Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Kölden knäppte till och åkern frös ihop. I morse hade vi -11,2°C på husväggen och en ostlig vind medförde att kylan kröp in bra överallt. Jag hade kanske inte riktigt räknat med att det skulle bli så pass kallt, väntade kanske en -8 eller -9 grader. Men så har vi ju övergått till vintertid så annat var kanske inte att vänta?
Nu idag blev det en påtvingad paus i skördandet men ännu igår söndag skördade vi in den sista brysselkålen och en del av grönkålen för att lite gardera oss för leveranserna. Vi hade natten innan haft några minusgrader vilket jag brukar vilja ha för att smaken ska bli den rätta på brysselkålen. En kock på en av de bättre restaurangerna i Helsingfors berättade för mig att den bästa brysselkålen fick han av finländska odlare som låtit den känna av lite frost. Han menade att vi borde satsa på brysselkål här där förutsättningarna för bra kvalitet var så goda. Och visst finns det en liten inhemsk produktion trots att det är svårt att prismässigt konkurrera med storodlarna nere på kontinenten. Brysselkålen kräver lång växttid så vi får nog inte på långt när lika stor skörd här uppe i norr. Men om nu kvaliteten är god så borde det ju gå att få ett högre pris, vilket nu i praktiken inte är så lätt.
Vår brysselkålsareal har därför minskat år för år så nu håller vi oss med bara så mycket att vi kan sälja dem via de egna kanalerna.
29.10.2018. Skördade in sista Brysselkålen.I år prövar vi även en rödaktig variant, den verkar att ge lite sämre skörd men har inte angripits av ohyra i lika stor grad som den gröna.
Idag var som sagt marken för frusen för skörd av morötter och jag tyckte att den till och med tagit ihop lite för mycket för plöjning också. Så jag satsade på att köra bort lite jordvallar som nu finns lite varstans efter rensningen av vattendragen. Det ska ju åter bli varmare så plöjningen får anstå ännu en tid. Det var ju tacksamt att köra jord nu då däcken hölls rena så att jorden inte drogs upp på landsvägen.
Dagarna blir korta så här års och nu efter omställningen till vintertid blir det tidigt mörkt om kvällarna. Men då det finns mycket jobb så får man försöka jobba lite i lampskenet också.
Underhållet av ån och bäckarna har förlöpt bra i de fina förhållandena och vi håller nu på med den sista avdelningen så snart står vi bättre rustade för nya regnsomrar. Som huvudsyssloman känns det bra att ha försökt undvika situationer som den i augusti 2016.
Ett ordspråk bland gamla tidens bönder är att man ska så i pälsen så får man skörda i särken. I år har man ändå fått gå sommarklädd både under sådden och skörden då våren uteblev och vintern på några dagar tidigt i maj övergick från vinter till sommar.
Det ser också ut som om hösten uteblir, åtminstone håller sommaren ut ovanligt länge även om förra veckan var lite kallare än normalt med frost under flertalet nätter. Nu kom värmen åter med besked med 14 grader som lägst senaste natt och kring 18 grader idag på dagen, det kändes riktigt varmt trots ganska hård vind. Nästan så att man ångrar att man bytt till långärmat och långkalsonger, de är dock skäl att hålla kläderna på om man vill undslippa förkylning. Flickorna i huset kunde dock inte hålla sig idag så vi får se om dom är nästa i tur att drabbas av flunsan, två av mina anställda var i oskick senaste vecka så det är nåt på gång.
14.10.2018. Kaffepaus under skördearbetet i det rekordvarma oktobervädret.
Om rådande skördeväder är en följd av den omtalade klimatförändringen så kanske inte det är så tokigt med lite förhöjning av CO² -halten trots allt men om det samtidigt innebär så heta perioder som i somras så kanske inte ändå. Speciellt då om det kombineras med svår torka, de lärda har ju spått varmare och fuktigare väder som följd av klimatförändringen men det där med fuktigare stämde i alla fall inte in denna säsong. I och för sig så är det förstås tacksamt med uppehåll nu under skörden. Vi kom ju lite sent igång med lagerskörden men de stunder vi har skördat till lager har det löpt bra så fortsätter det så här så har vi nog den något mindre skörd som kommer i år under tak inom ett par veckor.
14.10.2018. Fina skördeförhållanden så här långt. Nästan så att vi fick in de sista palsternackorna idag.Ett tag såg det ut som om det inte skulle bli några palsternackor att skörda i år men en fin avslutning av växtsäsongen fick dom att växa till sig till sist.
Palsternacksskörden är svag i år men ändå bättre än vad vi vågat hoppas på. Fröna grodde ojämnt då torkan och värmen överraskade i våras så storleken varierar mycket eftersom en del grodde först i samband med regnet under midsommarhelgen.
…. eller efter en dålig sommar följer en fin höst kunde man kanske också säga. För så verkar det bli i höst.
Sen plantering.
På grund av det torra och varma vädret samt uttorkade vattendrag för bevattning i juli blev en hel del av isbergssallatsplanteringen framskjuten till början av augusti då vi fått några efterlängtade (åsk-) regn (som i och för sig gjorde illa åt en del el och elektronik här i nejden). Plantorna var gamla och förväxta men jag satte ut dem ändå närmast för att fylla ut den anmälda arealen och inte behöva göra några ändringsanmälningar.
10.8.2018 Sen isbergssallatsplantering.
Ett par bevattningar gjordes för att få dem att rota sig men sen har dom blivit ytterst styvmoderligt behandlade. Efter skolstarten har vädret för grönsakerna varit hyfsat så en del av grönsakerna har repat sig riktigt bra dessutom har september varit varm och vi besparades från frost ända tills natten mellan 27:e och 28:e september. Ovanligt sent med första nattfrosten först då även om det var nära noll redan den 22:a augusti.
Otroligt nog trots minimal skötsel så tog sig plantorna riktigt bra och i slutet av september kunde vi påbörja skörden av de sista planteringarna som sen visade sig bli den bästa sallaten för året. Märkligt då det som blivit omskött enligt alla konster och knep inte blivit till något i år medan detta mot alla odds lyckats. Kanske nån ”högre makt” ansåg att lite uppmuntran var på sin plats?
14.9.2018. Sallatsåkern ser ut att ta sig och förhoppning om skörd trots sen plantering börjar anas.
Kallare väder.
Vi har nu haft en vecka med kallare väder än normalt och för att skydda den fina sallatsomgången under de kalla nätterna har det krävts lite uppoffringar i form av täckning med väv i flera lager. Men en fin gröda är det alltid värt att skydda då efterfrågan finns.
Provar länka till en livevideo på facebook från täckningen inför första nattfrosten den 27.9.
4.10.2018. Soliga dagar men något kalla nätter, men skörden fortsätter
Just ikväll ser det ut att bli den kallaste natten hittills. -3,2°C på väggen nu kl. 01:20. Har satt på 5 lager väv och hoppas att de klarar sig ännu en natt eftersom det ser ut att bli varmare väder neråt veckan.
Rödbetorna fick vi under tak idag så vi har börjat beta av fälten inför vintern men ligger lite på en vecka efter i tidtabellen närmast på grund av att vi hållits sysselsatta med skörden av säsonggrönsakerna.
7.10.2018 Rödbetorna, Gulbetorna och Polkabetorna avklarade.
Som det säkert framgått i de få inlägg jag gjort under sommaren så har prövningarna varit många och glädjeämnena få. Ska belysa några av dem i detta inlägg.
Hoppingivande prat.
Jag har under årens lopp via en del projekt och dylikt haft förmånen att träffa branschfolk från restaurangvärlden. Till min glädje så har de ofta lyft fram de fina egenskaper som våra produkter odlade i våra rena förhållanden under svala långa och ljusa dagar får. Två av dessa restaurangsidans profiler har i sommar haft sommarprat i radion.
Micke Björklunds personliga och berörande prat påminde mig om att likheterna mellan produktion och slutanvändning av grönsakerna är många dessutom påmindes jag om att vi har en ytterst tråkig livserfarenhet gemensamt och jag fällde en och annan tår medan jag lyssnade.
Paul Svenssons sommarprat hörde jag inte direkt eftersom det gick på P1 i Sverige, en kanal som jag sällan lyssnar till, men en Glad vän sände länk till programmet i en stund då jag behövde lite uppmuntran. Och visst gladdes jag åt pratet och om budskapet om hur viktig vår produktion är och hur många värderingar vi delar. Känns hoppingivande då personer med inflytande som dessutom representerar den urbana världen tar upp saker jag själv som producent omfattar. Vi bönder som tycker det känns lite motigt ibland kan nog gärna lyssna till inledningen i pratet, arbetet går nog lite lättare att utföra efteråt. Och det skadar nog inte att andra tar del av det heller …… 🙂
Ingen kompensation.
Det varma och torra vädret med dess följder för jordbruket har knappast undgått någon vid det här laget och både här hemma och i flertalet nordeuropeiska länder har man gått in för att på sätt eller annat kompensera bortfallet i skörd och intäkter för bonden. Ett stödpaket har också godkänts här men tyvärr utan stöd till grönsaksodlaren, liksom tidigare glöms oftast vår lilla sektor bort i förhandlingarna.
Jag som anses som nån form av talesman för sektorn (jag sitter bland annat med i SLC’s trädgårdsutskott och är ordförande för frilandsodlarna här i Österbotten) har den senaste tiden fått samtal av upprörda odlare som inte förstår varför vi som kanske drabbats hårdast av vädret inte får någon kompensation alls. Ingen har väl direkt anklagat mig men visst känns det som om jag kanske borde engagerat mig lite mera i frågan. Problemet är dock att vår sektor är så diversifierad och att få till nåt förslag som tillfredsställer alla är inte lätt och att kräva stöd utan att ha förslag om hur det kunde fördelas ser jag som mer eller mindre lönlöst. Dessutom är det lite som i Mickes sommarprat att när man har händerna fullt upp i den egna degen så ser man inte eller hinner inte med allt som sker runtomkring. Jag är nu heller ingen stor vän av jordbruksstöd men dock helt ok med kompensation och ersättningar för påtvingade eller rekommenderade åtgärder i produktion.
Vår sektor har kanske det lägsta stödet, blott någon procent sett till omsättningen, och därför slår missväxten till extra hårt för vår del. Som jämförelse får spannmålsodlingen kring hälften av inkomsterna i form av stöd vilket redan i sig kan ses som en skördeskadeersättning eftersom det utbetalas oberoende av skörd. Ifjol beviljades en förhöjd accisåterbäring för att kompensera förhöjda torkningskostnader och en motsvarande åtgärd har diskuterats i år som i viss mån kompenserar de ökade bränsleutgifterna för bevattningen. Jag har också förstått att till exempel mjölkbönderna ska kompenseras för högre foderkostnader vilket kunde jämföras med förhöjda konstgödselpriser i grönsaksproduktion, någon sådan kompensation skulle knappast komma ifråga.
Det sägs att vi ska låta marknaden kompensera inkomstbortfallet och visst ser jag att priserna på en del drabbade produkter ligger högre nu än tidigare. Prishöjningarna har lyckats tack vare att hela Nordeuropa drabbats så att import av motsvarande inte är lika lätt som tidigare. Tyvärr är högre priser till ingen nytta för den som fått största delen av produktion förstörd och inte har nåt att marknadsföra. Rätt allmänt har jag fått rapporter om 75-80 procents skördebortfall för bland annat broccoli, blomkål och lök. Också jag själv har drabbats i motsvarande mån för dessa produkters del men med ett 40-tal olika grödor så undviker jag personligen en ekonomisk totalkollaps. Jag är också skuldfri och har satt undan lite sparskog för dylika år, men alla är inte i den situationen och vintern kommer att bli svår för många.
I stället för kompensation så förs till råga på allt fram förslag om en nedskärning av lagerstödet. Jag hoppas nu ministeriet tar sitt förnuft till fånga och låter det vara orört och eventuellt ger tilläggsanslag så att det kan utbetalas fullt ut på alla stödområden. Dagsläget ger vid handen att lagermängderna blir uppåt 30% mindre så allt för stora uppoffringar torde inte krävas. Stor del av heltidsgrönsaksodlarna håller också produkter i lager så fördelningen kommer de flesta till dels.
12.09.2018. Oj om de tidigare planteringarna av broccolin skulle ha sett ut på detta vis.…. i stället för så här som det sett ut under större delen av sommaren.
En skör tråd.
Att livet är skört fick vår familj ytterligare en påminnelse om då frugan efter en veckas sjukhusvistelse diagnostiserades för hjärntumör. Hoppingivande är dock att den är liten, växer långsamt och ligger väl till för operation så det ser inte helt hopplöst ut och neurologen menade att 5-20 år till är helt normalt i dylika fall. Det fick mig i alla fall att åter fundera på pensionering, vilket jag torde ha möjlighet till. Påverkar kanske inte så mycket för egen del men om jag pensioneras så torde frugan kunna via vilande pensionering ha möjlighet till det om ett par år.
Det finns att fundera på. Och förargas över…. fick ett pensionsutdrag häromdagen och kunde där konstatera att man konfiskerat pensionsinbetalningarna från mina första 8 år i arbetslivet
De sista omgångarna isbergssallat, broccoli och blomkål ser i alla fall bra ut men stor del av säsongen har spolierats av vädret som vi sägs ska njuta av.
14.09.2018 Den sista isbergssallatsplanteringen ser ut att hinna bli skördeklar i år.
Grannen påbörjade lite täckdikning och pojkarna från grannbyn som sköter grävandet tog regnet med sig. Det slår aldrig fel därför har vi också under många års tid kallat dem för ”The rainmakers” Dom är duktiga grävare så jag har också anlitat dem flitigt under årens lopp trots att deras närvaro betyder regn. I år kunde dom gärna ha kommit lite tidigare 🙂
Vi har också lite annat grävande på gång här i nejden. Ett rensningsprojekt om lite på 11 km uppdelat på tre entrepenörer där jag fungerar som huvudsyssloman har vi också kört igång så det har varit bråda dagar med organiserande. Busk- och trädröjningar på slänterna, kabelmärkningar, granskningar av trummor med mera har inneburit en hel del spring och telefontid. De är ju inte speciellt lugnt på odlingsfronten heller så dagarna blir långa trots att den ljusa tiden av dygnet blir kortare och kortare.
Det är i alla fall fina förhållanden för rensning av vattendragen för trots 60 mm nederbörd den gångna veckan så har inte vattenföringen nämnvärt ökat. Och det är bra då miljömyndigheterna helst ser att man gräver när det inte strömmar som värst. Största delen av projektet innebär bortgrävande av slam och gräsväxtlighet som uppkommit sen grundförbättringen som gjordes i början av 90-talet. Det börjar med andra ord vara hög tid att se till att avvattningen fungerar, rensningarna borde nog göras med högst 15 års mellanrum.
Här i anslutning till min sedimenteringsbassäng är det lite mera vatten att gräva i så en del av mitt kummin blev dränkt, men det är sånt man får ta för den goda sakens skull.
Det mesta är tröskat längs fåran så det gick bra att påbörja grävningarna. Vi börjar ha en del av sidogrenarna rensade men nedersta delen av ån tar vi av miljöskäl till sist så vi hoppas att det inte regnar så mycket till den närmaste tiden. Tyvärr utlovar väderrapporten en del regn den närmaste veckan, en del i samband med åska så mängderna kan variera en hel del. Mina grödor har nu i alla fall lämpligt med fukt så även om jag har allt tröskat så får det gärna förbli måttliga mängder nederbörd en tid framöver.
Det utlovas regn så gott som dagligen i veckan.
Spannmålshäran…..
…..tog jag i måndags genom att tröska havren. Jag minns inte att jag skulle ha avslutat spannmålsskördandet så tidigt tidigare. Lite hade havren nog brådmognat för det fanns en hel del småkärnor men den gav ändå hyfsad skörd av torr spannmål, fuktmätaren lär ha visat 12,4% vid tröskningen så det blev blott en snabb genomgång i torken för att torka någon grön kärna och höja hl-vikten genom att nöta skalet lite. Om jag minns rätt så rörde sig hl-vikten kring 56kg. Kornet vi tröskade förra fredagen hade en fukthalt på 14,8% och hl-vikt på 67kg och gav också bra skörd, speciellt med tanke på vädret under sommaren och det att jag inte växtskyddat annat än en ogräsbehandling med ArianeS
20.8.2018 rekordtidig ”spannmålshära”.
En liten livevideo från facebook för dem som får dylikt öppnat. Testar på detta vis denna gång så ser vi hur det lyckas.
Sen rensning.
Förgyllde villaavslutningskvällen med att övergödsla och rensa lite palsternackor. Dom grodde ojämnt och en del väldigt sent men regnet nu satte fart på tillväxten så jag tror det lönar sig att sätta beståndet i skick.
En sen handrensning i hopp om att det blir lite skörd trots allt.
Ytterligare ett bottennapp förorsakat av det ”underbara sommarvädret”?
Skördade kummin i onsdags och även om jag inte väntat nån toppenskörd så blev nog utfallet mycket sämre än väntat. Låter min livevideosnutt på facebook från tröskningen stå för känslorna. (Testar samtidigt ett förenklat publiceringsförfarande, meddela gärna hur det syns)
