. Tyvärr är risken för oss bönder att ytterligare press sätts på producentpriserna och att det är vi som får stå för kampanjkostnaderna och att vårt redan låga eller i vissa fall obefintliga netto ytterligare sänks.

En stor och billig reklamkampanj har dom i alla fall fått.