Just nu drar vi alla åt skogen så mycket vi hinner. Ingen snö och riktigt kallt. Solen skiner och det är en fröjd med skogsarbetet. Jag sågar och radar och lyfter bort träd som ligger huller om buller i skogen. Det är en stor fördel att ha skogslastaren monterad på traktorn just nu för det är så lätt att backa och lyfta bort stockarna utan att vagnen krånglar.

I bästa fall kan jag till och med köra med stocken släpande bakom traktorn eftersom lastaren är fäst vid ramen ganska stabilt. Det är bara att dra upp stödfötterna. Men det går ju inte med stora stockar långt bakom för då stiger framhjulen upp i vädret. Då jag har vagnen tillkopplad så är det lika besvärligt att lyfta undan stockar både framför och bakom. Körvägen blev klar i dag och så småningom skall jag koppla till vagnen och köra ut virket. Men först skall jag plocka bort träd från de besvärligaste ställena.

Med barmark är det inte så lätt att köra upp körvägar därför att man inte har snö som packas i groparna. Så nu måste jag rada virke i groparna och köra försiktigt. Det är inte alls roligt att fastna på en sten eller en stubbe så bakhjulen blir hängande fritt i luften. Det kan bli en hel del jobb innan man får traktorn bort därifrån.

Det var litet trångt i hytten på Zetorn fastän den är stor. Mest berodde det på att jag hade motorsågen på hyttgolvet och det var besvärligt att vrida stolen bakåt då man skall lasta. Jag tänkte först bygga låda för sågen utanför hytten liksom på Belarusen men så kom jag på en lysande idé. Zetorn har nämligen ett stort tomt utrymme framför kylaren och då jag råkade ha en skiva filmfanér som passade precis utan att jag ens behövde såga till den så fick jag på nolltid en riktigt bra förvaring.

Sågen passade precis på millimetern och dessutom får jag kaggarna med bränsle och olja att rymmas. Man kan ännu täcka in hela utrymmet eftersom motorn inte vill bli tillräckligt varm i den här kylan.

Jag hugger på en stenbacke och märkte att kedjan måste filas ofta. Dels är torkade träd hårda som tusan och dels har rotvältorna spridit sand över stammarna. Den fina ked jag började såga med är ganska sorgligt nedfilad redan. Och det är stora granar som torkat. Det blir att sälja flisved för det här orkar vi inte bränna upp själva ens med hela släktens hjälp.

 

Vad gör det att dagarna är korta då det finns fullmåne. Det var förstås inte fullt så romantiskt i skogen i kväll. Jag hade motorsågen på för fullt, pannlampa och strålkastare på traktorn och Beatles Rock and Roll Music i Blåtandhörlurarna. Men visst var fullmånen till stor hjälp.

Det var kallt förra natten med -17 (även om det tydligen var ännu kallare uppe i Österbotten). Bara på ett par dagar gick temperaturen ned med 20-30 grader. Det är ingen ordning på vädret. Nu är det kring -10 och det är riktigt bra. Ingen snö heller – bara litet puder på marken som är ordentligt frusen. Jag har ännu inte kättingar på Zetorn eftersom det är grusföre ända upp till skogen och jag hugger upplagsplats bredvid grusvägen. Men in i skogen vågar jag mej inte utan kättingar. En stubbe kan få traktorn att slira hjälplöst. Man får också akta sej då man går för stubbarna är otroligt hala (som Christer också har märkt :-).

Det är igen liv i luckan i Tallmosan. Folk har farit till skogs nu då det äntligen har frusit på och vi hade stora samlingen vid vägskälet i går. Bilar och traktorer rör sej fram och tillbaka så man får se upp och planera in mötesplatserna. Ollas Bengt dikar ”kanaaln” och har lagt ner en ny bro vid vår skog. Samtidigt får jag en fin väg bredvid diket så jag inte behöver köra över groparna i den gamla vägen längre in. Där har jag fastnat många gånger och fått rada av hela lasset för att komma loss.

Det tar tid att få ihop all utrustning igen. Jag skall ha reservdelar till motorsågen och funderar på en ny ”fellansååg” (för att fälla litet större träd). Ny stövlar köpte jag redan. Jag gillar de lägre skaften och nu påstår de att de är av ”gummi” – vad det nu sedan betyder. Det är reklam och marknadsföring för att komma runt misstron mot de eländiga plaststövlarna som går i bitar efter ett par år. Och reklam är lika med lögn. Fast det kanske finns nån liten gummibit nånstans på stöveln …En sak är åtminstone bättre: Det finns en liten klack bak på hälen så man lätttare får av sej stövlarna. Det kan vara riktigt bevärligt att på kvällen få av sej stövlar med fuktiga sockor.

Ett varmt tack till Lotta och hennes mormor för de fina ”stickastråmpåna” (ullstrumpor) som har räddat mej från att frysa om fötterna i skogen. Jag är skeptisk till alla sorters konstmaterial men ylle vet jag att fungerar även om det blir vått.

Av de moderna prylarna så har jag mest bekymmer med hörlurarna. De behövs för att jag skall höra då telefonen ringer men det tycks vara omöjligt att hitta nånting som passar hörselskydden i hjälmen. Jag vill inte ha hörlurar inbyggda i hjälmen. De är svindyra och så kan man inte ha dem på sommaren då man kör traktor – annat än att man har skogshjälmen på sej. Jag har fem olika hörlurar redan men ingen passar. De som hålls på har den nackdelen att öronen blir pressade i de mest underliga former. Man har riktigt sjuka öron på kvällen. Alla hörlurar är gjorda för sportfjantar som inte använder hörselskydd.

I alla fall har jag äntligen kommit ut i skogen och det är ganska lämplig köld och – bäst av allt – ingen snö. Nu är det fint att gallra och städa upp. Hoppas konditionen håller för nu borde man såga dag och natt.