Bloggtorka?

Det blev lite uppehåll i regnvädret och det orsakade också uppehåll i skrivandet 🙂 Ett uppehåll som blev lite längre än vad jag tänkte till först 🙁

Brist på bloggämnen har bloggtorkan inte berott på utan det är nog brännandet av alla ändar på det omtalade ljuset som gjort att det inte blivit till att skriva. Man måste ju passa på med jobb för brödfödan då väderleken är tjänlig 🙂

Möjlighet till att följa de andra bondbloggarnas inlägg, väderprognoser och annat som händer på ”nätet” har jag ju via telefon. Att gilla någon kommentar på facebook och dylikt går ju an under tiden man kör traktorn på åkrar där kördragen är lite längre men att skriva inlägg via telefon under tiden man kör klarar jag inte. Antagligen är mina fingrar för klumpiga ty jag har vid ett par tillfällen sett unga flickor som med telefon på bilratten skriver medddelanden samtidigt som dom kör  :/

Precis som jag skrev i mitt senaste inlägg så stabiliserade vädret sig och det blev något varmare även om det riktigt fina vår- & försommarvädret ännu lyser med sin frånvaro. Det blev i alla fall så pass fint väder att vi kunde återuppta grönsaksplanteringen och förbereda sådden av spannmål. Här följer nu lite bilder med korta kommentarer över en del av det som hänt på gården under de 3 senaste veckorna. Jag har nog hunnit fotografera och filma en del trots brådskan så är det något som läsarna vill att jag beskriver närmare så låter det sig säkert göras när det lugnar ner sig lite på åkerfronten.

20.5. Andra sallatsplanteringen klar.

Årets odlingsplan innehåller 12 omgångar sallat så nu är 1/6 -del planterat 🙂

Trots försommarlånga dagar vill det bli lite "skymt" innan planteringarna täckts med väv.

När det gäller vävhantering på nyplanterade sallatsfält så gäller det att vara speciellt aktsam. Sallatsplantorna sätts mycket grunt och drar man väven vårdslöst är risken stor att plantorna dras upp. Därför brukar jag till stor del utföra vävdragningen själv så behöver jag inte skylla misslyckanden på andra 🙂 Det är också noga med att väven är rätt spänd så att inte vinden gör att väven rör sig allt för mycket. Orsaken till att jag använder väv på de tidiga planteringarna är inte enbart för att få snabbare tillväxt i ett gynnsammare mikroklimat under täcket, väven hjälper till att hålla bioplasten på plats och minskar risken för att fåglarna river upp de nyplanterade plantorna.

24.5. Tredje sallatsomgången......

 

26.5. Plantering av kål och andra omgången broccoli klar 🙂

 

27.5. En nattlig plöjning

Det tog lite tid innan den del av stubbåkern som lämnade oplöjd i höstas torkade upp så pass att den gick att plöja utan packa till jorden allt för mycket. Blev lite bråttom att få allt harvat och plöjt innan sådd men som tur är så är dagarna längre i slutet av maj än kring jultid då jag avslutade plöjningen med att påbörja plöjningen av detta fält.

27.5. Spannmålssådden inleddes med sådd av korn på "Skärigobbis södra".

Då jag ännu inte hittat lämplig såmaskin till passligt pris och då det i april såg ut att bli ett tidigt vårbruk beslöt jag att också i år leja sådden. Bra såg det ut i början av maj men sen kom regnet och ställde till det, sådden kunde ha inletts några dagar tidigare men jag fick vänta tills maskinkapacitet frigjordes. I år blev det inget experimenterande med direktsådd utan allt har antingen plöjts eller harvats grundligt med carrier och s-pinnharv.

Ett snabbt arrangerad påfyllningsstation för påfyllning av utsäde på gården.

 

Skall denna sten som jag fann vid stenplockningen tolkas som ett tack för min kärlek till jorden?

 

Laddningsproblem 🙁

Helt naturligt är det ju något som skall krångla när det är som mest bråttom. På söndagen började laddningslampan indikera problem med laddningen, jag förstod att det nog berodde på att kolen i generatorn var slut. Klarade söndagens körning genom att stänga alla elektriska funktioner, även fläkten som jag gärna hade på för att få lite svalka i hytten blev jag tvungen att stänga för att spara batteriet. En dieselmotor behöver ju inte mycket ström men sjunker spänningen i batteriet allt för lågt stängs magnetventilen för bränsleförsörjningen och då stannar traktorn.

Lödning av kol till generatorn.

Brukar ha ett och annat generatorkol på lager men mitt reservdelslager förstördes ju i branden så på måndagen blev det att köpa nya kol. Köper man originalkol så följer laddningsregleringen med och det kostar nästan lika mycket som en ny generator så jag brukar köpa lösa kol som jag filar ner till rätt storlek och löder fast. Lösa kol fick jag denna gång för ett par euro styck.

30.5. Spannmålssådden avslutades med sådd av havre på "Tölbyååkern".

Sådden förlöpte bra då när vi väl kom igång och klarades av på 2½ dag. Ett stort tack till Niklas som ställde upp trots att han nog började bli lite trött på såarbetet vid det här laget. Den sena sådden och det faktum att det visade sig finnas en hel del kvickrot på ett par åkrar medverkade till att jag minskade spannmålsarealen med ca 8ha.

31.5. Linnéas dimission

Yngsta dottern blev klar med sina yrkesstudier så det blev att avdela en förmiddag  för dimission mitt i vårbrådskan. Men det var det värt det var ju trots allt sista chansen då alla barn nu är klara med sin utbildning. Lycka till Linnéa!

 

Frisering av lökplantor.

Lökplanteringen blev några dagar försenad på grund av sådden av spannmål så lökplantorna hade växt sig lite för långa för att passa planteringsmaskin, men med hjälp av häcksaxen friserades löken till lämplig längd.

6.6. Planteringen av lök på slutrakan.

Årets lökplantering som inleddes första juni förlöpte väl och kunde avslutas den sjätte efter fyra dagars planterande.

 

6.6. Sådden av morot klar 🙂

Brukar så morötterna i 2 omgångar för att lite sprida på riskerna. Det såg ju så fint ut den 3 maj då jag sådde första omgången men det kalla och regniga vädret orsakade långsam groning och problem med skorpa på jordytan. Hade ursprungligen planerat så den andra omgången kring 20-25 maj men då meteorologerna hotade med regn så sköt jag fram sådden för att säkert få bra uppkomst. Det stora regnet kom inte så jag kunde nog hållit mig till de ursprungliga planerna om jag bara vetat hur vädret skulle utvecklas. Nu började det bli i mitt tycke sent och jorden hotade bli för torr så sådden blev högaktuell. Gav mig inte förrän sådden var klar trots att en tjock havsdimma välde in och gav bara några meters sikt. Blev lite sent och hade tänkt avsluta dagen med att kolla in Venuspassagen men dimman förhindrade dylikt så jag gick till sängs i stället.

Sent var ordet för denna dag också så jag drar sträck här för presentationen av en del av det som hänt den senaste tiden. Som sagt är det något ni vill att jag presenterar mera ingående är det bara att lämna en kommentar.

 

 

Tre dagar sol…

… och jag ropade lite som när man som liten spelade ”bondespelet” : JAG SKÖRDAR!!!

Med snabba ryck hämtades grejjerna hem, och ”Valle” fick äntligen börja jobba 🙂 Han blev passlig att parkera på Anisor och köra grejjer till och från pråmen där. Slå och bala gör jag på Ytterholm med Jonte, men om planerna går som jag vill, tänkte jag på Anisor slå med Valle och bala med Jonte.

SlåtterGräset på hemholmen kapades ena dagen, sen fick de ligga ett dygn och sen rullades de in. Att slå e ganska bekymmersfritt och avkopplande, man behöver inte spänna sej lika mycket med det som med balandet. Då är det lite mer att hålla reda på. Ingenting man int vänjer sej med, men ju fler grejjer och pinaler det är som ska snurra, desto mer finns det som också kan gå sönder…

Idag när jag balade det sista trodde jag ett tag att jag skulle få hålla på hela dagen… Jag växlade ner, det skakade och hoppade, jag växlade ner och det bara skakade och Jonte hoppade nästan jämfota… Många fula ord kom och gick, emellanåt så de blev tjockt i hytten… Den sopan som hade sladdat och harvat när den åkern såddes in borde nog gå skolning igen, och allt möjligt vad jag hävde ur mej…

… Till mitt försvar kan jag bara säga att, det var nyligen täckdikat och vått och besvärligt i träcken, men voi va de harmar och känns besvärligt när man kör snigelsakta och de hoppar ändå… måste plöja upp den igen och försöka få bättre ordning hur lerkokorna lägger sej nästa gång…

Men allt höll ihop den här gången och nu är det ”bara” att kuska grejjerna till Anisor och invänta mer vackert väder… och bränsle… Utan soppa i tanken kommer man inte långt… Man bävar för den dagen när det ”boingar tomt” om tanken och den måste fyllas… Det rasslar till ordentligt på kontot när bränslet skall hem, men vad gör man, utan kommer man som sagt inte långt…

Balar gräs

Städar 😉

 

Vackert väder

Det var vackert väder en knyck i maj.

Jag smög mej ner till södra sidan och bara satte mej ner en stund och njöt. Stängde av alla tankar som snurrar i huvudet och bara njöt. ”När man bor mitt i det ser man det inte” brukar jag själv säga när folk tycker det är vackert i skärgården. Men sen finns det dagar när man verkligen kommer på sej själv med att hajja till och konstatera att jo, det ÄR vackert.

StiltjeJag satt ungefär en halvtimme och såg hur fint det var, men tillika kunde jag konstatera att det händer ju inget, efter en halvtimme hade jag sett det som fanns att se. Ett stormande hav kan man däremot titta på i flera timmar, ingen stund är lika som den andra.

stormDet här är en bild jag tog i december, vädret var mer spännande då, men också betydligt kallare… Det är samma udde man ser på båda bilderna.

Nu sitter jag och flippar från vädersida till vädersida på nätet och undrar, när skall man slå gräset… Ena sidan utlovar full sol hela dagen idag, men tillsvidare ser det så regnsjukt ut att jag undrar om inte sidan som utlovar en regnskur på Kimito har mera rätt i sin spådom… Tillika undrar jag om den skuren verkligen hålls på Kimito, eller om den kanske vinglar iväg hit ett varv… Hmm… Nåja, inget illa om regn, det brukar vara en bristvara den här årstiden, men nu ha det verkligen kommit otroligt mycket vatten för att vara försommar, så nu tycker jag det skulle kunna ”hålla tätt” ett tag. Om gräset står en vecka till gör det inget, men jag skulle verkligen vilja börja få omkull lite småningom. Så jag går lite omkring som i en tecknad serie, och vet inte riktigt vilken fot jag ska stå på. Bläddrar mellan 5-6 vädersidor på nätet morgon, middag, kväll och konstaterar att dom rakt inte har en aning om vart alla skurar kommer att ta vägen… Och så länge ingen vet det, låter jag bli slåtterkrossen…

 

Hagge gråter…

Hagge skulle idag få gå ut. På riktigt! Han har varit tillsammans i en större grupp med tackor och lamm där lammen behövt lite extra tillsyn, inne i fårhuset, men nu skulle det bära av ut.

Det gick… sådär…

Början gick bra, han gick precis invid mina ben tills alla kom till rätt bete. Där satte jag mej ner på en sten. Tackorna småskenade yrt omkring som de brukar och lammen tätt efter… utom hagge. Han stod som parkerad bredvid mej och försökte förstå vad som hände, efter en stund fick han kontakt med sin mor, Eila och gick försiktigt iväg mot henne. Då passade jag på att smyga mej bort hemåt. En bit bort stannade jag och tittade lite hur det gick. Han yrade runt i cirklar lite, så kom det ett lamm förbi, så hängde han med det lammet en bit tills han tappade bort det, han stod och bräkte en stund och så kom någon tacka förbi så sprang han till henne, men blev bort knuffad, för det var inte hans mamma, så yrade han runt lite, stannade lyssnade, hörde inget eftersom alla tackorna var mer intresserade av grönt gräs än av lammen, så kom det något lamm förbi och så sprang han efter det en bit och så där höll han på…

Jag gick hem ett varv, men efter en halvtimme gick jag tillbaka, och när jag närmade mej betet hörde jag ett ynkligt bräkande, jag kom in på betet och den här synen mötte mej…

Hagbard vid ett trädEn liten ensam Hagge stod och bräkte vid ett träd… Det lät så ynkligt och ensamt…

Hagge vid ett tädHaggegubben, grät som besatt men lugnade sej när jag kom närmare och började prata med honom. Eila har ju tre lamm till och en himla massa gräs att tänka på, så blev Hagge efter fick han helt tydligt skylla sej själv…

Ohemult! Som muminpappan skulle ha sagt… Men vad gör man? Hagge fick följa med på en promenad för att se om vi skulle hitta de andra, men de hade nog tänkt utforska hur stort betet var och skenat så långt de sluppit… Vi gick en sväng, men sen beslöt jag att han fick gå ”hem”. Inne i fårhuset finns ännu några tackor med mini-lammen som kom här i veckan, så hagge får vara med dem inatt och sedan skall jag igen prova och se hur det går med att släppa ut honom.

Hagge verkade vara mer nöjd med att komma in. Även om inte Eila eller någon av syskonen var med, trivdes han med att komma in och bräkte inte en enda gång efter mej eller någon annan. Där hittade han med det samma vattenbaljan och ensilaget vid bordet. Ute förstår han ännu inte att äta grönt gräs. Han är också så pass stor att han inte längre behöver vara med sin mamma, men det skulle ha varit bra om han av henne skulle få lära sej vad och hur man skall äta ute…

Hur fortsättningen blir för lilla Hagge återstår att se

På spaning efter tackorna

Potatis på gångs

Mats potatisen skall snart börja vara i marken 🙂

Mats har en egen tvåradig potatissättare, med den sätter han ganska stor del av sin potatisareal. Nackdelen är att det blir att fylla på lite helatiden, och det tar tid… När han vill att det skall löpa undan och har ett större fält att sätta potatisen på så blir det att anropa förstärkning för att få det att löpa undan och spara tid.

GödselpåfyllningMed en fyrradig sättare med rejäla behållare för både gödsel och potatis går det undan att sätta…

PotatissättningHur potatissättningen går till sådär i stort är att maskinen måkar jorden åt sidan, gödsel ramlar ner i exakt mängd, maskinen plockar ner potatisen med hjälp av små koppar som sätter dem en och en, med ett exakt avstånd till varann, och sen kupas jorden tillbaka ovanpå.

potatisåkernMats har inte så stora åkerplättar, men någon ”viiliger” finns det bland med 🙂

 

När skall vi fira min födelsedag?

Det här är Marias sista inlägg på Bondbloggen. Vill du läsa Marias inlägg finns de alla sparade här på Bondbloggen. /redaktionen

– Så frågade Franz, en kväll då han skulle gå och lägga sig.

Att vara liten och fylla år mitt i vårbruket är lite sådär…. inte roligt. Själv har jag erfarenhet av det då jag också fyller i maj och kommer ihåg att det var samma sak då det var födelsedag. En stressande mamma och pappa som är trötta efter långa dagar under vårbruket och födelsedagen fick alltid flyttas frammåt, tills det blev lugnare tider.

Då Franz föddes tänkte jag i ett svagt ögonblick att så skulle det inte bli på hans födelsedag, men den tanken har fått ge vika redan 6 gånger. Vi har haft som tradition i några år att fira våra födelsedagar tillsammans, andra veckoslutet i juni och det har fungerat riktigt bra. I år kolliderade helgen med annat program och frågan blev att i vilket skede skall vi klämma in ett kalas för släkten och ett för komppisarna från dagiset.

Nåja, som sagt vårbrukandet blev färdigt för vår del på fredagen och nu blir det kalas under veckan och lilla 6-åringen är förväntansfull över att få fira sin födelsedag. För min del blir det en utmaning att jaga ägg i butikerna för att få ihop till en ”Batmankaka”.