21 augusti, 2018 av Nisse

Regnvädersarbeten i hopar

Rötsommaren börjar ta slut och det har blivit svalare och regnigare. Regnvädersarbeten finns det i stora högar eftrsom det inte varit regnväder på hela sommaren. Vackertväderarbetet har inte gått bra det heller för man har bara legat och stönat i skuggan under de hetaste perioderna. Från klockan fyra till åtta på morgonen gick det att göra något men sedan blev det olidligt hett. Till all tur var det skugga inne i ladan. Nästan hela sommaren har gått till att slå cementbalkar under ladan. Bara de allra nödvändigaste arbetena såsom sprutning och flisved har varit utanför ladan.

Men nu gäller det att ta itu med regnvädersarbetena. Vi har ännu kvar vete från förra hösten som skall köras bort förrän torken kan städas inför den nya skörden. Sedan skall förstås litet reparationer göras och jag måste se till att mätsystemet fungerar. Man har blivit så van vid att kunna se på temperaturer och fukthalter att det var ett elände då en givare gick sönder i den nya torken (nu utbytt).

Så står det en hel del maskiner och väntar på reparation. Tröskan skall köras ut ur verkstaden för att efter skörden ställas in i den ombyggda ladan där dörröppningen nu är 30 cm högre. Då blir det gott om utrymme i verkstaden för andra maskiner.

Vi kom hem från Sverige förra veckan och har snart återhämtat oss efter ”ledigheten” (kanaltur på Dalslands kanal). I Sverige har det varit ännu torrare än här och vi var ganska skickliga att pricka in två regndagar för en äppelkurs i Falun och kanalturen – den enda dag på sommaren som det regnade på kanalen … Grannen tröskade havren invid vårt hus men jag pratade inte alls med honom. Ett par dagar tidigare hade nämligen släpvagnen gått sönder och hans svåger mitt emot vårt hus höll länge på och svetsade den. Därefter gick tröskan sönder … Så jag ville inte alls gå dit och fråga hur det gick med skörden. I vissa sammanhang är det bäst att inte alls gå nära en bonde – inte ens för att uttrycka medkänsla och sympati. Man vet ju med sej själv hur litet man har lust att prata då det krånglar något alldeles obarmhärtigt.

Dagen förrän vi åkte iväg slog vi cement och följande dag blev det flisningens andra omgång. Henrik blev ensam att skyffla ut flisen. Vi hade bokat resan redan i mars och då trodde man att allt skulle vara klart inom juni men trots att jag arbetade med ladans golv hela sommaren inklusive kvällar och veckoslut så hann jag inte få det klart ens inom juli.  Hettan gjorde att mitt arbete inte blev så effektivt och drog ut på tiden. Det gäller fortfarande att det  aldrig är lämpligt att ta ledigt på ett jordbruk. Alltid är det nånting som krånglar och förstör tidtabellen.

Nu är det frågan när man skall börja tröska. Vetet ser inte så illa ut även om det är glest. Men det är ojämnt och det som grodde först till midsommaren är ju grönt ännu. Man tycker att det borde ha fått tillräckligt med värme den här sommaren men hinner det färdna ? Troligen blir det så att jag väntar med tröskandet tills de börjar lova massor med regn och då blir det bråttom.

 

 

 

Etiketter: , ,

16 svar till “Regnvädersarbeten i hopar“

  1. per skriver:

    Vad jag förstått har färjorna varit fullbokade(bil, hytt eller plats) rekordmånga gånger i sommar, då är det inte så lätt att byta datum och få allt som man vill.

    När en yngre generation blir ensam med mycket arbete kommer tanke på förändring(förenkling) snabbare fram, man kan ju inte behöva göra alltid som man gjort(strukturförvandling)

    Det hör väl till bondförståndet att icke störa en bonde som redan är eld och lågor.

    Håller tummarna att tröskan håller ihop i skörden.

  2. Micke skriver:

    Ja, så var det dags. Först lagret till fläkten i torkpannan, sedan upphängningen till inmatningselevatorn, en liten sketen bult som hittades på Purkupörssi. Bara 160 km bort men hyggliga gubbar lovade vänta så vi fick delen kl 8 på kvällen. I dag gick lien av, vilken var bara att åka hem och byta bara för att när man är tillbaka på skiftet hinna ett 3/4:s varv varvid man hittar en kantig stenjävel som tydligen var urbergets kusin eftersom både axlyftaren och fingret rök, samt slog en flisa ur bettet. Till all tur hade jag ett reservfinger i verktygslådan varvid det blev fältreparationj. Lägg därtill dagens rysare när jag provade hektolitervikterna och de var 60,2 60,3 och 60,4 här hemma mätta med 2 ggr krönt kappe. Var lite spännande minst sagt vid mottagningen men det gick!! (inköpsgräns 60,0 kg/hl.

  3. Nisse skriver:

    Här tröskas det flitigt (korn och havre) men jag pysslar med att få bort fjolårets vete. Vårt vete är ganska grönblandat så jag tänkte vänta litet ännu (så länge nerverna håller).

  4. Micke skriver:

    Vår herre sköljer bort tröskdammet och firar Veneziad ett dygn i förväg med blixt och dunder. Havren påbörjad med varierande framgång. Snäppet över inköpsgränsen på 52 kg/hl. Peppi havre. Tills vidare med darr på ribban men uppköparen säger att han nog fått vända många havrelass hem igen. Kievari korn tycks i jämförelse med Jyvä vara lättare och tålt torkan sämre. Lär inte bli tröskväder förrän mitten på nästa vecka, så det verkar som om Herren håller med drängarna och ger veckoslutet ledigt så när som på lite torktömning och förberedande av torrsädstransporter till måndag morgon! Och Nisse, vetet lär nog bli tröskmoget innan Allhelgona. I fjol tröskade jag havre ett par dagar innan så årets säsong ger betydligt bättre vibbar trots kvalitets ?. Mängdmässigt har det varit rätt ok och torktiderna väldigt moderata.

  5. Nisse skriver:

    Det är väl ingen idé att ha så bråttom än. Det är länge sedan jag tröskat sent vete inom augusti. Jag tänker städa torken och lappa ihop den samt installera en del nya apparater medan jag väntar på det gröna i vetet. Få se om jag gör ett misstag ?

    Nu har fodervetets pris stigit så att det börjar vara nära brödvetets pris. Som jag tidigare sagt så lönar det sej inte att bråka med att få brödvete. I Tyskland är redan vetet över 230 euro/ton. Nog vore det underligt om torkan inte skulle höja priserna fastän inköparna väntar så länge de vågar med att höja priserna. För mej är det ingen brådska – årets skörd säljer jag först nästa sommar.

  6. Micke skriver:

    Fodervetepriserna för årets skörd har jag inte vetskap om men havren betalas 138€/ton och korn 170€/ton.
    Positivt om priserna stiger. Tidigare har ju falltalet varit synonymt med spannmålsprisernas nedgång!
    Kan hända kommer det en liten korrigering uppåt för kornet i nästa vecka. Pälsdjuren driver upp konsumtionen av autoklav behandlat korn och nu är foderåtgången på farmerna hög innan pälsningssäsongen och lägre skörd totalt i landet torde inverka på priserna. Därav tror jag den stora skillnaden mellan havre och korn beror på.

  7. Johnny skriver:

    Om jag minns rätt så har Altia 183€ för korn, minus frakt. Tror livsmedelshavre ligger nånstans mellan 160 o 175€ i Kaskö hamn. De köper också Foderhavre där, den ligger väl på ca 150€. De sänkte gränsen både i. Kaskö och Fazer på livsmedelshavre från hlv 54 till 52, även såll procent steg från 10 till 15%. Om jag minns rätt.
    Vad tror Bloggare o Läsare? Hur mycket kommer spannmålspriser att stiga? Kommer högsta priser nästa vår / sommar eller förblir priser på nuvarande nivå med lite höjning? Kommer jordbrukarna att så betydligt mer spannmål nästa år och priserna sjunker? Vi lever på en global marknad men nog tycks väderleken påverka större områden också. Jag tror i af. att om spannmålsskörden skulle ha varit hög i Finland men låg i Europa så hade inte spannmålspriset stigit lika mycket i Finland som det gjorde. Om vi med de verkytg vi har (export, överårig lagring och gröna arealer ) kan balansera marknaden så får vi bättre lönsamhet i form av högre spannmålspriser. Då det gäller överårig lagring så ska man komma ihåg att spannmål som inte odlas inte kräver insatser överhuvudtaget och detta kapital kan förvaltas i spannmål i Silo istället. Missförstå mig inte , om spannmålspriset är bra så ska man förstås sälja.
    År 2013 tidigt på hösten så sjönk spannmålspriser till en nivå som understiger produktionskostnaderna. Vi har i 5 år har vi haft dåliga spannmålspriser. Målet borde vara att vi har samma pris som t.ex. I Tyskland. Dit kommer vi förhoppningsvis med en balanserad produktion. Det har kommit förslag om att stöden borde vara kopplad till produktionen, jag kan inte förstå hur det skulle gynna oss jordbrukare. Då stiger produktionen och priserna faller vilket direkt ger sämre lönsamhet.

  8. Nisse skriver:

    Man kan lika gärna spå vädret … Men troligen stiger priserna efter det att tröskningen är klar. Möjligen fram till januari. Sedan får man se hur skörden blir i Australien. Små förändringar har inte så stor inverkan på nånting. En fördubbling av priset skulle dock börja kännas. Men om vi jämför med 80-talet så borde priserna tiodubblas ifall stöden tas bort (de minskar ju på dem hela tiden).

    Förstås vill de ta bort stöden helt men då försvinner produktionen över en natt och priserna stiger snabbt – och det vill de inte. Hela stödsystemet går ut på att pressa bönderna så de producerar till usla priser – men inte slutar. Det är inte jordbruksstöd utan stöd till livsmedelsindustrin och konsumenterna. Att koppla stöden till produktionen är emot marknadsfanatikernas principer men de börjar bli oroliga för att bönderna skall producera allt mindre då det är så olönsamt. Jag undrar bara om det skall lyckas. Ifall stöden blir för låga så minskar produktionen i alla fall.

    Snart är det slut med de gamla bönderna som producerar gratis och vill ha höga hektarskördar fastän det inte lönar sej. De yngre kommer inte att gå med på det systemet utan vill ha ordentlig inkomst. Då de gamla är döda så måste de höja priserna till det tiodubbla för att yngre alls skall bry sej om att ens fundera på jordbruk. Gårdarna blir annars fritidsställen där man pysslar litet med jordbruk som hobby om man hinner för arbetet …

  9. Micke skriver:

    Vi kan ju notera att spannmålspriserna i Finland inte har mycket koppling till världsmarknaden. I många år har ett finskt foderföretag importerat spannmål, 1 båt eller 2, från Gotland precis innan vår skördesäsong börjar för att hålla nere priserna. (jfr skogsindustrins virkesimport fast virke finns i landet och importen betydligt dyrare men den stör prisbilden). Lyckades inte i år på grund av att även Gotland är svårt drabbat av torkan. Ett annat fenomen som troligen kommer att upprepa sig är att nu vädrar producenterna morgonluft och pantar på spannmålen (de som har dvs) i hopp om ännu högre priser.
    När sedan stödpengarna är slut i januari februari kommer en stor mängd spannmål ut på marknaden på en gång och priserna dumpas. 2008 hade man gjort en miss i Vasa med exporten och man behövde ha tag i spannmål genast och man betalade under tre dagar 250€/ ton för att sedan gå ner till normal nivå. Bönderna kom ihåg detta följande höst och satt de på spannmålen till den milda grad att det var nästan omöjligt att få spannmål till ett större grisföretag. I december var priserna 178€/ton och i slutet av januari när all spannmål kom ut på marknaden med en smäll sjönk de till 95€/ton. Att de sedan steg ngt mot sommaren var en klen tröst. Blir intressant att se hur det utvecklar sig när skördesäsongen är över och handeln normaliseras.

  10. Christer skriver:

    Vet inte men hörde rykten att det ska importeras spannmål från Ryssland nu då Sverige falerar. Hoppas att det inte stämmer för nog skulle det vara märkligt om det går att importera jordbruksprodukter när det inte går att exportera dit.

  11. per skriver:

    Om några år har vi (äntligen) vägtullar i Finland och då kommer billig bulkvara bli dyrare att flytta hit och dit.
    Hur det slår ut må vara osagt men de torde ge mera pengar till vägförbättring. Polisen samlar redan in kollekt med kamerablixtar till sin lön. Hörde av en polis som skälldes ut av sin chef för att han bara skrivit ut en böteslapp på natten. En utländsk åkare som konkurrerat ut inhemska åkare med tvivelaktiga metoder.
    Kollegerna som skrev ut fem böter (mopedjakt och sånt)höjdes till skyarna. Vad som höjde bnp och är bättre för det egna folket kan var och en tänka ut.

    Tror själv att vallodlingen är ett av det rätta sätten att återställa humusen efter alla år av ensidig odling.

    Havren är nog en av framtidens hälsomat. Ett exempel https://planti.fi/Tietoa-Plantista
    .

  12. Nisse skriver:

    Med de nuvarande priserna så är vallodling ett bra alternativ. Men blir det alltför vanligt så kommer man säkert att börja motarbeta det. Det viktigaste är att få spannmål till billiga priser.

    För övrigt har vi fin klöveråterväxt på vår gröngödslingsvall … Det borde bättra på strukturen eftersom klövern har djupa rötter.

  13. Johnny skriver:

    Det är inte ett bra alternativ utan ett Mycket bra alternativ. Brukar säga 5 tons skörd och 200€ per ton har man på vallen och viltåkern. 5 tons skörd är inte omöjligt men 200€ per ton är en gång på 10 år. Märk väl att vall och viltåkern har inte förlorat nåt ännu vid 200€ / ton. Utan det ska högre.
    Lönsamhetskoeffiecntar visas ibland i media. Medel gård 25 och spannmålsgård 10 eller under. Betyder bl.a. Att en spannmålsgård får 10% av lönekrav dvs 1,5 €/ h. Varför skriver ingen vad spannmålspriset borde vara för att komma upp till 15€/ h (dvs full timlön) och få ersättning för kapitalet. Kan det vara så högt som 250€ /h på en medelgård? Visst finns det gårdar som gör bra resultat redan vid 200€/ t. Men inte medelgården. Många har för allt för dyra arrenden, höga maskinkostnader, för låga skördar och för dålig växtföljd. Med t.ex 30% i valloch viltåker samt sänkta arrenden så behövs ”mindre Mirakel” på övriga delen.

  14. Nisse skriver:

    Hmm, tja, jag är inte så förtjust i ”medelgård” och statistik. Som känt är statistik värre än ”förbannad lögn”. Eller som föriga bisin i byn förklarade ”medeltal”: ”Åm ja staar me eina beini i fryysbåxn å ana opa te heit helln så haar ja i meedeltaal braa ti va”.

    En mera nykter förklaring är att varje gård har olika förutsättningar som till stor del inte kan förändras och därför ger ”medeltal” alltid en felaktig bild. ”Medelgården” finns helt enkelt inte. Poängen är att man bör förbättra resultatet utgående från den egna gårdens förhållanden. Att snegla på medeltal och allmänna råd är vägen till helvetet för de är allmänt felaktiga för den egna gården. Fast det KAN ju hända att en del fungerar …

    Vi har i alla fall erfarenhet av vall på våra åkrar och den fungerade bra för vår lera så jag tänker fortsätta med en hel del vall nu när vetepriserna är så usla. Och då menar jag att allt under 250 euro/ton är uselt (om det finns stöd). Utan stöd är allt under 450 euro/ton uselt. Först 600 euro/ton gör att man kan leva på jordbruk.

    De linjära modellerna är felaktiga. Om man odlar fler hektar så minskar inte maskinkostnaderna linjärt utan bara vid en liten ökning. Vid större arealer måste maskinparken förbättras till höga kostnader och vid riktigt stora arealer måste man anställa mera arbetskraft vilket är riktigt dyrt.

  15. per skriver:

    Har du nisse ympat bakterier på rödklöverfröet för att de skall bilda kvävedepåer på rötterna så man får till godo gratiskväve flera år framåt. Annars är det mest fina blad på ytan av växten och gröngödslingen blir bristfällig.

    Baljväxter utvecklar rotknölar, så kallade noduler, i samspel med bakterier. I de vanligaste svenskodlade baljväxterna är bakterierna av släktet Rhizobium. I rotknölarna lever bakterierna och fixerar kväve, se fotot. För att detta ska ske krävs: • rätt bakterier i tillräcklig mängd i marken, • kontakt mellan växt och bakterie, • infektion av bakterier i växtens rothår, • rotknölsbildning (nodulering), • en ostörd kvävefixering.

    Det var ett saxat stycke.

  16. Nisse skriver:

    Nää, jag siktar mest på att få rötter som luckrar upp det tilltrampade ytskiktet.