skogsarbete – Sida 4

Snövinter 2022

Det var första klass skogsväder i januari. Kölden kom före snön så det blev fin tjäle på mossarna som kan vara ganska besvärliga. Vi fällde och körde ut en hel del stora granar som väntat på ordentligt skogsväder i flera år. Fjolårsvintern var ju bedrövlig (varm).

Men sedan kom det snö. I slutet på januari vräkte det ned snö och blåsten skapade ordentliga drivor. I början på februari kom det ännu mera snö och snöhoparna sköt i höjden. Flera dagar gick till att köra bort snö från gårdsplanen och det blev svårt att komma fram i skogen då snön kom upp till framaxeln på traktorn.

Det värsta var att de varma dagarna i januari hade smält ned snön till is och det blev helt omöjligt att köra snö för alla fyra hjulen bara slirade fastän traktorn var på 6 ton. Ett tag hamnade jag i en vinkel vid husen och måste ha hjälp att komma bort. Jag har inga kedjor eller nabbar på stora Zetorn så den började gå sidlänges mot väggen. Vanliga år har jag inte haft sådana problem men med glansis under lös snö så var det hopplöst.

Runebergsdagen gällde det att först skotta sej ut ur huset

Runeberg firade vi med att köra snö – bara vi först fick upp en smal gång ut till vägen. Det går inte att köra med den stora traktorn fram till trappan så det blev att plocka fram snöskyffeln. Det hade kommit en driva framför ytterdörren också men jag lyckades skuffa upp den så mycket att jag kom ut.

Det har i alla fall varit bättre att köra snö i år eftersom marken var täckt med hård is. I fjol var det ett elände då skopan gick ned i marken som inte alls var frusen. I skogen har vi inte alls kört bort snö från vägarna utan bara kört upp breda spår. Det är bättre med snö för då blir vägarna jämnare. Men man skall akta sej att köra utanför spåren för då får man problem att komma fram i den djupa snön.

Det har varit lätt att arbeta i skogen förut men nu är det så mycket snö att man måste sparka bort den runt stammen innan man fäller och det tar ju mera tid. Sedan blir det bekymmer då träden faller ned i snön. För att kvista måste man lyfta upp trädet med lastaren. Det var också problem då ett par träd föll över utfallet och toppkvistarna fastnade i snön på andra sidan så det var svårt att dra trädet tillbaka.

Till råga på allt så var plötsligt ena bakhjulet på lilla Zetorn tomt. Troligen hade en kvist brutit loss ventilen. Nu var det bra att ha lastaren fäst vid bakaxeln på traktorn. Man kan lyfta upp ena bakhjulet med stödfoten och så är det bara att skruva loss hela hjulet. Med den andra traktorn körde vi ut hjulet till vägen och satte in det i Ducaton.

Det tog inte lång stund för Däck-Lindfors att sätta i ny innerslang. Till all tur var ytterringen i skick. Den såg ganska skruttig ut då den var ihopklämd utan luft men den var hel.

Visst går det att hugga ännu men det går långsammare än i januari på grund av snön. Få se hur vädret blir nu i februari. Det skall komma mera snö från och med i morgon men det blir också plusgrader så man vet inte om snömängden ökar eller minskar. Men jag misstänker att det perfekta skogsvädret är slut för i år.

Motoriserad vippare

Man kan förstås använda en vanlig vippare (fälljärn) då man fäller stora granar men det är lättare och säkrare att använda traktorns lastare. Det är inte så lätt om den är monterad på släpvagnen men om den är monterad på traktorn (på bakbryggan) riktigt stadigt så fungerar det bra.

Helst bör man backa mot trädstammen så att traktorn inte är i fällriktningen utan bakom trädet. Då är det ingen risk att trädet faller snett över motorhuven ifall man råkar såga av gångjärnet. Man bör för övrigt aldrig såga av gångjärnet då man fäller för då vet man inte åt vilket håll trädet faller. Frestelsen är stor att såga för mycket ifall man måste vippa trädet för hand. Traktorn är så stark att den kan bryta av ganska tjocka gångjärn – speciellt som man kan sätta lastarbommen högt uppe i trädet och få större kraft på det viset.

Man bör alltid beakta åt vilket håll trädet lutar, åt vilket håll kvistarna ligger och speciellt åt vilket håll det blåser. Blåsten har mycket stor styrka i toppen på en luden gran så man skall inte försöka fälla mot blåsten även om man har lastare. Sidledes mot blåsten går det men trädet förs lätt i blåstens riktning så det måste man kompensera då man sågar gångjärnet.

Förra vintern fick jag faktiskt ett träd över motorhuven men då använde jag inte lastaren för att fälla trädet som var en torr och delvis rutten gran. Jag hann inte ens såga av hälften förrän den föll. Troligen hade jag fått omkull den med lastaren utan att såga så rutten som den var. Man skall inte tro att trädet faller dit man vill utan sätta spänning åt rätt håll med lastaren.

Vi har nu sågat omkull några tiotals stora granar av vilka de flesta gett en svarvstock (58 dm och över 30 cm i toppändan). Vi fäller åt olika håll beroende på varifrån det blåser. Vi försöker få topparna på samma ställe så att inte så mycket småskog förstörs men det är svårt med ludna granar. Till all tur har det varit varmt så att småskogen inte bryts av utan viker åt sidan.

Vädret har varit finfint och blidan fick snön att sjunka ihop. Nu är det bråttom för det kan inte bli bättre utan bara sämre. Det är skönt att vara i skogen men halv fem börjar det bli mörkt och då är det bättre att komma hem än att riskera köra sönder nånting. Konditionen är redan bättre så man kanske klarar längre dagar så småningom.

Fin skogsvinter 2022

Nu är skogsarbetet i full gång. Underhållet av traktorerna blev litet försenat – vi hade kunnat börja redan i december. Det har varit rejält kallt och skogsvägarna är fina så vi började fälla de stora granarna i Tallmosan där det behövs ordentlig tjäle för att köra. Det är också bråttom för det kommer ungskog under de gamla träden. Den klarar sej bättre om den är låg. Ungskogen behöver bara vara en meter hög så hindrar den gräset att ta överhanden.

På den här biten fällde vi en remsa stora träd för ett antal år sedan så att det kom in ljus och det lyckades riktigt bra med naturlig förnyelse. En ännu tidigare förnyelse lyckades också bra och där börjar det bli dags att gallra så småningom. Men ungskogen får gärna vara tät så blir det inte så mycket kvistar på träden. Bara man passar på så att kronorna inte skjuter upp för mycket så är det ingen brådska att gallra.

Det gäller att följa med vädret ordentligt. De här träden fäller man inte mot blåsten så vi får fälla i olika kanter beroende på varifrån vinden kommer. Det blir vanligen en 58 dm svarvstock (över 30 cm toppdiameter) plus två 55 dm från varje träd. En del har för länge sedan haft en avbruten topp så där kan det bli kortare stockar. Men för det mesta är de raka och snygga. Tillsvidare har vi inte haft röta eller torra träd heller på den här biten även om det nog finns barkborrar på annat håll.

Det är bäst att skriva om skogsarbetet nu innan det kommer problemområden eller maskinerna går sönder. Och det gör de ju förr eller senare. Vi kör med de gamla traktorerna från 1975 och 1982 som är litet ihoplappade förra och förrförra vintern. Det blir värre om vi måste byta ut dem för man får ännu mycket billiga reservdelar och man kan själv lappa ihop dem. Både Zetor 8011 (1975) och Belarus 825 turbo har jag själv gjort motorremont på – bytt cylinderfoder och spridare.

Stora Farman använder jag för att fälla. Det är betydligt sämre att använda en vippare (fälljärn). Man orkar inte alls lika bra som traktorn. Med lastaren kan man också trycka mycket högre upp så det är säkrare. Det gäller att komma tillräckligt nära stammen och det kan vara problem i stenbackar men här har vi flat mark. Ungskogen kan ta litet stryk men den är så tät att litet traktorspår bara är bra.

Zetor 8011 med Farma C6,0D och skogsvagn

Vi kör ut med Zetorn och skogsvagnen. Tyvärr är den lilla Farma-lastaren ganska svag och har kort räckvidd så ibland måste jag lasta de stora svarvstockarna med stora Farma. Bägge traktorerna står ute om natten så det behövs motorvärmare på morgonen. Då det är kallare än -15 grader så är de så styva att vi vanligen sysslar inomhus i stället.

Vi fäller med motorsåg men ihopsamlandet får gå med lastare. Gubben är så styv att det tar längre tid att kravla sej ned från traktorn än att dra ihop med lastare. Annat var det förr … Men visst har det börjat gå bättre redan. Skogsarbetet är mycket nyttigt för konditionen och man blir också vigare. Man lär sej kvickt att lyfta ordentligt på fötterna för annars ligger man i snön hela tiden. Bägge traktorerna har extra värmefläkt i hyttens tak så man behöver inte frysa. Men egentligen installerade jag värmefläktarna mest för att rutorna blev helt immiga så man inte såg att lasta.

Det har varit några dagar med riktigt fint väder och alldeles klart. Det gör också skillnad på kvällen som blir ljusare än då det är mulet. Visserligen har jag satt alla lamporna i skick men det är ändå större risk att man kör sönder nånting då det är mörkt så vi kommer hem då man inte mera ser att arbeta utan lampor..

Vi hade ganska litet snö ännu i början på januari men sedan kom det 10-15 cm nysnö. Snöarbetet hemma tar tid från skogsarbetet så helst behöver det inte komma mera snö nu. Men det kan vi inte göra nånting åt.

Skogsarbete gillar jag skarpt (på vintern). Det ligger nog i släkten för både morsan och min morfar var riktiga skogstroll som höll till i skogen hela vintern. Vi har så lång väg till Tallmosan att man inte ids köra hem mitt på dagen utan väntar till kvällen. Då är man rejält hungrig och kaffesugen.

Slut på skogsvintern 2021

Det var bråttom på påsken eftersom det var kallt om morgonen så att skogsvägarna höll men sedan utlovades värme och regn. Jag steg upp fem och satte motorvärme på traktorerna och körde sedan ut på förmiddagen. På eftermiddagen började vägarna redan bli dåliga. Vi har nu kört ut så gott som allt saluvirke. Det finns kvar någon pinne här och där men inte många.

Det kom ganska dåligt med granpropsar eftersom träden var så stora att det bara blev nån bit från toppen. På stora träd så smalnar toppen av snabbt så man kan få fyra eller fem stockar från ett träd men bara en eller två propsar. Asp kom det sist och slutligen ganska mycket. Man ser dem inte så bra i granskogen men det finns ofta en hel del av dem och de är ganska stora för aspen växer snabbt. Tyvärr kom det också en del rötskadad gran men inte så mycket som jag befarat.

Nu är det bara två kalla morgnar kvar och då kör vi ut flisved. Det finns det mycket av för vi har många torra stora granar på vissa skogsbitar. Båda traktorerna är igång igen. Jag tog en stor gummiklubba och slog ut bucklorna i motorplåten på Belarus som fick ett träd över sej. Inte är den vacker men plåten är utslagen och tar inte emot nånting i motorn. Det märks ännu inte några problem med motorn fastän oljetrycket försvann i samband med att trädet föll över motorhuven. Men det kan hända att lagren fått fel som märks först senare. Eller så fanns det så mycket olja kvar att lagren inte hann gå torra.

Nu har jag också installerat den nya elektriska sågen för Logosolen. Den kom redan i januari men jag har inte haft tid att arbeta med den förrän nu. I går sågade jag de första stockarna och visst är det stor skillnad till motorsågen. Med den elektrisk sågen (5 kW) så märker man inte en enda gång att den skulle dra tungt. Den behöver inte heller bensin utan man fyller bara på litet kedjeolja då och då. Det som inte ändras är att sågkedjan skall filas ofta. Det är ännu inte riktigt klart hur man skall placera sågen för att lätt komma åt att fila kedjan. Det går bra att ställa den på ända men det behövs en hållare för oljeflaskan för den läcker genom lufthålet i korken.

Svärdet tog jag från motorsågen så det är standard även om det är filat med 5-10 graders vinkel medan motorsågarnas kedja annars filas med 25-35 graders vinkel. En klyvkedja skall ha mindre vinkel. Nu har jag ett 50 cm svärd men det går att byta till längre svärd. Det kan behövas då jag börjar såga de grova stockarna från årets svarvstockar – alltså de som inte dög till salustock. De kan ha sprötkvist eller andra fel men duger nog till husbehovsvirke. Jag sågade en så stor rotbit att svärdet nätt och jämnt gick igenom men det var inga problem. Det blev 20 bräder och två 5 cm blankor av den.

Jag skall ännu montera en skena ovanför sågen för kabeln som nu ligger på marken. Det är inte så bra för man snubblar över den och så kan den bli skadad. I princip har jag en motoriserad drift för sågen men den har aldrig fungerat så bra så jag skuffar sågen för hand i stället. Det går bättre än att veva fram den eller köra med motordrift.

Vi får se hur det går för vi måste såga en hel del virke inför sommarens reparationer av uthuset. Ladans södervägg skall också få ny brädfodring. Det blir en hel del förändringar för virkeslagret skall flyttas så att man lättare kan komma åt virket året runt. Vedlidret blir också flyttat till en lämpligare plats. I princip skall hela uthuset och bodvinden tömmas och städas. Åtminstone det gamla älgskinnet från 30- eller 40-talet skall bort för det är ganska mössätet.

Skogsspurten

Det var prima skogsväder ännu i förrgår men i går började det bli för varmt. Visst håller vägarna ännu men prognosen hotar med mera värme. Nu går det inte att hugga mer än man får ut genast. Förstås kan det bli ordentligt kallt ännu i april men det är obönhörligen slutspurt i skogen nu.

Vi har de flesta stockarna utkörda till allmän väg redan så det ser bra ut. Men i skogen finns det ännu en hel del stora granar som borde tas ut så fort som möjligt. Ännu i går hittade jag ett bålaträä och det finns troligen ännu fler. Man upptäcker dem inte utan vidare eftersom hela biten är full av riktigt stora granar. Det senaste var ungefär 75 gånger 94 centimeter i roten men det var en rot som stack ut extra mycket. Till all tur så var det litet avlångt så med litet trixande så kunde jag såga av det med ett 15″ svärd (38 cm) men det var på gränsen. Jag har ett 20 tums svärd (50 cm) men det passar inte på de små sågarna – det var till den stora Jonsered 2095 på 90 kubik. Den är sönderplockad men jag måste tydligen sätta ihop den igen.

Det var en tid sedan vi senast högg där vi nu är. Då tog vi bort en hel del av de stora granarna men de som blev kvar har växt till sej ordentligt. Jag mätte årsringarna på en och det gick fem ringar på en centimeter så tillväxten av diametern var två centimeter på fem år och det är ganska mycket. Om de växer för mycket så blir det problem att sälja stockarna för det finns en maximalt tillåten diameter som för svarvstockarna är 75 cm.

Det var inte så lätt att fälla trädet. Det stod alldeles invid en rå och man vill ju inte att det faller på grannens sida för det kan förorsaka en ordentlig lucka med sina grova och långa kvistar. Det blev att vänta tills det blåste från rätt håll för med så stora träd så är också den stora lastaren ganska hjälplös. Helst borde det ha varit sydostlig vind men det gick också med sydvästlig som det var i går. Man kan fälla fastän blåsten kommer från sidan men inte emot blåsten. I går blåste det en hel del men det kom i pustar och det var litet lugnare då jag sågade av trädet. Och ibland har man tur – det föll precis på vägen så inga småträd skadades. Men det var ett drygt arbete att kvista det för det hade stått ensamt och var verkligen ludet.

Lika god tur hade jag inte i förrgår då jag fällde ett litet mindre träd. Det visade sej vara ruttet på ena sidan så gångjärnet höll inte och det föll mitt i småskogen och tog omkull två mindre granar. Det var harm för vi försöker spara de små och mellanstora träden som har god tillväxt. Det visade sej att det inte var rotröta utan troligen en skada från en körväg. Man ser att rötan inte är mitt i trädet utan på ena sidan. Då jag kapade bort en tre meters bit så var trädet helt friskt. Det visar att körskador inte är bra och kan förstöra ett träd. Detta gäller speciellt gran för tallen klarar sej ganska bra att lappa ihop skador med sin kåda.

Förra veckan så högg vi också i en annan skogsbit som tyvärr har en hel del torra träd. Det blir bra flisved men visst blir det förlust eftersom träden inte duger till stock. Det är troligen barkborren som tagit livet av träden och det var delvis riktigt stora granar.

De torra träd som inte hunnit ruttna tänker jag såga till eget virke. Kvaliteten blir inte så bra men det duger bra i många sammanhang. Man kan få litet mera sprickor och stickor då man sågar torrt virke och det sliter mera på sågkedjan men det går om man filar litet oftare. Hållfastheten blir sämre så man skall inte använda det virket till viktigare konstruktioner och inte är det något möbelvirke. Torra träd är utmärkta som ved om de inte stått så länge att de börjat ruttna. Man kan klyva kubbarna till ved och bränna direkt. Men då skall man hugga dem medan de står. Om de fått ligga så samlar de snö och is och måste torka på nytt förrän man eldar med dem.

I fjol eldade vi inte alls i spisen men i år var det ett par veckor så kallt att man gärna satte eld på morgonen. Det gick fint att tända med de torra klabbarna men man måste hugga dem i riktigt små späntor då man tänder. Då går det bra att tända med litet tidningspapper och jag använder alltid en enda tändsticka. Men det går inte att sätta en tändsticka direkt mot en stor vedklabb. Poängen är att späntorna inte skall var mycket större än tändstickan för att det skall börja brinna. Sedan matar man på med allt större späntor och vedträn och då man fått ordentlig eld så kan man bränna de grova klabbarna.

Största delen av de torra träden flisar vi och det blir ju mycket och bra flis av stora torra träd. I februari började jag undra om vi har tillräckligt med flis för i år. Det gick åt en hel del då det var -20 eller -25 grader ute. Men det går bra hela mars och troligen också hela april. Sedan går det inte åt flis just alls i maj och på sommaren är värmen vanligen avstängd hela tiden.

Förutom torra träd så har vi en intressant gran på ovan nämnda skogsbit. Det är en gran som stjälpt mot en tall men fortsatt att växa.

De torra kvistarna kan vara mycket styva och de tog bort verktygslådan från traktorn som hamnade under bakhjulet. Den lönar det sej knappast att försöka reparera så det blir att fundera ut ett nytt sätt att förvara den skogsutrustning som inte ryms i hytten. Plåt kommer jag knappast att använda mera så det blir nånting med trä och gummiskivor men det måste vara starkt för de torra kvistarna i skogen kan riva bort både ett och annat.

Till sist en hälsning från vår Hälge. I förrgår stod en älg och skalade barken av de aspar som vi fällt. Den såg upp en stund då jag körde hem men fortsatte sedan att äta. I går såg brorsan fyra älgar som låg och vilade sej och visst fanns de i skogsbacken då vi körde hem. Se på aspbiten till höger i bilden nedan – den är ganska välbarkad …

Meir bålaträädär

Det visade sej att den 70 cm gran som vi fällde förra veckan var sådär medelgrov. Nu har vi hittat meir bålaträädär (mera jättestora träd) och i går fällde vi ett som var 82 cm i diameter. Inte nog med det – i dag kom det 72 och 75 cm granar. Jag hade inte trott att de skulle vara så stora men ögonmåttet har råkat ut för inflation eftersom alla träd i omgivningen är så stora.

Det långa 15″ svärdet räcker nätt och jämnt

Nu börjar det gå över gränsen också för svarvstock (max. 75 cm). Men man kan såga bort rotsvällnaden så det går med nöd och näppe. Det bästa är att de har varit frisk – utom två stora granar som vi kört sönder rötterna på.

Yttre diameter 70 cm men inte mycket trä …

Tur att inte alla stora granar såg ut som den här ovan. Men den stod i backen invid körvägen och vi hade slirat med kättingarna på rötterna så det var ingen överraskning. Det blev tre ruttna 3 meters bitar förrän det kom en enda frisk stock.

Att köra ut de här stockarna gick inte med den lilla lastaren utan vi måste lasta på och av med stora Farman. Det är en tio tons vagn men vi vågade inte köra mer än fem stockar åt gången.

Ett och ett halvt träd blev ett helt lass

Ovan har vi lastat på bålaträä och två stockar från ett annat träd. Det gick att lasta med stora Farman men stockarna var så tunga att då man svängde lastaren så svängde också traktorn trots att bägge stödfötterna var i jorden. De här stora granarna var så ludna att kvistmängden var svår att köra över. Och kvistarna är så grova som armen. Det blir en hel del flis om man orkar köra hem dem.

Det finns ännu en hel del stora granar som skall bort så fort som möjligt. På sina ställen växer de till med en halv cm per år (diameter) så det går inte att vänta med avverkningen. Om tio år kan det hända att svärdet inte mera räcker till och att diametern går över max. gränsen.

Och så vädret: Slaskväder i fyra dagar. Det blev betydligt varmare än prognosen lovat men från onsdagen skall det igen bli kallare. Här väntas inte på vårvärmen utan jag hoppas att det blir kallt hela mars och litet in i april. Skogsvägarna är fina nu.