Yrkesprov

Idag hade vi yrkesprov. Hm, vet inte vad jag ska säga om det då jag personligen inte tyckte det gick så bra… Men relativt nöjd är jag ändå. 🙂 Vi skulle kunna daglig service av traktorn; kolla oljan och så vidare, samt kunna koppla i en kärra och backa in på olika trånga utrymmen med mera. Innan det städade vi upp vid den numera rivna pälsfarmen som tidigare fanns på området men som nu ska göras om till bland annat manege åt hästarna. Det blev ganska många skopor med trävirke som vi körde bort till ‘soptippen’ en bit bort. Förhoppningsvis kommer f.d. farmen också att bli ett fint område så fort vi rätt upp allting där!

Nu ska jag försöka vila lite  (fastän jag har sovit flera timmar efter skolan idag, jag skyller på jet lag, hehe!), det är ju en ny arbetsdag i morgon och sedan får jag åka hem till Petalax!

Manegens ‘grund’ är redan lagt.
Bakom skymtar det vi för tillfället
använder som soptipp. 🙂

Valparna växer så det knakar och
har nu öppnat ögonen delvis. Underbara
söta små liv det är! På fredag blir dom
tre veckor. Besök gärna våran hemsida!

Då kör vi!

Våren kommer igen med stormsteg. Ett av de säkraste vårtecknen har observerats här på Heisala, nämligen konstgödselspridaren. 😉

De senaste dagarnas varma och soliga väder har torkat åkrarna så pass mycket att Antte började sprida ut konstgödsel på vallarna igår och Åke sådde, eller lappade, fläckar som utvintrat. Då vi var en sväng till Pargas centrum idag, såg vi den första traktorn med harven bakom, troligtvis sår de sockerbetor på den åkern.
I morgon ska vi åka österut, får se hur åkrarna ser ut “diiååt”. I regel brukar vi nog vara i gång ett par veckor senare dit än hit.

För övrigt går vi igen i väntans tider, det är nämligen så att Sötis ska kalva vilken dag som helst. Egentligen hade hon redan beräknad tid på söndagen, men ännu har det inte kommit någon kalv. Så vi fortsätter att vänta, men så fort mini-Sötis anländer lägger jag upp några bilder på den 🙂

Det börjar dra ihop sig till vårbruk

Charlotta skrev så bra under påsken om arbete på helgen, det var riktigt som tummen på spiken. Här smög vi omkring på långfredagen för att inte göra allt för mycket oväsen, för till gammal tradition hör det till att det skall vara lugnt under den dagen.

Men vad göra? Solen gassar på och lika överaskad är man varje år att det blir vår 🙂 Det är liksom en adrenalinkick då tilttorna på åkern blir gråa, då skall det minsann ställas till att plocka ihop alla de några tillbehören som krävs för att få det lilla fröet på rätt djup i marken. Lite kolla in vad grannen gör och bönderna runt omkring – Har någon redan börjat? Den hetaste diskussionen under den första vårbruksveckan är nog vem som varit först ute, andra veckan går redan diskussionen över till vem som redan har allting färdigt 🙂 Visst är det komiskt, men det är vel det som gör det så spännande.

Hemma hos oss har det varit lite “piano”. Visst har vi gjort en massa saker och till sist får man stanna upp och börja sätta saker i viktighetsordning. Efter att vi har varit friska hela vintern och undgått allt som heter förkylning, så har jag redan en tid sagt att då vårbruket närmar sig så är vi sjuka och skulle det vara lika lätt att vinna 7 rätt på lotto med den tippningen så skulle vi ha varit miljonärer redan i detta läge.  En ordentlig förkylning drog in strax före påsk och som pricken på “i” så bidrog det med en öroninflammation och tillsvidare döv på vänstra örat.

Det största arbetet under påskhelgen har varit sortering av spannmål.

Som ett gammalt talesätt lyder ” Som man sår får man skörda ” och “Till utsäde är endast det bästa gott nog” Därför tog vi i ett tidigt skede analys på vårt spannmål som vi sparat i torken. Analysen som kom tillbaka från Evira visade sig vara “ok”. Däreför har vi nu under påskhelgen sorterat ut de bästa kärnorna av korn och vete.

Home, sweet home!

Det känns skönt att vara hemma i Finland, trots att vi har haft det superduper jättebra i Sverige! Vi har gjort så många olika saker att jag inte börjar räkna upp alla, men vi har bland annat åkt tunnelbana, shoppat (massor!), ätit (massor, massor!) och mycket annat också. Vi kom i land i morse ca klockan 7.30 och klockan 12 var vi hemma. Vi åt mammas potatismos med fiskbullar och sen skulle jag och pojkvännen bara vila en stund. ‘Stunden’ blev väl en sisådär 4 timmar… Tydligen var vi väldigt trötta.


Värmen, värmen! Helt otroligt
vad stor skillnad det kan vara
på en liten båtresa, då vi hemmavid
har ca 13-15c.

Och nu är jag tillbaka på internatet. Man hinner alltid bara hem och svänga och så bär det av på nytt..! Imorgon har vi yrkesprov, vilket betyder ungefär att vi praktiskt ska ha ett prov på vad vi har lärt oss hittills.

Hoppas jag har fel nu!

Någon gång tidigare har jag nämnt att det är med erfarna spannmålsodlare lite som med pålitliga politiker. Många tror på dom, många utger sig från att vara det, men i verkligheten finns dom inte!

Det jag menar med detta är att de ca 40 säsonger som en “normal” bonde hinner odla under sin karriär inte på långt när räcker till för att ge den erfarenhet som man skulle behöva för att bli gammal och van i detta skrå. Ingen säsong är den andra lik, och skulle två säsonger vara vädermässigt lika så har man sått olika djupt eller bearbetat annorlunda så att  jämförelsen inte skall låta sig göras. 

Trots bättre vetande skall jag ända åberopa min “erfarenhet” och spå lite väder.

Med tanke på att vi hade vinter ännu första april och snabb snösmältning och nu den 25 april nästan 20 grader varmt och åkrarna torkar med expressbuss fart och allt ser jättebra ut så kan jag meddela att alla mina varningslampor blinkar ilsket rött och pessimistsummern tjuter oavbrutet.

Under alla år (sedan 1982) som jag först bok över jordbruket har det inte slagit helt slint en enda gång. Tidig fin vår betyder eländig sommar. Speciellt brukar jag ge akt på Valborgsmässoaftonen, är det riktigt jävligt väder då känns allt bra i bondenerverna, men en fin Valborg brukar vara ett första tecken på att något håller på att gå fel.

Den gamla bondepraktikan beskrev fenomenet med orden “det skall sås i pälsärmarna för att kunna skördas i skjortärmarna” och det är en sanning som gäller än i dataåldern. Men hoppet att jag har fel finns ju!

I övrigt flyter det på på hemmanet. Maskinerna servas som bäst, såmaskinen skall alltid ha lite översyn och harven ropar på svetsen ute på gården. Sysslorna i aprilkvällen tar inte slut…..l

Glad Påsk.

Lugnt skrev jag senast och då var det vädret jag åsyftade inte livet på gården för lugnt har det inte varit, inte ens nu över påsk. Har väl samma dilemma som Charlotta det vill säga svårt att ta mig tid att fira högtider speciellt nu i vårbrådskan för odlingssäsongen inledde vi för två veckor sedan och det två veckor försenat.

Takläggning.
Inte ens bygget har stått stilla över påsk för plåtslagarna som är muslimer frågade om jag tar illa vid mig ifall de jobbar långfredag och påsklördag. För mig var det OK blott de håller tyst fyra timmar per natt för då behöver jag få sova.

Plastbyte.
Själv har jag också jobbat på taket idag dock inte på hallen utan på växthuset. Fick hjälp med plastbytet av min systers pojkar så då bör man passa på för visst är det mycket lättare att byta plast när man är fler trots att vinden inte var speciellt hård idag heller.

Påskhäxor.
Men visst har vi trots brådskan märkt av påsken om inte förr så idag när vi besöktes av ett flertal häxor och visst kan tankarna gå till eftertanke rörande påskrelaterade händelser ty stor del av det vi gör är ju som vi brukar säga “siiand arbeit”. Mina tankar har bland annat gått till morfar som dog på en långfredag och min son Erik som vad jag hört fortfarande innehar byns inofficiella rekord i att samla godis som påskhäxa. En påsk var han speciellt flitig och cyklade runt hela nejden och vid hemkomsten vägde han in 4,7kg godis. Han var också förtjust i ägg, som ju också förknippas med påsk. Minns hur han berättade om skollunchen inför en påsk, då när kolesteroldebatten gick som hetast, att han hade fått äta hela klassens ägg då ingen annan av de 16 klasskamraterna ville ha dem. En stund på långfredagen tillbringade jag och Eivor vid hans sista viloplats samt tände ett nytt ljus trots att det nu är ljust en stor del av dygnet. Trots sorgen och saknaden så är det i alla fall ljusa minnen vi har och vi försöker efter bästa förmåga leva upp till devisen om en Glad Påsk.