4 januari, 2021 av

Odlingsåret 2020

Det är tacksamt att ett år som detta få syssla med saker som växer helt som vanligt oberoende av om världen skakas av coronavirus eller inte. Så detta var enda gången det ordet används i detta inlägg. Ska också försöka frånhålla mig personliga saker och skidåkningen, men vi får se hur det går med den saken. 🙂 Däremot blir det mycket bilder (vilket gör att det kommer att ta tid för jag har problem med bildöverföringen då nätet är så långsamt), väder och dylikt påverkar ju i hög grad odlingarna utomhus så det blir det nog en hel del av. En del saker har säkert ingått i nåt tidigare inlägg men tänkte försöka få till ett inlägg som behandlar året som en helhet så det bryr jag mig inte om nu. Å andra sidan så har jag en hel del material som jag tänkt skriva om, tror jag väver in dem i denna “årskrönika” i stället då dom på sätt och vis förlorat nyhetsvärdet som enskilda inlägg.

Om orken (och tiden) står mig bi kan det här bli ett väldigt långt inlägg så jag tänkte att Ni bästa bloggföljare skulle få hjälpa mig lite genom att under tiden som jag skriver inlägget ställa frågor och ge kommentarer. På så vis kan Ni själva bestämma lite vad som ingår, kanske har jag inte svar på allt men det ser vi då. Jag kommer alltså att uppdatera lite anefter och den ihärdiga bloggläsaren får liksom följa processens gång.

För att göra det lite överskådligare så tar jag det i kronologisk ordning månad för månad. Grönsaksbondens odlingsår pågår på sätt eller annat mer eller mindre året om ifall man också beaktar de arbeten och processer som anknyter så vi börjar från början med årets första månad.

Januari.

Vi hade ingen vinter under månaden och det klarnade med ett markbyte för löken som jag sökt ett fukthållande ställe med bevattningsmöjligheter åt, så när det ändå var möjligt så inledde jag odlingsåret med “vårplöjning” den 19 januari innan det bar iväg på båtseminarium och till MarciaLongan i Italien.

I övrigt va det lite skogsarbete, grönsakspackning och redovisning samt odlingsplanering som gällde under månaden.

Vi fick lite snö i slutet av månaden som på grund av en hel del regn gav oss hela 67 mm nederbörd vilket är mer än normalt. Några grader kallare väder och vi hade haft över en halv meter snö.

Februari

En köldknäpp fjärde februari ledde till att den termiska årstiden förbyttes från höst till vinter men en vecka senare regnade snön bort och åkrarna blev bara igen.

En vanlig syn att det är betydligt varmare än normalt.
11 februari och rabarbern börjar skjuta fart……
……och åkrar och vägar är bara.

Och även i skogen va det bart som ni kanske minns.

Flera stora regn gjorde även februari nederbördsrik, det föll hela 88,9 mm nederbörd under månaden.

Mars.

Första veckan i mars föll det lite snö men även den smalt bort efter en vecka, därefter fick vi faktiskt ett par kalla nätter vilket fick mig att oroas över höstvetet som brunade bort. Slutet av månaden var vacker och solig och det såg ut att bli en tidig vår och jag förbannade mig själv för att jag varit sent ute med fröbeställningarna speciellt nu då pandemin (jäklar där kom det nu i alla fall) störde leveranserna. En morotssort blev jag utan och inte fanns heller rödlöksfrö att få tag på, provade faktiskt sända ett mejl till beredskapscentralens chef för att höra om där fanns frö men fick inte ens ett svar på min förfrågan.

16 mars och fortsättningsvis bara åkrar. Blir det ett tidigt vårbruk?
18 mars och höstvetet som varit grönt hela vintern brunar bort.
27 mars och Björnen har lämnat idet rekordtidigt.
28 mars, också flyttfåglarna är tidigt ute.

Trots ett vackert avslut gav en nederbördsrik inledning av månaden oss ändå 52,2 mm väta från ovan.

April.

Etiketter: , , , , , , , ,

19 svar till “Odlingsåret 2020“

  1. Sören Hällmark skriver:

    Åtminstone hos oss gav kölden i slutet av mars förutom bruna höstsädsbroddar oxå ganska stadig tjäle, som aldrig ville försvinna under kalla och torra våren… som tydligt framgår av beskrivning av vintern blev det rekorddåligt med skidkm i förra året 😥

  2. Christer skriver:

    joo, jag kom väl upp till knappa 300km varav 80 under marcialongaveckoslutet ifjol. Har 70 i bagaget från november i höstas men har inte kommit igång igen ännu så den träningen är nog borta med vinden nu. Får ta igen med lite skogsarbete nu i väntan på skidföre. Kanske ni har tillräckligt för att glida runt på nån höåker? 4 cm här nu.

  3. Nisse skriver:

    Vi hade också barmark nästan hela vintern. Varmt var det också och det blev djupa spår i åkern då vi körde till hemskogen. De spåren finns ännu kvar och jag måste försöka få ihop dem med tallriksharv och schaktblad nu på våren. På något sätt lyckades vi i alla fall få en hel del gallrat i den stenigare delen av skogen.

    Det har varit lika illa tills nu men vi hoppas på köld den här veckan. Tyvärr kom det 15-20 cm snö som är lös och isolerar bra så vi måste köra spår med lilla MF165 för att det skall kunna frysa.

  4. Johan H skriver:

    En undran som slagit mig nån gång när jag ser dig plöja, hur orkar NH med dendär fem-skäriga plogen? Vi får hoppas på skidföre nu, har ni haft igång kanonerna i Solf någo? Tack för intressanta skriverier!

  5. hasse skriver:

    …köra spår med ” lilla MF 165 “.
    Minns för länge sen när 165:an var en stor traktor. Då var det vanligt med 2-skäriga plogar men 165:an drog 3. Så tiderna förändras.

  6. Christer skriver:

    De e inga problem, körde den tidigare med 80-90 och det gick bra det med. Har en del kladdjordar och då märker man av att det är några skär i jorden likadant när det är fruset men kanske man inte ska plöja då 🙂 Har du lust kan du kolla min video i inlägget här: https://www.bondbloggen.fi/2013/12/25/hostplojning/ videon finns också på FinneFarms youtubekanal.
    Det har gjorts några försök men varit lite för varmt, nu idag torde nog kanonen vara igång, vi har -8,5 minusgrader nu.

  7. Nisse skriver:

    År 1960 då vi köpte MF65 så var den enda traktorn (vi bytte bort vår Fordson Major). 1970 köpte vi MF165 för 65:an var litet svag och så hade vi en James frontlastare på den som var besvärlig att ta bort. Frontlastaren behövdes förresten nästan hela tiden också. Men på våra styva lerjordar så var det problem med tre plogskär även om det gick med nöd och näppe med en smal treskärig Kongskilde.

    Alla maskinerna finns ännu kvar och används ofta. Vi tänkte till och med rusta upp bägge MF med nya (heimlaga) hytter. MF165 behöver troligen också ny hydraulikpump. Kringutrustning saknas men i somras fick MF165 ett nytt yttre hydraulikbord med dubbelverkande uttag. Det tillverkas ju reservdelar ännu för MF-traktorerna. Fördelen med MF165 att köra spår i skogen är att den har riktigt breda bakhjul (förutom att den är lätt). Den väger under 2000 kg medan Belarus med lastare väger närmare 5000 kg.

  8. Stefan skriver:

    Jag förundras alltid över hur torra Christers åkrar ser ut fast det är vinter. Här är det så gott som alltid så blött på åkrarna vintertid, ifall det inte är fruset förstås, att det inte är någon vits att försöka ge sig ut med traktorn. Någon gång kan det lyckas om ytan är lagom frusen men bara så att det ändå går att få ner plogen.

  9. Christer skriver:

    Strukturrik grynlera, dränering och undvikande av markpackning samt rikligt med daggmask och varierad växtföljd med pålrotsgrödor mellan varven är väl vad jag kommer att tänka på så här på raken. Men visst har jag några problemåkrar också och när jag kommer till hösten i årskrönikan kommer nog de att belysas.

  10. Micke skriver:

    När jag var i lantmannaskolan i Korsholm plöjde vi med bakhjulsdriven Ford 6600 och Fiskars 5-skäriga delburna nästan 95 hektar. Värmemätaren var visserligen ca 3mm från rött och i de bättre och segare partierna på “Fladanska Rivieran” steg något ur avgasröret som hade vissa likheter med dagens pullingtävlingar. Tilläggas kan att vi saknade momenttopp på Fiskarsen och Forden hade viktöverföringen från toppstångsfästet så det var ett passande och lirkande med hydraulspakarna. Förvånansvärt bra tog sig Forden fram trots endast bakhjhulsdrift, visserligen med högribbade Michelin Bib´x och Dual-Power låda, men iaf! Viktöverföringen var ju “manuell”. I skrivande stund har vi
    13 minus så nu kommer det efterlängtade kallare så stickvägarna i skogen fryser till. I fjol såg det för sjukt ut när stickvägarna var frusna men inte marken intill. Träna lutade utåt när tjälen lyft så det påminde om att köra i en tratt! Dikarna i alla fall ofrunsa så vattnet slipper bra bort så kanske det reder upp sig med föret inom några dagar.

  11. per skriver:

    Plöjning är nog ett av de finaste momenten man kan göra som bonde. Det är som det skulle kännas som klart efteråt. Det ser man själv och det ser grannen.
    Sedan kom eu och lönsamheten eller rättare sagt brist på lönsamhet och det fodrades besparingar av alla det slag. Bort med plogen och fram med roundup. Ingen regel utan undantag förstås.
    Nu är det kolproduktion och/eller kolbildning och bindning.

    tuben, lätt traktor, stora däck och delburen plog och tjänligt förhållande. Mycket liten markpackning.

    Micke när jag var där kördes delburna fiskarsen med en 1102 men forden fanns kvar.

  12. Christer skriver:

    Joo Micke, egentligen va det just den plogen som fick mig att överhuvudtaget fundera på delburet. Så när grannen frågade om jag var intresserad av en samägd plog så var jag genast med på noterna även om min gamla fyrskäriga fortfarande var i bra skick.

  13. Micke skriver:

    Jo, 1102:an kom när vi var där så vi hann pröva plöja med den, men trots effektskillnaden på pappret och viktöverföring i dragarmarna var den nog rätt tam framför plogen. Vackert “turbovin” hade den iaf. En stor orsak var också växellådan med dubbelt mindre växlar än i Forden med sin Dual-Power. Annars var Forden, innan man blev van, med sina växellådskugghjul i konstant ingrepp ett litet h-e att växla i transport. Men efter en tid gick det nästan bäst utan koppling i flykten. 1102:an med sin helsynkade låda och tystare hytt var nog komfortablare.
    Minns en episod på tal om plöjning när jag var ålagd att göra öppningsryggar på Fladan. Med en av de från TVH ärvda MF-175:orna å 3-skärig Överum. Efter lång övertalning fick jag iaf ta Forden och delburna Fiskarsen med brasklappen av läraren att “ingen gör öppningar med 5-skärs delburet”. Var ju rena drömmen med hydrauliskt stödhjul och en viss tyngd i grejorna jfr med 175:an och mekanisk tryckstång och lyftlänk. Åtminstone t.om fick jag beröm för snygga öppningar av honom efteråt! Då ännu visste han inte att jag bor granne med fd. Finsk mästare i plöjning som lärde mig plöja som 13-åring.

  14. Christer skriver:

    Jo -02 seriens valmetar var inte precis överbestyckad med växlar, när man va van med Fiat. 175 var annars en pigg traktor men hade för liten kylare så det gällde att kolla termometern nu som då. Fiskarsen plöjde snyggt med sina långa vindor. Började grannens efternamn på P?

  15. Christer skriver:

    Jag gillar plöjning, det har jag nämnt förut här på bloggen. tyvärr uppskattas det inte längre i miljödebatten. Men i grönsaksodlingarna finns det inte just andra alternativ, men man kan plöja på flera sätt. Ska nog försöka avhandla lite marklära här senare i vinter.

  16. Micke skriver:

    Rätt gissat Christer! Började och börjar på P. Den modell på vändor (KH) som var på Fiskarsen var en av de mer lyckade versionerna häromkring. Senare modellen KHN var gjorda för södra Finlands leror med alltför brant plogbröst vilket gjorde att lättare jordar kliddade fast i plogbröstet och stockade hela vändan var en miss. När jorden sög fast så betedde den sig som ett “pääroal” och resultatet såg ut som potatisbänkar. Kvernelanden jag hade sist gjorde i alla någotslags rufsig tilta när det fastnade i vändorna.

  17. per skriver:

    Jag har inte varit speciellt bra att köra men ännu på 7an var man byamästare i 4h i traktorprecisionskörning.
    Nyckelserien som kom som vinst finns fortfarande på väggen och används nu som då.
    Sedan i finalen nedanför storladan på korsholmsskolor hösten 79 blev man någonstans i mitten av en grupp på 40-50 deltagare. Allra flesta var äldre än mig mycket äldre. Det var nog ett fint minne i alla fall.
    Måste ge en eloge åt 4h som gav ett frö(solros) till framtida odlandet, sedan gödselsäckåtervinning och traktorkörande.

    Sedan blev körandet mitt liv, traktor, truck, hjullastare, bil, långtradare, buss invataxi mm. Har sett mera en de flesta som stod på leråkern hösten 79. eller bara dåligt tålamod som bonde. Men kan nog återanvända christers ord en vanlig bondpojke som gått en lite ovanligare väg.

  18. per skriver:

    Efter att ha förätit sig på julskinka så var man tvunget att åka bort för att åka bort överskottet. Normalt blir det ruka men nu blev de vuokatti. Efter att ha bott på inspektorsgården hörde man nästan vingslagen av det förgångna. Vad som fick mig igång så var en oanvänd lärkträdsallè. Igenom har ingen åkt på trettio år.
    Där har varit ett självförsörjande åldringshem. Åldringarna har i mån av möjlighet deltagit i odlande av egen mat. Potatis, morot, mjöl, mjölk och kött typ. Under krigstiden var där krigssjukhus. Till gården hörde nu ca hundra sibirisk husky, hundspannsdragare några snövesslor(med motor) och ett stort antal snöskotrar.
    Nu lyste ryssar, kineser och britter med sin frånvaro men hundarna var fortfarande hungriga och lån och amorteringar fanns kvar. Sätter man sig in i saker förstår man sig mera på ett jordnära sätt.
    Kom inte och säg åt mig att bnp sjunker med1,5% pga corona det blir betydligt mera. Det är nästan folktomt överallt.

  19. per skriver:

    Föregående kommentators namn stör mig lite men lusten att skriva är större än förståndet att man borde skämmas. Isar nu inte som kronobypolitikern skriva under flera signaturer för att få debatten på “rätt” nivå.

    Senaste loppisfynd.

    En billnäs rörtång nr 892 40cm för 7€ bra begagnad.
    En ihållartång nws solingen 20cm från germany 2€
    Ett spärrskaft med multihylsa , stor som en tändstiftshylsa med små ståltrådar som åker in beroende av mutterns storlek. 5€ inget antikvärde men i alla fall.

    Bergvärmen går på sitt femte år och har startat 28881 ggr och gått 7550h. Inte stannat en enda gång och behövt “starthjälp” Elräkningen betalas med dividend av fortumaktier. Så det krävs en liten insatts men den kan inte bli bättre och enklare än mina beräkningar. Saker skall sköta sig själv så kan man tänka på andra saker. Med fortum valpas kan jag följa med den dagliga elförbrukningen. Igår var totala kostnaden ca två €
    för uppvärmningen men då är döttrarna ute på “fältet”

    Om man har en bil onödigt stående på gården så ställ en den enkelt på traficom. Lite som att betala en räkning med lite plingande i telefonen nu och då och några inloggningar på banken. Kostanad 5,40 av och gratis att ställa på igen. Då är det skatt och försäkringar som sköts på samma gång.
    Om man vecko handlar eller har tillgång till andra bilar märks det inte alls. Min bil ger ca 5€ om dagen så vid två dagars avställning ger det vinst.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy