Extreme Tractor Makeover

De senaste två veckorna har min traktorpark fått en synnerligen påtaglig ansiktslyftning. Vi anställde nämligen en sommarjobbare för två veckor med uppdraget att måla över den värsta rosten på Forden och Case 845:an. Alexander kom, såg och målade och resultatet skäms inte för sig.

Lantbruksarbete går hårt åt ytfinishen på maskinerna. Speciellt på en djurgård som har fastgödsel utsätts traktorerna för en hel del (gödseln innehåller bl.a. ammoniak) och följaktligen blir patinan med tiden lite väl påtaglig . Alexander slipade bort rost och gammal färg och drog på ett par lager nytt. Mellan varven hann han också måla en lekstuga och göra lite harvservice, låt vara att traktormålandet nog hade första prioritet.

Nån regelrätt museirenoveringen handlar det inte om. Motorerna har inte målats alls och vissa delar av hytt och skärmar målades med pensel vilket ju inte  ger nån yta man direkt vinner utställningspriser med. Syftet var dock inte nån tvättäkta orginalrenovering utan bara att lite fräscha upp looken och hindra förfallet att sprida sig ytterligare.  Motorhuvarna är rätt enkla att ta bort så de monterades loss och målades ordentligt. Och effekterna av målprojektet är märkbar, speciellt på Forden. Enda nackdelen nu är att de små skavanker på lastare och mindre oljeläckage som inte alls störde ögat tidigare nu syns betydligt bättre när motorhuv och skärmar blivit uppfräschade. Få se om det bli att planera in en fortsättning. 🙂

Ogräshackning

Avslutade dagen med att hacka och övergödsla kålen. Huvudkålen har vuxit bra de senaste dagarna så det började vara sista chansen att köra med traktorhackan. Kopplade gödselaggregatet till frontlyften för att sprida lite gödsel samtidigt. Två flugor i en smäll liksom :), dessutom myllar hackan efter traktorn ner gödseln som på så vis får bättre effekt. Ytterligare ett plus med samtida gödsling är att hackan ruskar om kålplantorna så att gödselgranulaten inte lämnar att ligga kvar på kålbladen och förorsaka brännskador.

Kålväxtligheten håller på att sluta sig.

Ogräshackning borde egentligen ske på förmiddagen en solig och torr dag för att få bästa effekt och minska risken att ogräsen rotar sig igen, men jag hade annat program då och utlovat regn till lördag var orsaken till att jag ville få hackningen utförd idag. Efter regnet är det troligen för sent att köra i kålodlingen utan att skada plantorna.

Gödslings & hacknings kombination sparar en körning.

Spannmålsförsök uppdatering

Vid mina besiktningar av kornåkrarna har jag nog fått konstatera att gamla konster det vill säga plöjning nog verkar vara det mest lämpliga på mina åkrar. Spannmålsförsök
Utvecklingen på plöjda åkrar ligger ett par dar före de lättbearbetade och direktsådda åkrarna, dessutom är bestånden jämnare. Men stösta skillnaden ser jag nog i förekomsten av svampsjukdomar.

Sent flaggbladsstadium på den plöjda åkern.

På de plöjda åkrarna finns endast små angrepp ställvis, på de lättbearbetade finns bladfläck- och sköldfläcksjuka allmänt på de nedre bladen medan de direktsådda har bladfläcksjuka ända upp på flaggbladet.
I och med att den kornsort (Edel) som jag odlar har relativt svagt strå så kör jag stråstärkare i ett sent skede (flaggbladsstadiet) för att strået skall orka bära de tunga axen även om tröskningen inte sker vid optimalt tillfälle. Har nu så också tillsatt svampmedel för att begränsa sjukdomarnas skadeverkningar. Även det har en stråstärkande effekt i och med att strået hålls friskare.

Ovälkomna grödor på åkern!

Då var det tidpunkten på sommaren som de ovälkomna grödorna står och skjuter upp över den övriga grödan så stolt -Flyghavren.

Man kan bespruta mot flyghavren, men det gör inte vi. Så det betyder att vi spanar och går över alla fält och plockar den. Något stort nöje är det minsann inte och hör säkert till ett av de arbetskedena som jag minst gillar. Flyghavren med sin vippa skall man vara ytterst försiktig med. Frön som faller eller flyger med vinden och ramlar på marken kan överleva i jorden många år.

I dagens Maaseudun Tulevaisuus berättas det att granskningen av flyghavren har påbörjats, Evira, kommunernas landsbygds-, samt Ely-centralens tjänstemän utför granskningen. Flyghavrens förekomst har ökat under de senaste åren och nu uppskattar man att upp till 16% av Finlands åkerareal har flyghavre förekomst i någon grad.

På stödblanketten är lantbrukaren skylldig att meddela ”graden” av förekomsten av flyghavre i grödan och jag antar att det är grunden till granskning. Myndigheterna kan följa med förekomsten av flyghavre år efter år på ett skifte. Om inte ett skifte med flyghavre sköts och mängden med minskar så kan det bli sanktioner i stöden.

Visst är det ju OK att kolla efter grödor som inte borde finnas på åkern och försöka till högsta grad eliminera dem, för att myndigheterna så säger. Men jag bara förundrar mig över mellaneuropas åkrar där grödorna finns i ”två våningar”, på takvåningen växer det flyghavre och i bottenvånigen växer den grödan som odlas och det verkar som om ingen tar notis över det.

Alla hör vi med i gemensamma EU, var vilkoren borde vara de samma, eller hur var det ……?

Ledig dag?

Igår lördag tog jag mig en ”ledig” dag. Fredagens 27mm regn förhindrade plantering och andra åkerarbeten så jag bestämde mig för att tillsammans med en kollega göra ett besök på Farmari-mässan trots allt. Visst har jag en hel del regnvädersdagssysslor på lager men……

Lantbruksutställningarna här i Finland är ju inte längre vad dom varit så ett årligt deltagande står inte inskrivet i kalendern längre. Speciellt för oss ”specialväxtodlare” är det nog så att nyheter, idéer och inspiration får sökas utomlands numera. Hade bland annat hoppats på lite information om materialval till mitt golvtorksbygge men fann inget användbart. Nå helt bortkastad var inte besöket för helt klart är det bra att öga mot öga träffa en del affärskumpaner som man annars mest håller kontakt med via e-post och telefon. Och en och annan såmaskinsbroschyr slank också ner i min kasse. Rekordvärmen satte väl annars också lite sordin på aktiviteten både från min och representanternas sida och en hel del tid gick åt att söka efter ”vattenhålen”. Utställarna hade nog en tuff dag, själva hade vi ju möjlighet att åka hemåt när vi fått nog men utställarna var ju tvungna att stå där hela dagen. Dylika dagar uppskattar man verkligen AC:n i bilen.

Bondbloggs-Christer @ Farmari 2011

Gjorde en ”spionrunda” till några morotsfält i Björneborgstrakten och beundrade ”utsikten” vid Yyteris sanddyner på hemvägen. Efter att ha kollat läget på en av kollegans åkrar avslutade vi dagen med en tur ut på Bottenhavet i hans båt. Vattnet ute till havs var så pass varmt (närmare 20 grader) så att jag vågade till och med göra mig av med ”vinterklåddin”. En skön avslutning på en svettig dag. Trots de lantbruksrelaterade händelserna och trots att tankarna emellanåt höll sig kring hur jordloppsläget i kålrotsåkern månde vara så räknar jag dylika dagar som lediga dagar ty dom är tots allt lätträknade.
Ett stort tack till kollegan och hans familj för en bra dag. 🙂

Uppfriskande båttur efter en svettig dag.

Fåglar.

Har alltid fascinerats av fåglar och gör väl det fortfarande, kanske är det deras förmåga att fritt flyga omkring som tilltalar mig. Frihetskänslan menar jag. Från och till har jag i min ungdom till och med legat ute i skog och mark beväpnad med kikare och fågelbok för att betrakta dessa flygande varelser. Numera blir det mest observationer i samband med arbetet ute i det fria.

Mitt gillande av fåglar har dock blivit mera selektivt med åren i takt med att balansen arterna emellan förvridits och skadorna i odlingarna ökat. Problem har jag främst med gråa, svarta och vita fåglar och då menar jag inte den svart-vita flugsnapparen för den gillar jag och har flera häckande par i mina holkar. Nää, det är kråkfåglarna, ringduvorna, tranorna och måsfåglarna som det är problem med, jaa och så trastarna förstås nu när de första jordgubbarna mognar. Kajorna har sen de fridlystes i samband med EU-anslutningen ökat enormt och från att ha varit en ”city”-fågel finns de nu ute på glesbygden i såna mängder att de skymmer solen när de samlas till ”tings” framåt augusti. Ringduvorna går hårt åt mina sena planteringar av kålväxter då dom äter av plantorna. Måsarna häckar numera lika flitigt som Tofsviporna på åkrar långt i från öppet vatten, undrar om det trängts bort från holmar och skär av Skarven?
Frågan nu är hur man skall hålla bort dessa oönskade gäster i grönsaksodlingarna? Är enda alternativet att beväpna sig med hagelgevär? (”Klicka” på bilderna för beskrivande text.)

Plocka schalottenlökplantor ett nöje för tranor.
Fågelskrämma?
Sjöfågel?
Tofsvipa.