15 juli, 2016 av Nisse

Sorgligt, sorgligt – nu verkstadsarbete

Vetepriset är uselt och det regnar och regnar … Verkstadsarbetet går an men byggandet är det sämre med eftersom det kommer en skur alltid då man skall börja – underligt nog.

DSCN5911

Havren verkar ha klarat sej bäst i år – men vi har tyvärr ingen havre. Första lasset med vete for iväg idag. Det är sent på året men jag hade tänkt exportera så det blev att vänta hela halva juni. Vetet gick inte att exportera till det utlovade priset så det blev Avena i stället.  Det blir knappast brödsäd för det har varit problem med att få tillräckligt hög hektolitervikt för Reno. I år har vi mest Zebra så det kanske blir bättre nästa skörd.

Nå, det blev verkstadsarbete och jag började installera ordentliga uttag på stora Zetorn. Rapiden har tillsvidare varit kopplad högst provisoriskt. Men det gick inte så fort med installationen. Visst har jag elschema men det var alldeles felaktigt och jag måste börja med detektivarbete av typ ”följa ledningen”. Nu har jag i alla fall ritat ett riktigt schema.

Då jag var i farten så installerade jag en ny lysdiodstrålkastare i stället för det gamla arbetsljuset som slutat fungera. Den nya dra hälften så mycket ström men lyser mycket bättre. Det gamla arbetsljuset är uselt i jämförelse. Det skall bytas också men det må nu sitta kvar så länge det fungerar.

DSCN5903

Sedan monterade jag frontlastarkameran på nytt. Den kom bort då jag körde flis för den tog i övre kanten på öppningen. Den var monterad på ett rundjärn som kröktes grundligt. Kameran klarade sej förvånansvärt bra. Nu satte jag den på en hydraulslang som ger efter lättare. Den är kanske litet för vek men den fungerar behjälpligt. Den hålls upp med två ståltrådar som är ganska svagt fästade. Tanken är att de skall ge efter om kameran tar emot nånting. Den måste vara ganska högt för att man skall se skopans framkant.

DSCN5906

Det ser inte särskilt stabilt ut men jag har lärt mej att alltför stabila konstruktioner bara leder till att de går sönder mycket värre än allsköns ”tjikelverk” som ger efter bättre. Och så måste konstruktionen utprövas först. Jag tror jag måste flytta kameran ännu högre. Att den behövs kan man se på nästa bild. Utan kamera måste man stiga av traktorn och gå fram för att se var skopan är. Det skulle inte hjälpa mycket med de nyare traktorernas sneda motorhuv. Frontlastaren är alldeles för långt fram. Jag borde då sitta på taket för att se.

 

DSCN5907

Jag installerade också fler uttag för 12V. På nätet hittade jag ett uttag med fyra kontakter och strömbrytare. Det är bekvämt att man kan stänga av en apparat utan att dra ur stöpseln. Fyra är sådär på gränsen för då jag kopplar till GPS, hyttkamera och temp/volt/klocka så finns det bara ett ledigt uttag. Och då har jag frontlastarkameran och Rapiden  fast installerad. Nuförtiden så behövs det massor av uttag för alla apparater. Det finns också ett USB-uttag så man kan ladda mobilen.

DSCN5913

Också den kombinerade temp/voltmätaren med klocka hittade jag billigt på nätet. Klockan är mindre viktig men utetemperatur och spänningen vill jag hålla koll på.

DSCN5915

Jag satte en liknande mätare i Ducaton där utetemperaturen mäts framme vid vägbanan så att islarmet fungerar. Ducaton kastar hastigt runt vid isföre om den är olastad. Jag var i diket med den förra Ducaton då jag skulle bromsa där en kranbil höll på att dra upp en personbil från diket. Det var glashalt och jag hann knapp röra bromspedalen innan Ducaton började valsa runt. Men kranbilen var ju redan där så det gick snabbt att dra upp Ducaton igen.

 

5 juli, 2016 av Nisse

Bonde – inte jordbrukare

Mindre än någonsin känner man sej som ”jordbrukare”. Åkrarna gulnar och priset på vete är uselt. Så nu får man verkligen vara ”bonde”. Skillnaden ser jag i att bonden sysslar med naturahushållning (med litet moderna inslag) och mångsyssleri medan jordbrukaren deltar i det nutida samhällets arbetsfördelning inom ett ganska smalt och specialiserat område. Som är ganska så olönsamt.

Som jag mången gång påpekat så får man rätta munnen efter matsäcken och då inkomsterna är dåliga så måste man spara på utgifterna och göra allting själv. Veteodlingen är lindrigt sagt olönsam – det är bara Yara som förtjänar på den. Så jag satsar inte på jordbruket utan bara på skogen och så verkstaden förstås. Verktyg är mycket lönsamma investeringar som kan betala sej redan på ett arbete.

Just nu har jag den nya lastaren utanför verkstaden och skall snart köpa åtskilliga kilo med svetselektroder och många hundra kilo järn. Nästa vinter tänkte jag ta ut en hel del virke från skogen. Det blir inte rent netto men om jag får lastaren betald med en vinters skogsarbete så är det inte så illa. Den skall användas i minst 30 år framåt.

Det såg ganska hoppfullt ut i våras efter sådden. Brodden kom upp jämnt och fint och klarade med ett nödrop det stora regnet i maj (42 mm). Då jag sprutade mot ogräs så såg det ännu relativt snyggt ut men så kom det andra stora regnet (också kring 40 mm) och då klarade brodden inte sej mera utan började gulna. Inte så underligt för det stod vatten i svackorna på åkrarna. Vi har alldeles för platta åkrar och i kombination med styv lera som inte släpper igenom vattnet så går det illa om det regnar mycket på försommaren. Bäst klarade sej de duntar (små kullar) som det vanligen inte växer nånting på. Nu borde man ha haft svagt lutande åkrar.

DSCN5769

Bilden ovan är tagen 4 juni och det ser inte så illa ut. Men vad en hårt packad yta kan ställa till med syns på nästa bild som visserligen är tagen på en körväg men den visar hur litet gödselmedlet rör sej i hårt packad jord. Gödselbillarnas antal är nämligen bara hälften av utsädesbillarnas så gödseln finns mellan varannan rad.

DSCN5805

Och första juli såg det riktigt bedrövligt ut på sina ställen. Men inte överallt. Det är grymma skillnader i brodden. På sina ställen är den gul och har drunknat medan den alldeles invid kan vara hög och frodig. Tyvärr finns det alltför mycket av den dåliga arealen. På nästa bild ser man hur skarp gränsen kan vara.

DSCN5889

Som av bilden synes så har jag kört tvärs över gränsen så det är absolut ingen skillnad i såmängder och körning. Det måste vara ytan som är mycket tätare på lerjorden än på mulljorden (det här är ett skifte med bäggedera).

Så man borde förbättra strukturen över hela åkern ? Visst, men vad kostar det ? Med de här vetepriserna (124 euro) så har jag ingen lust alls att sätta ned resurser på åkrarna. Jag förtjänar mycket mer på att svetsa ihop en ram till lastaren i stället. Det är nog till skogen som resurserna går nu.

Och så kunde man bli klöverodlare … Man får inga inkomster på det men behöver inte heller betala en massa åt Yara. Då vi hade kossor så skulle man varit riktigt nöjd med den här synen. Klövern har växt så vilt att den börjar lägga sej.

DSCN5881

Nu regnar det så smått hela tiden och det har blivit verkstadsarbete. Åtminstone kan man glädja sej åt att svalorna fick ordentlig tillökning – i fjol så tog sjååråna (skatorna) nästan alla svalungarna. Jag har inte kunnat ha bilen i ladan för svalorna har ”målat golvet” ganska ordentligt men då de flugit ur boet så kan jag åter börja använda ladan. Beklagar den dåliga skärpan men det var mörkt under taket och med lång slutartid så blev det litet skakigt.

DSCN5898

Tofsviporna fick också god tillökning. Då jag sprutade så vimlade det riktigt av tofsvipor på en åker.

 

1 maj, 2016 av

Lönsamheten.

Sent i natt fick jag den femåriga växtföljdsplanen klar och nu fungerade Vipun snabbt och till belåtenhet också. Satte trots allt ner lite arbete på planen för att ha lite nytta av den själv också. Den går annars i samma anda som tidigare med samma gamla odlingsväxter som den senaste tiden. Planen uppgjordes med tanke på bibehållande av jordens bördighet, sjukdoms-, skadedjurshantering och arbetsbörda. Det låter väl OK? Tyckte att jag lyckades riktigt bra då jag genom att minska textstorleken litet fick in de 32 basskiftena gånger 5 på två A4 sidor 🙂

När jag idag sen slår upp Vasabladet på datorn så slår de svarta rubrikerna om jordbrukets lönsamhet emot på första sidan och jag börjar fundera om jag också borde ha beaktat lönsamheten. Kanske till och med försökt mig på lite stödoptimering?

Artikeln som jag tyvärr inte hittar nån länk till för ickeprenumeranter beskriver bra läget inom näringen. Men det är inget man vill gå och tänka på nu när säsongen står inför dörren trots att likvideten ställer till med problem vid anskaffandet av odlingsförnödenheterna.

Det blir nog ett bra år i år, vädermässigt kan det knappast bli sämre än i fjol i alla fall? Här håller tiltorna på att ljusna upp och det blir nog vårbruksstart i veckan som kommer.

Vill härmed önska läsare och kolleger en trevlig första maj och god start på vårbruket!

Tillägg: Nu kom det länk till Vasabladets artikel

11 mars, 2016 av

Bondedemonstration.

Har i dag varit i valet och kvalet om deltagande i morgondagens aktivitet i Helsingfors, för även om de fallerande stödutbetalningarna inte just drabbar mig så vill man visa sin solidaritet mot sina djurhållande yrkesbröder. I sak så stöder jag naturligtvis aktionen även om jag i övrigt inte är mycket för att demonstrera. Jag deltog i aktionen i Seinäjoki i förrfjol höstas och det känns lite surt att vi då utnyttjades som ett slagträ för att utverka ytterligare medel till Landsbygdsverket ett verk som ändå inte verkar kunna uppfylla sina åtaganden och löften. Jag hoppas att jag har fel men är ändå illa rädd att inte heller morgondagens aktion leder till några större förbättringar. Lite mediauppmärksamhet blir det säkert och man kan kanske förvänta sig lite större förståelse bland medborgarna. Visst är jordbruksbyråkratin komplex men att skylla på dataproblem i dagens Finland är nog förlegat, man får nog söka orsaken någon annanstans. Kanske är det så att man förhalar utbetalningarna för att statskassan är tom? Men så är kassan för många bönder också inte bara på grund av obetalda ersättningar utan också på grund av låga marknadspriser. Det kan inte vara rätt att bönderna ska betala för EU’s Rysslandssanktioner.

När man läser kommentarerna till de nyhetsinlägg som media publicerat inför demonstrationen blir man bara så ledsen eller egentligen arg (men det är kanske det som är meningen). Att den rena, etiskt producerade och högkvalitativa maten inte värdesätts högre. Den borde ju anses så värdefull att även icke bönder gick man ur huset för att delta i marschen, har förstått att så är fallet vid till exempel pridemarscher – att man vill visa sitt stöd, men kanske är det dagliga brödet inte lika viktigt? I stället verkar man haka upp sig kring stora maskiner som stör trafiken och stöden som betalas till bönderna och man jämför med stöden som betalas ut åt arbetslösa. En jämförelse som jag tycker haltar riktigt ordentligt då böndernas stöd egentligen är ersättningar som kräver motprestation i producerad vara medan de arbetslösas stöd  fås utan att de gör någonting.

Nå, jag har förstått att även andra förbund som förstår kopplingen mellan jordbruk och den egna verksamheten också kommer att delta. För det är ju så att läggs jordbruket ned i Finland så är det inte endast bönderna som blir arbetslösa. Såg att gallupar i vissa tidningar stöder vår sak med över 70%.

Det skrivs och pratas mycket om hur viktigt det är att stöda exportindustrin för att få in kapital till landet men lika viktigt är det minska importen av sådant som vi kan producera själva, så det lönar sig att stöda jordbruket även av den anledningen.

Många menar att den inhemska maten är för dyr men orsaken till det skall nog sökas på annat håll än hos bönderna. Tror att också det kommer på tal i morgon.

Lycka till yrkesbröder, jag deltar i andan om denna gång.

24 februari, 2016 av Nisse

Snö- och pappersarbete

Nu kom det ordentligt med snö så det har varit en hel del snökörning. Först ser det inte mycket ut men då man börjar köra snön i hopar så blir de rätt så stora. Och så är det inte bara gårdsplanen som skall tömmas på snö utan allt som kommit ned från de stora taken – som är större än själva gårdsplanen.

Det var bråttom att få bort snön innan den frös fast så jag har kört snö i ett par dagar nu. Speciellt var det viktigt att få bort vallen utanför torken så att smältvatten senare inte börjar rinna in i torken. Där finns förstås dränering men då det turvis smälter och fryser så fastnar allihop snart fast.

Vi hade ordentligt illväder med blåst och blid snö. Det var hopplöst att skyffla den för den frös fast i skyffeln genast. Stora Zetorn hade också problem för det fanns tyngd i den blida snön. Inne i hytten blev det hett för jag måste ha på värmen och fläkten så att fönsterrutorna inte immade fast. Det är värre vid blidväder än då det är kallt. Varm luft innehåller mycket mera fukt än kall.

På sina ställen har snön från taket kommit upp till fönsterrutorna och om det kommer ned hårda isklumpar så kan de slå sönder rutorna. Det har hänt förut. Men det tar tid att köra bort all snön som fallit ned från taken för det finns inget rum för den på vår gårdsplan utan den måste köras ganska långt ut på åkrarna.

DSCN5562

Det är i alla fall ganska roligt arbete att köra snö jämfört med bokförandet och deklarerandet som slår till sista veckan i februari. Förstås kunde man ha gjort det tidigare men det är så motbjudande att det alltid blir uppskjutet och uppskjutet. Men det tar tid att komma in i bokförandet på nytt efter ett helt år. Först då man börjar bli klar så har man kommit ihåg hur det borde ha gjorts.

Det är litet annorlunda i år för nu deklarerar vi för en lantbrukssammanslutning med Henrik. Förr hade vi delat på gården med farsan och då var det lättare men skatteverket krävde i sin stora vishet (eller okunskap) att vi måste bilda sammanslutning – fast det hade gått bra utan förr. Troligen blir det nu ett sågande och förklarande ännu i flera månader …

En annan sak som är annorlunda är att det i år finns mycket mer elektroniska fakturor. Kontotransaktionerna laddar jag också ned i elektronisk form. Men inte sparar det mycket på pappersmängden för jag skriver ut dem i alla fall. Alla fakturor är nämligen olika och det krävs en hel del standardisering innan man kan sätta dem direkt i bokföringen.

Det värsta är att fundera ut vad en kryptisk rad i kontoutdraget egentligen betyder. Ibland kan man gissa sej till vad det är frågan om ifall säljaren är tydligt utsatt. Men så kommer det räkningar från en säljare som har en fullständigt annorlunda betalningsmottagare. Och då har man problem – speciellt om säljaren har sålt fakturan vidare till något finansieringsbolag. Detektivtalangerna sätts på hårda prov …

Och inte får man enkla kontoutdrag från sin bank mera. Var och varannan kiosk är numera ”bank” och har en massa olika kort. Först var det trevligt att betala med kort för då fick man en lista på sina inköp men nu då det finns tiotals kort så har det bara blivit värre.

Själva deklarationen har i alla fall blivit enklare. Antalet fält har stadigt minskat – vilket sparar arbete speciellt  för Skatteverket. Och så kan man lämna in deklarationen över nätet så man inte mera behöver köra till Borgå skattebyrå på småtimmarna för att stoppa in den genom brevluckan innan de första skattegranskarna kommer till arbetet på morgonen …

 

 

18 juli, 2015 av Nisse

Skatteförvaltningens oändliga visdom

Min farfar gav halva stället åt farsan som arrenderade resten. Likaså gjorde jag men nu har skatteförvaltningen i sin oändliga visdom kommit fram till att det inte går att flytta över halva stället till pojken som sedan arrenderar resten. Så vi var tvungna att bilda en ”skattesammanslutning”. Inget fel i det men det hade varit enklare på det gamla sättet. Nu har vi tre olika FO-numror.

Vi hade inga problem med deklarationen utan det var bara frågan om hur man skrev den. Vi fick höra att det skulle vara enligt det ”faktiska förhållandet” men det är ju att vi har ett familjejordbruk där inkomsterna går i en och samma gryta och därifrån går utgifterna. Men det dög inte. Skatteförvaltningen känner bara inte till ”familjejordbruk” utan det skall delas upp.

Jag undrar om det är pratet om att jordbruket skall vara ett ”företag” som ligger bakom ? Personligen anser jag det är en riktigt dum tanke. En bonde är en bonde och ingen ”företagare” för då skulle han bums sälja alltihop och börja med något annat. Räntan på kapitalet är nämligen nära noll eller negativ. Och att skilja åt skogsbruket är lika korkat. Man har i alla tider – och speciellt nu – tagit pengar från skogen för att kunna köpa maskiner. Om man med företagspratet menar att man skall följa upp ekonomin och göra förnuftiga ekonomiska beslut så varför inte säja det rent ut ? I stället för att försöka klumpa ihop jordbruket med andra företag vilket är absolut omöjligt.

Att försöka klämma in ett jordbruk i allsköns annorlunda modeller går bara inte. Det faktiska förhållandet är idag att nästan alla måste ha ett annat arbete vid sidan om eller få pension. Åtminstone måste en i familjen ha andra inkomster så barnen får mat. Varför inte då understöda folk som ids jobba dubbelt för att hålla igång jordbruket i Finland i stället för att bråka med dem ? En vacker dag kan det komma en kris så vi behöver all mat vi kan producera nära oss. Jag har alltid sett jordbruksstödet dels som ett konsumentstöd som sänker priserna, dels som en försäkring för en krissituation.

Rent personligt skulle vi bara bli av med en massa arbete om vi skulle sluta med jordbruket och bara ha lönearbete. Fast det är en omöjlig tanke för mej eftersom jag trivs med att vara bonde och gärna jobbar en hel del utan lön. Nå, vi är alla olika.

Nu har vi fått papper från skatteförvaltningen om att en jordbrukssammanslutning bildats (från 1.1 2014) så jag är också i skattebjörnens papper fortfarande bonde. Ganska så trevligt. Jag var ett tag orolig över att få fritidsproblem och vara tvungen att leva pensionärsliv :-). Nu kan jag fortsätta att ha bråttom ännu länge – i sisådär 20-30 år …

Henrik fick jobb i ett projekt vid Jyväskylä universitet (om matematikproblem i finlandssvenska skolor) men han kan arbeta på distans. Och farsgubben får sköta om en hel del av jordbruket för jag vet själv att forskning minsann tar tid.

Nu tycks jag ha för litet att göra då jag skriver inlägg på inlägg. Men det var ganska stressigt med den här sena våren så det har blivit en mängd ämnen ”på lager” som jag bara inte hunnit skriva om förut. Och juli är faktiskt litet lättare efter det att sprutandet är över och före flyghavreplockandet som också blev sent i år. Det första vipporna har nu börjat sticka upp. Stadborna är på semester utomlands så man får vara i fred för dem också. I augusti då de kommer tillbaka från semestern så börja de ordna allt möjligt  – lagom till tröskandet.

Så jag passar på nu medan det är ganska så fridfullt …