Efterlyses skördeväder!

De här dagarna brukar skörden till lagret för vinterförvaring vara som intensivast men i år då allt är sent känns det inte som om det vore så bråttom. Det är först när man får syn på almanackan som man inser att vi redan nästan förbrukat en vecka i oktober.

Vi har relativt varmt så det växer fortfarande och jag bladgödslade faktiskt en del grödor så sent som förra veckoslutet. Men visst borde man börja få nåt under tak för så här års behövs bara några dagar nordlig vind så är frosten här. Därför var det också tänkt att vi skulle börja lagerskörden denna vecka. Och det såg lovande ut på måndag med frisk vind och torrare väder vilket gav möjlighet till vändning av den stränglagda samt lossning av den återstående direktsådda löken. Hann också skörda in ett lass lök innan tisdagsnatten då det utlovade regnet kom. Prognosen meddelade ett par dagar regn men sen skulle det bli torrare på nytt. Så blev nu inte fallet utan det har regnat dagligen sen dess. I morgon ska det visst också regna men sen utlovas uppehållsväder men prognoserna har inte varit värst pålitliga så det tror jag på först när jag upplever det.

Blåsten i måndags möjliggjorde också skörd av foderkornet och svinfarmaren som skördar på strå här fick hälften av kornet skördat och alla de åkrar där jag hade liggväxt. Enligt hans utsago så var skörden våt men god. Idag skulle det göras ett försök att återuppta tröskningen av det som står men knappt hann tröskan startas upp innan det började regna igen.

Jag som grönsaksbonde är ju van med utdragen skörd men jag märker nog att humöret börjar ta slut för mina spannmålsodlande kollegor.

Paus i lökskörden i väntan på bättre väder.
Också för morötternas del väntar vi på torrare skördeförhållanden.

De 6 mm som vi fick under morgontimmarna på tisdagen satte inte stopp för morotsskörden så vi fick ett litet hål i åkern under tisdagseftermiddagen. Men sen dess har det kommit närmare 30 mm till och nu är det bäst att invänta uppehåll. Morötterna är fortfarande i tillväxt så de hjälper också till att torka upp marken genom dess upptagning av vatten. Lagermorötterna odlas i år på bytesåker och planerna var att markbytet skulle återgå i medlet av oktober så upptagningen borde fås igång igen.

 

Grannen harvar och jag skördar.

Man kan kanske tro att jag kommit i otakt med årstiden då man läser rubriken men det är faktiskt så att vi skördar övervintrande palsternackor för tillfället. Palsternackorna har klarat vintern relativt hyffsat trots att vädret varit nyckfullt och tjälen förhållandevis djup på grund av den ringa snön. Ifjol däremot lyckades inte övervintringen då det slog till med -30 grader på snöfri mark i början av januari.

Nu då värmen äntligen kommit, det var första morgonen utan is i vattenpölarna på länge i morse, så börjar palsternackorna kvickna till liv och sätta blad. Det leder också till att den i de saftiga rötterna lagrade näringen börjar förbrukas så det är viktigt att skörda innan bladväxten tar fart. Tillsvidare är det tjäle och vått i jorden så det är spade och handskörd som gäller tillsvidare. Det är ändå bra att få dem skördade så att jag kan plöja fältet och liksom grannen ta itu med vårbestyren. Vi har en del grönsaksplantor klara för plantering men det är ännu lite för vått och det utlovas ännu ett bakslag i vårvädret i början av nästa vecka så det blir väl lite si och så med planteringen. Plantorna har vi i alla fall lyft ut för avhärdning då det börjar bli trångt om saligheten i växthuset.  Att jorden fortfarande är kall vittnar också det faktum att tofsvipan ännu inte börjat ruva, hittade inga ägg trots att jag stötte på ett otal reden under dagens markkarteringsrunda. Så kanske den kniper igen som Susanne Lanefelt gjorde under gymnastikprogrammen i Sveriges TV på 80-talet 🙂

Palsternackorna börjar få vårkänslor……
….så det är bäst att förpassa dom in i kylan i kylrummet för senare försäljning.
Ännu är det kallt i jorden, stötte på is vid så gott som varje provtagning under dagens markkartering.
De första lökplantorna lyftes ut igår för att avhärdas inför stundande plantering.

Grönt e skönt.

Jobbar man med grönsaker så är det kanske inte så underligt att det mesta går i grönt och det blir lätt att man får egna benämningar på de olika gröna nyanserna. Benämningar som säkert känns främmande för den som inte dagligen hanterar gröna produkter som grönsaker.

Grönt e skönt sägs det och en tidigare anställd menade att grönt också ger energi och då var det inte energi via magen som han menade för grönsaker är ju de facto ganska energifattiga utan en form av energi som  förmedlades via synen. En grön energi som gjorde att vi orkade arbeta långa dagar menande han. Nån färganalytiker kan säkert spinna vidare på dessa funderingar kring grön energi. I övrigt pratas det ju en hel del om grön energi idag och den typens energi är också något jag förespråkar då jag anser att det i förlängningen gynnar oss primärproducenter.

Men tillbaka till de gröna nyanserna. Vi har ju under sommaren mest hanterat sallat och då är det en något ljusare nyans av grönt vi har jobbat med men nu har vi börjat lägga in purjo till lager och då är det “purjogrönt” som gäller en mörkgrön nyans eftersom de sena purjosorterna oftast är riktigt mörkgröna.

Purjon är annars en av de mest arbetskrävande grödorna och det har varit svårt att konkurrera med purjon från mellaneuropa där odlingarna är stora med möjlighet till rationell hantering. Om jag minns rätt så fanns det närmare 250ha purjo i landet innan EG-/EU-inträdet medan odlingen nu rör sig kring knappa 40ha. Under min tid på trädgårdsskolan odlade vi en hel del purjo, till den grad att en del elever upplevde den som en förbannelse men vi hade många händer och inget skolar tålamodet som att putsa och packa purjo. På den tiden hade vi på skolan en hel del riktigt arbetsamma elever som gärna mätte sin snabbhet och styrka med lärarens 😀 Det har dessutom gått riktigt bra för dessa elever men det behöver ju nödvändigtvis inte vara purjons förtjänst…….

Jag har envist hållit fast vid lite purjoodling och det finns en efterfrågan på inhemsk sådan. Men som sagt det är svårt att få den lönsam, som exempel kan jag nämna att det för några veckor sen när vi fick ny personal så blev timlönerna med omkostnader 10 Euro dyrare än vad jag fick i betalt för den pall som dom då fick putsad och packad. Jag frågade om dom hade några förslag på hur vi ska göra för det går ju inte i längden om jag skall plocka 10 euro ur fickan för varje leverans. “Kanske vi måste jobba lite snabbare” va det en som föreslog och visst har det nu börjat gå lite snabbare, det tar ju lite tid att lära sig nya saker men nån guldgruva är det inte.

Blev ett litet sidospår där….. här nedan lite bildmaterial över vad jag menar med purjogrönt.

Det här är vad jag kallar purjogrönt.
Det här är vad jag kallar purjogrönt.

Purjoskörd till lager.

Putsad, tvättad, förpackad och klar för leverans.
Putsad, tvättad, förpackad och klar för leverans.

Ibland går det.

Det är ju inte bara jämmer och elände hela tiden. Sista raden närmast skötselgången har fått mera luft och ljus så där var blasten i gott skick och upptagningen gick ungefär som det är tänkt att det skall gå. För att den oinvigde ska få lite bättre grepp om hur det går när det går så lägger jag in en liten video här.

Billen.

En rörlig vibrerande bill skulle kanske kunna lossa jorden så att moröttern lättare kunde lyftas även då blasten är svag. Purjoupptagaren jag har har en rörlig bill för att rensa jord från rötterna men dess rörelser är nog för kraftiga tror jag för att fungera i morot. Problemet är förstås också jordartrelaterat, de jordar jag har har tendens att limma ihop sig under regniga somrar trots att mullhalten är hög, speciellt där daggmaskförekomsten är riklig. Man borde kanske försöka få in någon växt i växtföljden som skulle efterlämna grövre material som daggmaskarna inte skulle bryta ner så snabbt. Tacksam för förslag på växter med längre nedbrytningstid än halmen hos spannmålen.

Lägger in bilder på billen så får Ni som är tekniskt intresserade fundera på lite utveckling 🙂

Morotsupptagarens pickup med bill, framifrån.
Morotsupptagarens pickup med bill, framifrån.
Morotsupptagarens pickup med bill, bakifrån.
Morotsupptagarens pickup med bill, bakifrån.

Vårbruket avslutat.

Senaste natt klockan 2:47 förklarade jag årets vårbruk avslutat. Ett vårbruk som inleddes med bäddfräsning för direktsådd lök den 3 maj. Egentligen brukar jag hålla 5 augusti som avslutningsdatum men tidsbrist och regnskurar sköt fram avslutningen några dagar. Får vi en fin höst hinner nog sallatsplanteringarna som gjordes tidigare på dagen och nu nattens sådd av bland annat spenat bli färdiga innan vintern kommer. Det var ändå nära ögat att avslutet skulle ha skjutits fram ytterligare litet för just som jag vid midnattstid stod i beråd att fylla frön i såmaskin kom det en regnskur men friska varma vindar torkade sen upp vätan så att ett par timmar senare gick det att så.

Både jag och personalen började nog bli lite led planterandet som nu försiggått så gott som varje vecka och oftast flera gånger per vecka sen början av maj för jag märkte nog att koncentrationen tröt och tankarna fanns på annat håll. Skönt hur som helst att ha ett arbetsmoment och därtill hörande plantdrivning, som inleddes redan 6 veckor innan vårbruket, bakom sig för säsongen ty det finns alldeles tillräckligt med jobb med att hålla odlingarna i skick och ta hand om skörden. Sen ligger ju inte heller rågsådden med där tillhörande höstbruk alltför långt borta heller.

9.8.2016 Kl.2:47 Årets vårbruk avslutas med sådd av spenat i något för fuktig jord.
9.8.2016 Kl.2:47 Årets vårbruk avslutas med sådd av spenat i något för fuktig jord.

När nu såmaskin och planteringsmaskin kunde stuvas undan var det så dags att ta fram morotsupptagaren i stället för att på allvar inleda morotsskörden. Morötterna har växt betydligt bättre i år än i fjol och nu kunde upptagningen inledas som brukligt till skolstarten.

9.8.2016. Morotsupptagaren togs i bruk för säsongen.
9.8.2016. Morotsupptagaren togs i bruk för säsongen.