Växtodling – Sida 35

Sådd på gång

Jag var i slutet av förra veckan heim i Pernå. Tanken var att vi skulle ha börjat med vårbruket. Alltid kan man ju tänka..! Vädret var varmt och vackert , men åkrarna fortsättningsvis våta. Pappa ytgödslade vallarna och dessutom gick det också att plöja lite av det som ännu var kvar. Men otroligt vått och framför allt ojämnt är det. Men, envis som jag är, så bara måste jag ändå ut för att pröva att harva. Riktigt bara för att se omifallomatt det ändå skulle gå 😛

Nå, det gick ju inte så hemskt bra. Nog kom jag igenom största delen, men nog måste jag lämna några våta fläckar orörda.

Så efter att det ännu regna några milli, natten till söndagen, så beslöt jag mig för att komma hem till Heisala och göra ett nytt försök med Kabböle-åkrarna i slutet av den här veckan.
Hit hade jorden torkat så mycket under tiden jag var borta, att Antte och Åke hade lyckats sprida ut såväl kalk som gödsel på en åker som skulle sås. Så på söndag kväll kunde de sätta igång med sådden.

Åkern såddes i två etapper. Först såddes havre och ärter. Efter den sådden vält(r)ades åkern. I dag sådde Åke sedan andra gången. Då var det dags för timotej, rajsvingel, ängsvingel, blålusern och persisktklöver. Det ska vältas också efter andra sådden.

Under normala förhållanden kommer vi att kunna ta två skördar i år från den här åkern med den här blandningen. Om allt går bra, övervintrar timotej, ängsvingel, rajsvingel och blålusern så att vi från och med nästa år kan ta ”normala” vallskördar från åkern.

Starten har gått

Idag gick startskottet för vårbruket för min del, jag körde igång med tallriksharvningen. Syftet med den är att bekämpa ogräs, för de egentliga odlingsväxternas del behövs den inte. När ogräset grott kommer jag att plöja den här åkern och sen följer helt vanlig harvning innan sådden. Egentligen är våren en ypperlig tid för sådan här s.k. mekanisk bekämpning men det brukar inte alltid finnas tid för den.

Taget genom traktorns bakruta, därav lite suddigt. Dessutom är måsarna kvicka rackare... — Taget genom traktorns bakfönster, därför lite suddigt.

Jag är ärligen förvånad över hur våt marken var. Visserligen hade jag inte tänkt mej att jorden skulle vara redo för sådd ännu, men lite torrare hade jag allt väntat mej. Det visar än en gång att man inte skall låta sig luras av lufttemperaturen när det gäller vårbruk, det är jorden som avgör och inget annat.

När det ändå inte är nån brådska passade jag på att testa en redskapskombination jag inte använt förr, nämligen harv och vält. Välten är ett gammalt hembygge som tidigare användes i odlingen men på senare år mest fått packa skidspår på vintern. Jag skulle gärna ha nån sorts packning efter harven och blickarna har fallit på välten ett tag. Resultatet blev förvånansvärt bra, jag tror faktiskt den kommer att få komma med nån gång även i framtiden. Ekipaget blir långt och inte direkt nåt för små skogsåkrar, men på större skiften kan den säkert bli bra. Draget på välten skall byggas om lite, sen är det bara att åka.

Smidigt som en gravid elefant, men smidighet är inte allt här i världen. — Smidig som en gravid elefant, men smidighet är inte allt här i världen.

Solvärme

SMHI:s Lantbruksväder hotar med fortsatt hetta – åtminstone den närmaste femdygnsperioden. Men norrmännen (http://www.yr.no/) tror det blir betydligt svalare. Det är bäst för svenskarna att de har rätt för jag betalar dem för Lantbruksvädret medan yr.no är gratis. Jag skulle nog sätta en hacka på svenskarna med tanke på att vi har ett inlandsklimat här med heta somrar.

Just nu torkar jag fjolårets vete i kallufttork med solvärme. Vanligen torkar jag ned säden på hösten så den håller över vintern men förrän man kan sälja den måste den torkas ännu någon procent. En kall vinter kan fukten vara upp till 17 % utan problem men saluprocenten måste vara under 14 %. Inga problem på våren att torka för luften är mycket torr och speciellt nu så gör solen att torkluften går ned till 30 % och en torkluft på 60 % räcker bra till.

Jag använder hela det stora plåttaket som solvärmare (omkring 300 kvadratmeter). Med tre stora fläktar på sammanlagt 30 kW som suger in luft under taket och trycker den genom säden (genom en hålplåt) har jag aldrig behövt bränna en enda liter olja. Till och med regniga år har det gått bra att torka.

Nu kan man med det nya mätsystemet följa med över nätet hur torkningen går:

Här ser man hur jag satt på fläktarna klockan elva och stängt dem klockan fem. Då fläktarna började suga in luft underifrån taket så steg temperaturen på inluften. I lårarna sjönk temperaturen först eftersom säden var kall men steg sedan långsamt. Huvudsaken är att den luft som kommer från lårarna är kallare än inluften för då vet man att säden torkar. Då luften tar upp fukt så blir den nämligen kallare. Skillnaden klockan fem var ännu sju grader så torkningen var mycket god (men det kom litet åska klockan fem så vi stängde). Torkluftens fukthalt var under 40 % hela torktiden.

Det är inte litet olja och pengar man sparar med solvärmen.

… men NU !

I dag började vi harva. Det är ojämnt och på leran låg det vissa ställen vatten i groparna men på mulljorden mot bäcken var det ganska torrt.

Det gick bara inte att vänta mera. Med närmare +30 grader i skuggan så torkar det snabbt. Huvudsaken just nu är att jämna åkrarna så att fukten blir någorlunda jämnt fördelad.

Högsommarhetta

Ur led är vädret. Från vinterkyla till extrem hetta på några dagar. Här börjar termometern gå upp mot 30 grader ! Det är ganska ovanligt före sådden och jag fasar för hur man skall överleva i glashytten för jag har inga kylaggregat i mina traktorer. En ynklig fläkt ändrar inte på mycket.

Väderleksprognosen lovar fortsatt hetta i tio dygn och den viktigaste raden är inte mer regnmängden utan molnigheten. I stekhettan är varje litet moln som för en stund skymmer solen en verklig lisa för både kropp och själ. Någon ynka millimeter regn torkar bort direkt och hinner knappt väta ned ytan.

Det är inte bra att ytan torkar för snabbt för då gror utsädet dåligt. Helst vill jag ha en litet svalare vår – men ifråga om vädret så hjälper det inte att vilja. Prognosen lovar litet regn men jag tror inte det blir nånting av det – utom ifall det kommer mer åska och det är inte alls bra det heller.

Om det här fortsätter så kommer man att livligt kunna föreställa sej hur det känns att rida på kamel under Saharas obarmhärtigt brännande sol.

Åska

Åska har aldrig varit trevligt men med dagens elektronik är det ofta en halv katastrof. Ju snabbare elektroniken blir desto lättare går den sönder. De ”åskskydd” som man sätter i en kontakt är mest strunt. För att man skall få ordentligt åskskydd måste man ha ett grovskydd i elstolpen, ett mellanskydd i elcentralen och finskydd för varje apparat. Och de skall vara ordentligt jordade. Att sätta ett åskskydd i en ojordad kontakt är helt bortkastat.

Försäkringarna är ett annat problem. Även om man har ”åskförsäkring” så bör man läsa det finstilta. Om det står att det måste synas att åskan bränt apparaten så är försäkringen helt värdelös för vanligen går elektroniken sönder utan att nånting syns utanpå. Ganska sällan slår åskan ned så att den direkt bränner sönder elektroniken.

I natt klockan halv ett söndrade åskan vårt datanät så hela förmiddagen gick till att reparera det. Hoppeligen blev det inte större skador men jag måste byta en växel.

Växeln är den svarta lådan längst uppe. De vita panelerna är där kablarna kopplas.

Tur i oturen var att åskvädret kom före sådden och inte mitt i den (men det kan ju komma fler åskväder …).