Är rätt så arg och trött på den inte önskade växten – flyghavren! Nu har det promenerats omkring på åkrarna i två veckors tid, så gott som alla kvällar och då har det bara kollats 1 varv. Det betyder att då vi fick allting genomgått i kväll så får vi börja om på nytt där vi starttade för två veckor sedan, munttert 🙁
Nisse skrev tidigare om åskvädret som gjorde liggsäd. Har bara bett om att inte något sådant skulle komma hit på några dagar, för det är så gott som omöjligt att hitta någon flyghavre i liggsäd. Nu har de lovat åska med riklig nederbörd så vi får se hur det går.
För två veckor sedan då Lördax ringde upp mig frågade Stan om det känns bittert med flyghavre, kommer inte riktigt ihåg vad jag svarade då men idag har jag ett klart svar – JA, det känns bittert. Efter att man jobbat en normal arbetsdag ännu skall ut och checka den ovälkomna grödan så då känns det bittert. Istället för att sätta ner sig i trädgården och njuta av sommarkvällen så är det bara att ta långbyxor på och några sopsäckar runt midjan och så ut på fältet. Det har blivit mycket sena kvällar.
Det verkar som om flyghavren har haft ett mycket gynsamt år. Senaste odlingsäsong hade vi inte mycket att plocka men nu var det något helt annat. Beslutet att börja ta kemisk besprutning med in programmet är lätt att göra.
Vad som gläder mig är att besprutningen mot växsjukdomar gjorde sin sak och beslutet var rätt. Vid besprutningen lämnade jag en liten vik osprutad bara för att se skillnaden. Det var skrämmande att se vilken nytta en besprutning kan göra. På det obesprutade området såg man helt tydligt att grödan var sjuk. Då jag gick ikväll över det obesprutade områden så kunde man redan höra skillnaden, grödan prasslade, som torrt, dött, sjukt gör då däremot den friska grödan som var besprutad var fuktig grön och flaggbladen felfria.
