Bondbloggen – Sida 111

En sista kraftansträngning….

…. var vad som behövdes för att få den sista spannmålen i mullen i vår.

Vid middagstid idag sattes p för spannmålssådden med sådd av det sista kornet. Men det var nära att det inte lyckats det heller då regnet över Stadsfjärden hotade att återigen väta ner åkern, men till all lycka svängde det in mot nordost och arbetet kunde fortsätta ostört denna gång. Jag hann nästan börja harmas över att jag tog en timmes tupplur på soffan mellan 6 och 7 i morse och att jag mellan 7 och 9 hjälpte till att packa kålen för leverans till pop up Österbotten evenemanget.

Eftersom tangenterna verkar lite suddiga efter blott en timme sömn under det senaste dygnet lägger jag in lite bildmaterial som uppdatering av en del göromål under den gångna veckan.

Regnet över Stadsfjärden skymtar bak björkarna vid "Grynnon" — Regnet över Stadsfjärden skymtar bak björkarna vid ”Grynnon”

Det mesta av dagarna går åt till att plantera grönsaksplantorna för att på något vis komma ikapp när det nu äntligen nästan hållit upp några dagar. Till planterandet har vi lite hjälp så det gäller att få det att löpa under dagtid vilket sen leder till att de sysslor man klarar mer eller mindre på egen hand lämnar till kvällen. Eller som nu då regnfria kvällar är bristvara till natten.

Kålplantering

Då nu också löken börjat gå åt så blir det inte att vila de dagar det regnar. Har vi inte sått nya plantor så har vi kunnat packa lök.

I kylan tänker man inte på att det växer trots allt. Jag höll på att försumma stråstärkningen av hybridrågen, den sena behandlingen ger kanske inte full stråförkortningseffekt men borde i alla fall leda till lite ”Nack Verstärkung” alltså förstärkning av stråets översta del. Mest nöjd är jag över konsstycket att både finna tid till samt lyckas få in en behandling i mellan regnskurarna och blåsvädret, nu gick det fem timmar mellan behandling och regnet vilket borde räcka till. Lyckades också få till en välbehövlig behandling av gulbandade jordloppan som kalasade på broccoliplantorna.

Också morotssådden har ”taiji häran”, efter tre såförsök som avbrutits av regn fick jag årets morötter i jorden natten till fredag.

5.6.2015. Morotssådden avslutades under uppsikt av "gubben i månen" — 5.6.2015. Morotssådden avslutades under uppsikt av ”gubben i månen”

Ett svanpar har envist uppehållit sig på åkrarna den sista tiden och även om jag tycker att det är ståtliga fåglar vill jag inte ha dem i mina odlingar. Så allt emellan tar jag mig en rush för att jaga bort dem.

Ett rörigt hopplock det här men ”rörigt” har det varit under den gångna veckan. Nu ska jag hursomhelst ta en sista tur runt ”heimane” för att se om det är i skick innan jag tar natt.

Fårpromenad

Jag hämtade hem fåren från Norrängen härom dagen, och såhär går det ofta till när jag hämtar hem fåren. Eftersom de va lite flera på samma bete, och däribland några rätt små lamm, så stannade jag, väntade och kollade att alla hängde med. När jag stannar, så stannar också fåren, tills någon tar initiativet att fortsätta promenaden. Så fort jag stannar är det någon som kommer fram och vill bli krassad 🙂

Nu börjar jag ha alla fåren där de skall vara för sommaren. Vädret har minsann inte varit på den lille båtåkarens sida och man har fått prick in dagar det går att köra får genom att hårdbevaka väderleksprognoserna. Normalt om vårarna brukar man kunna dra till med ”nå, vi far nästa vecka och så ser vi vilken dag det passar”. Det brukar inte vara som i år ”det utlovas lite måttligare vind om 6 dagar på 10-dygns prognosen, så vi kan ju se om det skulle gå att fara då”. Ibland går det, ibland inte. Jag har ännu några får hemma, det är tackor med små lamm som jag vill hålla hemma någon vecka till för att se hur de tar sej, och sen se om jag för ut dem eller om de får bli hemma, och så hänger det ju på vädret, men, nån gång ska väl busvädret ge sej, sommarväder infinna sej mer än en dag i taget, och stabilisera sej så man inte behöver tänka ”oushitt…” när man rundar krakauddan 🙂

Nu ska hela rasket bort

År 1964 spelades 34:an med Per Myrberg till lust och leda. I hela 39 veckor fanns den på Svensktoppen. Och efter det spelades den också – spelas ännu.

Ja nu är det slut på gamla tider
nu är det färdigt inom kort.
Nu ska hela rasket rivas,
nu ska hela rasket bort.

Två år tidigare, 1962, byggde vi en kalluftstork på bodvinden och det är den jag nu har rivit. Den användes för att torka säden fram till 1983 och blev därefter flistork. Numera torkas flisen i den nya stora torken så det var dags att riva den gamla torken för att få rum för allt skräp som samlats i ladan, i ladugården och i stallet. Sedan 1975 har jag bara burit ut skräpet för att ”senare” sorteras. Och senare börjar vara nu i år (40 år senare).

Då jag tog bort plåtarna så fick jag en mindre chock. Visst hade flisen torkat litet dåligt under de sista åren men alla luftkanaler var ju fullständigt tilltäppta !

De fanns tillpackade sågspån och damm ända upp till plåten. Närmast huvudkanalen (till vänster fanns det ännu litet luftutrymme men längre bort inget alls … Man undrar över att flisen torkat över huvud taget.

På baksidan av en skiva hittade jag ”ritningen” till den gamla torken. Inte speciellt invecklad …

Bodvinden torde vara ett bra ställe för förvaring eftersom den är torr. Under årens lopp har lagret med elmaterial, rördelar och annat växt ordentligt så det behövs mera utrymme. För att inte tala om gamla datamaskiner och annan elektronik. Vi bor så långt borta från staden att det inte går att köra efter varenda liten pryl. Förstås få man hemleverans för handel på nätet men det tar en hel del tid och kostar också. Och varför kasta bort en mängd material som går alldeles utmärkt att återanvända.

Lättare virke och skivbitar skall också förvaras på bodvinden. De lager som jag har är överfulla och då hittar man inte nånting. Egentligen börjar bodvinden åter användas för sitt ursprungliga ändamål. Då jag var liten så fanns där virke och annat material. Under torken finns den gamla ladugården som användes före 1945 då den nya tegelladugården byggdes. Men där är så lågt till tak att inte ens den gamla traktorn ryms under så det går inte att använda för maskiner. Det får bli skrotlager och den stora ladan som till och med stora Zetorn och tröskan ryms in i skall tömmas på smått skräp.

Flistorken har hindrat upprensningen av de andra utrymmena men nu kan dessa också städas upp. Inget litet jobb men det skall väl gå så småningom bara man får en början.

Härmed inleder vi Städåret 2015 !

Det där med skogskläder, än en gång

Någon som kommer ihåg hur jag redde ut hur jag klär mej när jag går till skogen? De va inte bara en och två snurror och fnurror på den texten. Innanför, utanpå, rakt och snett, inte nå kylsande och byls nånstans. En sten i stöveln och jag får nervsläpp. Nåja, nu, nu är det mycket lättare att klä sej för skogsjobb. Strumpor, yllesockor så stövlarna följer med, trosor, bh, skogsbyxor och skogsjacka, hjälm och ett par skapliga handskar. Vill påstå att det nu går på 3 minuter att klä sej för skogen, på vintern är det ett halvt företag. Men, varför? Skog? Nu??? Mitt i vårbruket!? – jo, men bara lite 🙂

Ja, mitt ”vårbruk” är inte som de flesta andras. De flesta maskiner står stilla i år. I höst ska de plöjas och bökas igen, men i år ligger det mesta i vall. Inte har jag så mycket ”överloppstid” för det, finns nog alltid nåt att flyga på, men så kom det sej så, att det kom en frågan på ved och däribland skogstorr gran emot mina öron. JA! Äntligen nåt jag har och kan göra nåt åt! Tidsplanen för det skogstorra var, närsomhelst, men, nästan igår. 😉

Får är ypperliga på att gå hårt åt granskog. De gnager och äter granbark och barr som godis bara inte träden är alltför grova. De är de inte i fårhus hagen, eller, ja, visst finns det sådana granar som inte fåren bryr sej om också, men ganska många såna där halvstora granar finns där. Har där funnits. Nu är de snart ett minne blått 🙂

Rena rama mardrömmen för en skogsägare, mer vardag för en fårägare.

Passlig kvällssysselsättning att ta ner lite torrt i fårhushagen. Roligt var det att göra nåt annat emellanåt också, det är mycket fårsorterande och fårgrubblande i övrigt om dagarna. Vilken tacka ska vart, vilka tackor är tama, hur stora är lammen, hur många får behövs det till de olika holmarna, skall jag flytta något gäng under sommaren, väderprognosen, maskmedel, coopersect, ja, det snurrar på 🙂

Nä!

Det var inte riktigt såhär det var tänkt att vara. Kastade en blick i almanackan innan jag drog på vinterjackan med teddyfoder och gick ut för att ta en bloggbild. Jodå, den visade 1.juni. Förresten, Jag? Vinterjacka? Det brukar jag ju inte begagna ens på vintern. Ändå är det just precis så det är och har varit i vår. Ordet brukar står aldrig ensamt nu utan följs alltid av ordet inte. ”Såhär brukar det inte vara”. Eller möjligen: ”I dag brukar jag inte jorden”

Bilden ovan må tala för sig själv. Dessa dagar på året skall det vara kruttorrt och damma. Inte storma och plaska. Bilden är alltså tagen ikväll första juni och fotografen står i jacka med teddyfoder och fryser i stomen. Åkern som ligger närmast i bild är till nedre hälften sådd med ryps – ett försök med lite tidigare sått ryps som håller på att gå åt fanders – och övre delen är inte ens beträtt av nån maskin på gummihjul ännu. Det går helt enkelt inte. Det gröna på åkern är kvickrot. Av rypsen ser man precis ingenting.

Att det är den sämsta våren som jag kan minnas står helt klart. Som det ser ut nu så gynnade våren de brukare som var ute i tid – eller egentligen i förtid. Själv började jag vårbruket 9 maj med att så vårrågen. Den sådden gick ganska bra, men efter det har det bara stapplats två steg framåt och ett bakåt. En vacker dag, två regndagar och en mulen dag, ungefär så har det hållit på. Vecka ut och vecka in.

Såhär ser i alla fall Juuso vårrågen ut som då är sådd 9. maj. Jämn är den åtminstone, viss färgskiftning noteras. Bilden visar också problemen med att så med vältkombi när jorden är för torr. Det är närapå omöjligt att se var man kört varvet innan. Det problemet minskade avsevärt längre fram och försvann till sist helt

Kornet sådde jag 22 maj. Planen var fem hektar den dagen och fem till dagen därpå. Resultatet blev 4 hektar och en blöt såmaskin. Den sista hektaren gick att kämpa ner en vecka senare, i jord som var så våt att man inte alls vet hur det blir. Sista kornet åkte i backen i går, 31. maj och där prövade jag också att lägga i rödklöver som fånggröda. Ingenting av kornet har ännu grott överhuvudtaget.

Nu återstår då 1o ha ryps och fem ha solrosor. Vad gäller detta är ingen tid förliden, jag sår oftast rypsen första dagarna i juni även normala vårar, solrosorna ännu senare. Problemet är bara det att nu skall det inte bara sluta regna, det behöver också både torka upp och värma upp moder jord, för ingen ryps gror i källartemperaturer.

Nåja. Nu kan man ju kvida och pipa hur länge man vill om hur eländigt allting är, fast egentligen vet vi ingenting om det ännu. Det är ju sommaren och framför allt hösten som visar hur våren var. Men det är klart, talesättet säger ju att en försenad dag på våren betyder en försenad vecka på hösten, så om den kalkylen håller så behöver jag inte beställa nån sportlovsresa till 2016, för då skall jag tröska korn. Vad kostar en motorvärmare till Claas?

Mellan hopp och förtvivlan.

I går närde jag lite hopp om att läget skulle stabiliseras och normaliseras något, det var lite varmare och jorden torkade upp nästan som förr i världen helt plötsligt. Iddes ändå inte kalla in personalförstärkning då det var lördag och många upptagna med examensuppvaktningar så vi planterade lite med familjens alla tre generationers hjälp. Jag hade tidigare på dagen fräst upp bäddar för sådd av palsternackor och morötter men lämnade sådden av dem tills senare på kvällen för att delta i planteringsarbetet. När så dottern och dotterdottern for hem för dagen ställde jag till med sådden och kunde avsluta palsternacks- samt inleda morotssådden. Det blev mulet framåt natten och det var inte lätt att se hur de små fröna sattes i jorden så arbetet gick sakta för att sen avslutas helt då det började regna igen kl. 3:23. Det var bara att söka sig hemåt för att få utrustningen under tak, fylla i skiftesbokföringen och söka sig till sängs.

29.05.2015 Korianderns sårader börjar bli synliga så det verkar inte vara enbart ogräs i åkern.

30.05.2015 Kornet som såddes 4 maj börjar närma ogräsbekämpningsstadiet, hur man nu ska hinna med det mitt i sådd och plantering av grönsakerna. Allt fordrar dessutom tjänligt väder som nu verkligen är en bristvara.

30.05.02015 Äntligen optimala förhållanden för bäddfräsning. — 30.05.2015 Äntligen optimala förhållanden för bäddfräsning.

31.05.2015 Det är inte lätt att kontrollera såresultatet framåt småtimmarna.

Det kom blott 3,4mm regn under morgonnatten och jag hoppades kunna återuppta sådden på eftermiddagen idag men några rejäla regnskurar satte stopp för det. Man börjar bli lite förtvivlad och frustrerad nu. För att skingra tankarna for frugan och jag till staden på bio. Och med tanke på att det är tolv år sen senaste biobesök så förstår ni säkert hur känslorna går. Filmtiteln Fast & Furious återspeglar bra hur det är nu, man får vara snabb som en furie de korta stunder som det är läge för så- och planteringsjobb. Ett annat alternativ på biografen var Mad Max ”Fury Road” och när vi kom ut efter filmen och vi möttes av nya regnskurar kändes det som också det skulle ha varit ett gångbart alternativ :/