År: 2011

Sommargrannarna

Våra sommargrannar har jag inte skrivit om ännu. Det är två killar som är ganska maffiga och håriga. Man ska inte bråka med dem, för det kan säkerligen sluta dåligt. Hela deras revir är ingärdat och man ska inte kissa på staketet.. Kanske någon listat ut vem jag pratar om  ? 🙂

 

Detta är alltså pojkarna som bor andra sidan Lolaxvägen. Texas, en av de mycket få texas longhorn som finns i Finland, och hans kompis som inte presenterat sig, men är en highland cattle. Dessa två är en del av mina grannars nötkreatur som är ute på bete lite runt omkring i Petalax. Småningom ska väl dessa två flytta hem till ägarnas gård inför vintern.

Texas longhorn är en boskapsras som utmärks framför allt av sina typiska horn, vilka spänner över nästan två meter och vars ändar är svagt uppåtböjda, samt för sin rödbrokiga färg.

Rasens ursprung är föremål för diskussion, men anses allmänt ha utvecklats som en korsning mellan den spanska Retinton (Criollo), vilken kvarlämnades av spanska upptäckare, och engelska kor som togs med av engelska invandrare under 1820-1830-talet.

Rasen blev populär under 1870-talet, när stora hjordar av Bisonbufflar slaktades, och de invandrade bönderna spred sig norrut över prärien. Detta var under den tid när cowboyer fortfarande var de som vaktade hjordarna, och drev dem till slakt över stora sträckor.

I takt med att taggtråden tog över och stora marker stängslades förlorade denna behornade ras i popularitet. Den försvann nästan, men räddades 1927, i sista sekunden, av entusiaster från United States Forest Service vilka gav en liten hjord en fristad i Oklahoma.

Senare hölls rasen som kuriositet och historiskt intresse av framför andra, ett flertal bönder i Texas, varför den idag kallas Texas longhorn, men ursprungliga namnet var Longhorn cattle.

Källa: Wikipedia

Lite allmänt rolig information jag hittade:
Texas Longhorn horn kan spänna över två meter (7 1/2 feet).
Texas Longhorn har lätt för att kalva (99,7 av kalvarna blir födda utan hjälp).
Texas Longhorn har ett lungt temperament.
Texas Longhorn köttet har låg fetthalt och lågt kolesterol.

 

 

 

Kaputt igen…

Jag ger upp!!! Förmårrade klippmaskin!

Nu är det dags för fårklippning igen, jo, lite sent, borde ha varit gjort redan, men det har funnits viktigare saker att fundera på… Så länge temperaturen där ute är någorlunda varm är det ok att klippa fåren, sen när det blir kallare vill jag ogärna klippa dem, dom blir ju i princip helnäck. Vi har inte ännu haft en natt med frost, så därför har det inte varit så jätte bråttom att klippa, men jag har börjat klippa tackorna, några varje kväll, ända tills igår…

Eftersom vårullen inte brukar vara så mycket att ha, klipper jag dem då inne i fårkätten, höstullen brukar hålla bättre kvalitet, och bara den inte är full av enbarr och krafs försöker jag ta tillvara det som går. Men då brukar jag göra så att jag tar 4 får med mej till ett skilt bås där jag klipper dem. Lättare att få ordning på ullen som skall tas tillvara då.

Först klipper jag alla jag tagit med mej kring huvudet, nacke och hals så jag kan spänna fast dem i klippstolen en efter en och bara ”dra av” resten. Jag klippte en, två, den tredje kom jag bara halvvägs med, då började klippmaskinen knarra på ett konstigt sätt, jag klippte saktare, försiktigare, stannade maskinen, startade, lyssnade, smörjade, klippte vidare och så mitt i allt sade maskinen, som normalt låter DRrRrRrRr…

DRrRrRrRWIIIiiiooooouoo…. Punkt. Den dog. Jag stängde av den på brytaren, funderade… prövade starta igen, den gick, knarrade, jag klippte 5cm ull och mitt i allt samma story.

DRrRrRrRrRrRrRWIIIiiioooooouoo….

Jahaja. Så va den klippmaskinens saga all. Jag bara inte orkade börja operera den igen, utan tog fram fiskars kökssaxen, klippte resten av ullen på tackan jag hade fastspänd i klippstolen, släppte dem tillbaka bland med de andra och gick hem och började leta efter klippmaskiner på nätet. Så i skocken finns nu en hop klippta får, två oklippta får, en som är klippt runt huvudet och en som är till 70%klippt med maskin och 30% med kökssaxen…

Klippmaskin på nätet… Ingen billig eller enkel historia. Och kraven är ju som de brukar. Enkel, billig, passar min hand dvs rätt liten, men ändå ordentlig maskin, den får inte vara tung, vilket utesluter alla akkumaskiner, lätt att få tag i delar och bett, snabb leverans, bra garanti osv…. Att hitta en maskin som uppfyller alla krav tar sin lilla tid, det är bara att söka söka…

Varför……

måste det nu börja regna igen?
Just som åkrarna börjat övergå från vällingstadiet till ”göra lerbollsstadiet” och det började bli möjligt att återuppta rotfruktsskörden kommer det ett nytt regn och förpassar oss tillbaka till vällingstadiet. 5 mm regn fick vi igår kväll och ytterligare 10 mm har utlovats.
Lite purjo och återstående rödbetor och lök har vi i alla fall fått ”under tak” de senaste dagarna då vi haft uppehåll som omväxling. I dag blir det väl att avsluta kålskörden i stället för att fortsätta med morotsskörden då morötterna nog kräver ett par dagar uppehåll innn det är möjlig att fortsätta med upptagningen.

En bilsjuk chaufför

Det har varit en dag i traktorn och så blev det en till, en till och ännu några till. Däremellan har det varit kontorsjobb 8-16. Så har mina 2 senaste veckor sätt ut. Men nu börjar man se slutet, visst är det några hektar kvar men det är inte 10-tals hektar mera.

Efter att åkrarna har torkat upp under den senaste veckan har det varit möjligt att kultivera igen.Kultivator

Det är inte ofta som jag brukar kultivera, det brukar främst vara Kenneths jobb. Jag blir så förskräckligt bilsjuk då jag kultiverar. Jag skall nog sitta tryggt i traktorn med plogen bakom, det går sakta och säkert frammåt. Idag blev det iallafall min tur att bearbeta jorden med kultivatorn eftersom Kenneth inte var hemma och de lovade regn igen. Dagens resultat blev 2 färdiga åkrar och en smällande huvudvärk efter att man suttit bilsjuk hela dagen i traktorn.

Lugna potatisar

I torsdags var jag och plogade åt en bekant. Det blev sex hektar avverkat då. Känns fortfarande i ryggen att jag suttit halvvägs bak och fram en hel dag. På fredagen var jag en liten stund på grannens potatiströska, för att denna vecka kanske hoppa in om dom behöver någon. Jag har ingen tidigare erfarenhet av potatisupptagning trots att mina morföräldrar haft egen odling. Dock slutade dom i samma veva som jag blev född, så det är väl förklaringen till min potatisokunnighet 😉 Jag tyckte faktist det var ganska roligt att plocka bort skräp och dåliga potatisar från bandet. Inte riktigt ansträngande men man måste hela tiden vara på sin vakt. Bara att hoppas jag får hjälpa till någon mer dag i veckan nudå. Annars kommer jag nog klättra på väggarna om jag inte får göra något 😉

Ficklampa!!!

Nu har det blivit den årstiden när en telefon utan ficklampa nästan kan klassas som värdelös. Pekskärmar hit och dit, en rejäl telefon har ficklampa!

I alla fall är en telefon utan ficklampa värdelös när man glömt ficklampan hemma, blivit och pyssla i fårhuset utan att tänka på att det blir mörkt som i en säck den här årstiden, i synnerhet när det är mulet, och man inte kommit ihåg att tända utelampan. Jag har inte långt hem från fårhuset, men tillräckligt för att jag med skor på fötterna skall bli genomsur, törna i grinden , gå in i kaninburen och sparka kring askämbaret jag ställde på trappan när jag gick ut…

Hur mycket maximal otur får man ha? Men jag tröstar mej med att det säkert är fler därute som snubblar omkring i mörkret och glömt ficklampan hemma. Eller?