Bondbloggen – Sida 65

I skarven mellan skog och jord

Vintern är mycket koncentrerad på skogsbruket och i april är det ännu mera bråttom att få ut allt virket innan skogsvägarna smälter. Man hinner inte tänka på jordbruket förrän skogsvintern är över och vårsolen börjar lysa och värma. Då blir det bråttom att sätta i ordning vårbruksmaskinerna.

Vi har länge åkt till Sverige till vårt gamla torp i Medåker i slutet på april. Det är lämplig avslutning på skogsarbetet för annars så tar det aldrig slut. Alltid är det något litet som ännu borde göras i skogen. Men åker man bort så är det vårsådden som upptar alla tankar då man kommer tillbaka.

Skogsvintern var bra även om den började på allvar alldeles för sent. Det har varit flera år nu med plusgrader i januari eller februari. Förr började skogsarbetet i december – inbillar man sej åtminstone. Nu gick det till all tur att köra ut virke ännu i fredags för en vecka sedan. Då lyfte jag bort en massa grankvistar och hittade ett litet lass props i skogen. Där var det inga problem för marken var stenhård under mossan. Men ute i solen började det bli gyttja och spår så jag lastade av det sista lasset från landsvägenb vilket var ganska besvärligt för den lilla lastaren är för kort. Man måste ta nytt tag i ändan och skuffa in virket för att få den på hopen.

Nån brådska med vårsådden är det minsann inte i år. Det är kallt och regnigt och till nästa torsdag så lovar prognoserna 12 mm snöblandat regn … Här i Sverige är det också sen vårsådd. Vi har vårt torp på gränsen mellan Mälardalen och Bergslagen och nästan ingenting är harvat ännu. Många år är allt sått då vi är här i slutet på april men nu vill det inte torka upp. Nästa vecka skall också bli regnig och kall här. Först vill det inte bli vinter och sedan vill det inte bli vår …

Trädgårdsmästaren planterar i alla fall en mängd äppelträd på åkern utanför vårt hus. Grannen hade väldigt omtänksamt harvat en triangel bakom den stora stenen fastän han inte hade kunnat harva åkrarna än. Så trädgårdsmästaren gräver gropar och och jag kör röjsåg och hugger ved.

Så länge vi hade kossor så var varken skogsarbetet eller vårsådden så viktiga. Kossorna skulle mjölkas klockan fem på kvällen och morgonen året runt. Varenda dag. Och sedan skulle det köras hö och mockas koskit. Den tid som blev över kunde man sedan använda till skogsarbete eller jordbruk. Sådden var inte heller så omfattande eftersom det mesta var vall – bara litet brödsäd och havre åt hästarna. Det var främst kobruk och först efter 1975 blev det huvudsakligen skogs- och jordbruk.

Morsan hade huvudsakligen skött om kossorna men fick senare dåliga fötter och kunde inte vara med i jord- och skogsbruk så mycket även om hon var intresserad av skogen i all synnerhet. Jag byggde ett ”hönshus” med en gammal bänk från paketbilen med säkerhetsbälte och allt som jag satte på hydraularmarna på traktorn så jag kunde köra henne till skogen för att se på hyggena. Det fanns till och med intern telefon mellan traktorhytten och hönshuset så vi kunde prata med varandra under färden (en motorcykeltelefon).

Skämtsamt sa morsan att hon var med i arbetena genom att sitta hemma och oroa sej över väder och allt annat. Det var förståeligt för en gammal bonde har svårt att släppa tanken på gårdsbruket. Kan man inte vara med i arbetet så kan man åtminstone oroa sej. Själv arbetar jag ännu och tanken är att fortsätta med arbetet i 20 år till så jag har arbetat mer som (heltids)bonde än på högskolan. Jag kanske inte orkar så länge att pojken hinner bli pensionerad men man kan alltid försöka …

Trädgårdsmästaren står på åkern och gräver i den styva lera som finns här liksom hemma i Hindersby. Hon ångrar sej att hon inte satte spaden i jorden förrän hon gifte sej men så är det med ungdomar – de har inget förstånd ännu. Lustigt nog så är åkrarna här likadana som hemma. Hon ville gärna ha vatten i närheten så skärgårdsflicka hon är men det finns inget annat än en liten bäck på många kilometers avstånd. Allt har sin förklaring för det här huset var mycket billigt jämfört med miljonhusen nära till vatten (och till Stockholm).

På lördag skall vi titta på Norsylingen i Arboga (man fiskar nors med stora håvar i Arbogaån). Arboga betyder ju ååboga (åbåge) och staden placerades vid en krök på ån där det också fanns en fors så man inte kunde segla längre upp utan måste lasta av. Här ser man att vårt språk är gammal svenska. Här talade man också om ”boga” (med o-) liksom ännu i dag i Hindersby. Långt ”a” blev småningom å i svenskan.

På söndag skall jag hämta mina nya glasögon i Västerås och sedan börjar jag hoppeligen känna igen folk som jag möter – det har varit litet si och så med det så närsynt som jag är. De nya brillorna har en styrka på nästan -10 …

Vi har med oss groprov på vetet och snart får vi se om det gror ordentligt. Sedan blir det vårsådd då vi kommer hem efter 1 maj. Men vi har tid för jag tror inte det bli vårsådd (direktsådd) förrän om ett par tre veckor. I alla fall så har skogsvintern nu tagit slut och jordbrukets vår är på kommande – om än långsamt och motvilligt. Men kanske det bli bättre efter torsdagens snöblandade regn ?

Till sist en bild från en vårkväll i Medåker med det 150 år gamla huset som är smalt och högt och mycket typiskt för äldre hus i trakten:

Våren kom plötsligt

Det blev en sen vår men sedan kom den ganska plötsligt. Vi hade full vintermundering i skogen men förra veckan så blev det så varmt att jag radade ved i skjortärmarna med svetten lackande. I hytten på traktorn blev det närmare 30 grader varmt i solen så jag fick svagt värmeslag en dag.

Men i skogen är marken ännu hårt frusen eftersom vi inte haft så mycket snö den här vintern. Nederbörd har det minsann varit men den kom som regn i början på vintern. Skogsvägarna är ännu fina men det början vara dåligt ute vid avlastningsplatsen där solen gassar. Jag körde det sista lasset med virke i går även om det säkert ligger något under kvisthoparna ännu.

Problemet är att jag borde sortera virkeshoparna för man såg inte skillnad mellan tall och gran i vintras då de var täckta av snö och is. Dessutom var det bråttom att få ut allt så hoparna blev litet huller om buller och alls inte så vackra.

På grund av avverkningarna vid Atomlinjen så blev det mest massaved och flisved. Vi hann inte börja med det egentliga skogsarbetet förrän i mars och sedan har vi mest huggit upp vägar. Det blev inte så mycket stock men en hel del flisved så vi orkar knappast bränna upp allt nästa vinter. Ekonomiskt blev resultatet inte så bra i år.

Nu blir det hoppeligen tid att lappa ihop allt som gått sönder på traktorn. Där finns en hel del att lappa och byta ut men vi har bara kört så länge den rullat. Bromsarna måste göras något åt och jag tror att det är ett bromsrör som läcker för jag måste fylla på bromsvätska ett par gånger i veckan. Utan styrbromsar är man illa ute i skogen. Bromsrören har länge varit flata på grund av att de ligger under traktorn och då man kör över stubbar och stenar så far de illa. Zetorn är inte gjord till skogstraktor även om den gått förvånansvärt bra i skogen i många år.

Det blir ombyggnad av den nu. Stänkskärmarna tänker jag skära bort så att man får bättre sikt och så flyttar jag bakljusen uppåt så man ser bättre bakåt. Möjligen gör jag dem borttagbara. Hållaren för gripen framför traktorn måste också byggas om för den är nu i små delar. Orsaken var att jag körde gripen mot ett par stabila träd och då lossnade svetsarna. Man måste ha hållare för gripen för då man kör over ojämna vägar så slänger gripen annars för mycket.

Och så skall ändan på lastaren byggas om. Dels för att jag skall kunna fästa svängdämparen, dels för att jag skall få en klyka för att skuffa omkull träd. Med den nya gripen som är betydligt tyngre än den gamla så har svängningarna blivt riktigt våldsamma och det är ett elände att lasta annat än stora stockar.

Men i det stora hela har skogsvintern varit bra. Nu är det dags att börja tänka på vårsådden även om det ännu tar tid innan tjälen går ur. Nästa vecka skall det regna och det skall torka upp vilket kan ta en hel del tid. Så jag tippar på vårsådd först i mitten på maj. Direktsådden kan behöva ännu mera tid för upptorkning. Ett skifte har jag i alla fall som är plöjt (gröngödsling) och det skall harvas och sås tidigare.

I förrgår kom konstgödseln (biidjöönindjin som vi säjer) men då man ser på vetepriserna så undrar man om man alls skall sätta ut den på åkrarna … Visst skall vi så i år också men med de här priserna så lönar det sej inte att sätta det minsta på att det skall växa bättre. Bättre sorter lönar det sej inte heller att satsa på så jag tror jag går tillbaka till gamla Reno som man inte behöver betala utsädesavgift för och som har växt hyfsat i alla fall. Gröngödslingsarealen fördubblas också i år.

Vi var ett par dagar i Medåker i Sverige i början på veckan. Det var nämligen fibermöte på Bygdegården och jag har redan skrivit på avtal med Telia för att få fiberanslutning där. Om det nu blir nånting. Mötet var välbesökt men en hel del markägare var bekymrade över grävandet och hur det skall gå med täckdikena.

Våren är sen också i Sverige för en del år så är sådden undan i Medåker vid den här tiden. Nu hade ingen börjat ens fastän det syntes ingen snö alls och tjälen hade gått. Grannen funderade i alla fall på att börja ganska snart. Höstsäden som oftast är fin i Sverige såg dålig ut på sina ställen – få se om den repar sej.

Sent var allting för oftast så är det full vår i Medåker då vi är där i slutet på april men nu syntes inga vitsippor alls och bara tre scillor hittade vi. Troligen ändrades det snabbt för det var + 20 grader på fredag. Vi får se för vi åker dit på nytt på måndag. Jag beställde nämligen nya glasögon och skall hämta dem nästa vecka. Det har varit dåligt med synen under det senaste året. Jag ber om ursäkt om jag inte känt igen någon men jag är så närsynt att jag bara ser på nära håll. Nu blev de nya glasögonen betydligt starkare och jag har nästan -10 i styrka. De gamla fungerar fortfarande bra i verkstaden och vid datamaskinen. I verkstaden behöver jag också gamla glasögon för svetsloppor och smärgelgnistor brukar förstöra linserna ganska kvickt. Men det är ju bra att man inte får allt i ögonen …

Här hemma har snödropparna spritt sej riktigt bra över hela gårdsplanen och lyser vita i fjolårsgräset.

I april har det varit årsmöten nästan varenda söndag men det sista är i morgon då vi inviger gamla folkskolans arbetsrum och därmed är alla rummen i bruksskick även om det förstås finns en hel del att förbättra ännu. Snart skall byns arkiv kunna flytta in.

I väntan på vårsådden tänkte jag börja såga virke. Vi har brist på battingar (5x10cm) och i den gamla skogen fanns det en mängd långa raka och kvistfria granar som ger fint virke. Sedan skall ladugolver byggas om och sänkas så man får in den nya (begagnade) tröskan. Men en bro måste grävas ned först och det går inte förrän tjälen gått.

Regn har det kommit och kommer mer nästa vecka men våren har obönhörligen kommit och skogsvintern är slut.

I stockskogen.

Har en del sparskog som jag plockat lite svarvstock ur i vår och i fredags tog jag ner en av de större granarna. Det gick bra trots det olycksbådande datumet. Det var vindstilla och jag hade fått till en öppning i rätt riktning för att kunna ta ner den utan att förstöra granarna jag försöker utnyttja till föryngring. Därför har jag också sparat denna del av vinterns avverkning till sist då det är mindre risk att man bryter sönder unggranarna vid fällningen i varmare väder.

Jag tog hem en skiva av stubben för att låta ett par yngre ögon räkna årsringarna för det var tätt mellan dem då granen har tagit god tid på sig att bli fullväxt. Dottern kom till hela 183 år.

Den har sålunda sett dagens ljus år 1835!

Egentligen är det lite synd att ta ner dom här gamla träden men just det här hade redan stockmyrorna tagit i besittning och rötan var på väg att ta över så den hade nog kommit ner av sig själv förr eller senare.

Som synes av årsringarna så har den växt otroligt långsamt i början under 1840-talet och var blott 5 tum grov på stubben vid 60 års ålder. Kring 1915 hade den några år med bättre tillväxt men i övrigt har det gått ganska så sakta men säkert.

Ett snitt från stubben berättar att granen föddes 1835.

Jag har inte räknat kubikinnehållet än men den var 30 cm grov på 15 meters höjd och totallängden 27,5 meter. Den här hade en sprötkvist på 4,5 meters höjd så jag avskiljde den delen från resten så det blev endast 2 svarvstockar om 52 dm och en toppstock på 55 dm. Kan tänkas att jag får ut en 26 dm svarvstock ur rotblocket beroende på hur högt rötan gått och hur mycket jag hamnar att ta bort på grund av sprötkvisten.

Fredag 13 april och ytterligare ett stocklass fixat. Fortfarande fina förhållanden i skogen

Jag har ett par till av samma kaliber på figuren i fråga så jag kan återkomma senare med mera data om det intresserar. Har haft lite bråttom nu när våren gör sig påmind men har mera skogsmaterial att redovisa när tid ges.

Allt som inte är stulet……

……det kommer fram till sist.

Ja ibland när man börjat inse att det nog är försvunnet för evigt så hittas det mer eller mindre av misstag. Till och med efter 2 års letande. Den minnesgode kanske minns att jag hade förlagt mina iskedjor åt skogstraktorn. Jag hade en minnesbild av att jag tog av dem innan jag åkte hem från skogen för 2 vårar sen då det hade blivit bart på vägen och jag tyckte att det var onödigt att ytterligare nöta kedjorna. Sommaren gick och till hösten började jag söka efter dem men kunde inte hitta dem nånstans. I somras var min släkting till och med dit med metalldetektorn för att se om dom vuxit in i gräset men inte heller han kunde lokalisera dem. Så jag började faktiskt tro att nån klåfingrig plockat dem med sig.

Nu i veckan skulle jag börja köra ut lite virke från mossen men det fanns så mycket snö på den tilltänkta upplagsplatsen så jag beslöt skotta undan lite med frontlastaren. Mest för att det var jobbigt att ta sig fram i finsockersnön men också för att minska risken för att högen skulle stjälpa ut på landsvägen ifall snön smalt fortare under högen på den sidan. Jag hann ta några tag med skopan innan det plötsligt stötte till och tog emot nånting. Döm om min förvåning då jag backade tillbaka och upptäckte att där låg dom ju nedväxta i förnan av två års gräsväxt.

Det som inte är stulet det hittas förr eller senare 🙂

Sist och slutligen så var det mindre snö än väntat på platsen för upplaget så det hade nog gått bra utan skottning men kanske var det meningen att jag skulle hitta kedjorna i alla fall. Trots att jag nu hunnit fixa till nya av dem som jag tog tillvara ur brandresterna.

Våren på G.

Precis som Nisse skriver så är nog ett avslut på skogsarbetet nära förestående. De senaste dagarnas värme har inte bara ökat svettandet för skogshuggaren det har också satt fart på snösmältningen. Kunde konstatera igår att snön var för torr när spåren kördes upp det hade inte blivit stenskarpa isspår utan snön sög i sig av fukten och blev så mjuk att det inte längre bar traktor och vagn. Marken under är ändå bra frusen så problem med bärigheten är det inte men det blev åter knöligare att köra då ”fyllningen” mellan stubb och sten mjuknade upp. Under veckoslutet är det enligt prognosen fortsatt varmt men i kommande vecka lär åtminstone nätterna åter bli kallare. Så jag tror nog att skogsföret håller ännu ett par veckor. Grusvägarna kan dock bli mjuka och risk för att man smutsar ner virket föreligger så kanske sparar man hemtransporten av flisveden tills det torkat upp lite. Nå vi får se kanske blir det nån kallare dag emellanåt så att vägytan fryser till.

Som åtminstone Per och Micke noterat så har mitt återkommande ”missionerande” lett till att skogsarbetet försummats lite så inte tackar jag nej till några veckors skogsväder heller även om vi också borde sköta sådd och plantdrivning för att inte lämna på efterkälken med grönsaksodlingen. På tal om mediaengagemang så förorenade jag åter etern idag med lite diskussion om jordbrukets framtid under dagens fredagsklubb. Om inslaget läggs upp på arenan så kanske vi kan fundera lite vidare på möjligheterna att utveckla näringen efter att ha tagit del av diskussionen. I väntan på det så kan Ni fundera lite över det här med tjälens beteende. Jag försökte hålla uttalandena enkla för att gemene man lättare skulle förstå men kanske blev mina funderingar så pass enkla att det satte fysikens lagar på undantag. Kolla kommentarerna! 🙂

Over and out för idag………

Inte som planerat

Det var tänkt att bli jobb i skogen under påsken men ibland blir det inte som planerat. Eller kanske oftast inte? Nå långfredag gick i alla fall planenligt frånsett att jag fick ett samtal från YLE om MTK:s nya ”arbetsförmedling”. Den vet jag inget om sa jag men dom ville i alla fall komma upp för en liten intervju dagen efter om det var möjligt trots påsklördag. Njaa, jag har planerat lite skogsarbete men om Ni kommer tidigt eller sent på dagen så går det väl att ordna utan att hela dagen går till spillo. Joo, och en sak till ”jag är inge vidare på finska”! ”Det gör inget det blir bara mer äkta på så vis”, var ungefär det svar jag fick. OK? Nå efter 2 timmars filmande på lördag eftermiddag blev det sen som kanske någon redan noterat några minuter i YLE uutiset. En tur runt snö- & tjälmätningsrundan blev det också eftersom det var den sista dagen i månaden.

Påsksöndag

Igår söndag skulle vi bara så lite innan jag for till skogs hade jag tänkt. Men sen fick jag inget bra vacum i såmaskin så jag försökte justera lite på flödesregleringen till injektorn som omvandlar tryckluft till vacuum. Den kärvade fast och gängorna for 🙁 Konstaterade sen att det nog sist och slutligen var bronsfiltret i microfiltreringen som satts igen men det for nån timme till spillo igen till felsökningen. Och delarna hittar man ju inte en påsksöndag heller förstås.

Flödesregleraren som satte stopp för helgens sådder.

Nåå, vädret var ju fint i alla fall med torr luft så jag körde golvtorken för att få bort de sista procenterna i rågen ….. alltid något 🙂

Påskannandag

Idag skulle jag bara fylla på flis och reparera en läckande värmefläkt i växthuset innan skogsfarandet. Nå det var lite större läckage än jag befarat så dit for också denna dag. I och för sig så har jag vetat hela vintern att det läcker för den frös i höstas men ibland så gruvar man sig lite för dylika reparationer, till sist får man ändå ta ”tjuren vid hornen”.

Nåå, jag fick i alla fall fläkten fixad ….. på tredje försöket……

Blev kanske int så vackert men i alla fall tätt till sist.

Kanske går det bättre i veckan?

Glad Påsk

I år kan man inte annat än vara glad under påsken, för vädret och solen lyser från sin bästa sida. Många har förbarmat sig över att vintern aldrig verkar ta slut men jag tycker det är riktigt bra så här, jag längtar inte efter långa slaskperioder i alla fall. Speciellt lång vinter tycker jag inte att vi har haft heller, den kom ju ganska sent. För 4 veckor sen befarade jag att vintern var över men den kom igen, bra så.

Fint i skogen idag men det börjar bli lite i varmare laget och inte vågar man flika av sig för mycket heller, det är nog bättre att svettas lite än att dra på sig nån vårförkylning för dom brukar vara svåra att bli av med. Noterar att de flesta av mina fb-vänner som deltog i Bondebåtskryssningen tycks ha ådragit sig nån form av influensa, själv behöll jag långkalsongerna på och undvek allt för mycket frotterande i baren och på dansgolvet så hittills har jag klarat mig, peppar….peppar.

När nu föret ser ut att hålla i sig ännu en tid så hugger jag upp ytterligare ett stickspår för att gallra vidare, det behövs som synes.

Dagens solvärme fick isen på vägarna att smälta lite och någon enstaka grusfläck uppenbarade sig men det ser i alla fall ut att hålla sig på minussidan nattetid en tid framöver. Man vill ju inte smutsa ner flisveden med grus under transporten hem då det gör illa åt flisentrepenörens bett så jag brukar försöka få hem den körd innan snön smälter på vägarna. Jag borde egentligen ta itu med granstocksavverkningen nu men då föret på mossen ser ut att hålla i sig så beslöt jag idag att hugga upp ytterligare en stickväg där så att jag kommer åt att gallra vidare. Jag brukar annars inte vara så förtjust i dessa högtider då de bara råddar bort rutinerna men nu får jag i alla fall jobba ifred i skogen några dagar.

Så GLAD PÅSK på Er alla!