Kategori: Hindersby

Vildsvinen i elektriska stolen

Ja, där borde de vara och helst bli så välstekta att man kan äta upp dem direkt. Men det är förbjudet med så stora strömmar så jag fick nöja mej med en vallare och tråd runt potatislandet som de sjufalt fördömda svinen brukar böka upp. Nu köpte jag en stark elektronisk vallare från Tyskland som ju har lång erfarenhet av vildsvin. På Weidezaun.info finns det en mängd information om hur man bygger elstängsel för olika djur och vildsvinen skall ha de starkaste apparaterna.

DSCN5057

Bilden blev aningen sned eftersom jag hade bråttom då det började regna. Apparaten är ackudriven och jag har en bilackumulator i lådan. Det rödvita remsan är till för att djuren skall se stängslet – vildsvin har dålig syn men god hörsel och naturligtvis gott väderkorn. Det finns också två blinkande dioder som hänger på stängslet. Vildsvinen är mycket försiktiga och håller sej undan allt nytt. Men de vänjer sej vid blinkningarna och närmar sej nyfiket så småningom. Då får de en grym stöt (11 000 Volt) och lär sej kvickt att där det finns röd remsa och blinkar så känns det mycket obehagligt. Det är teorin åtminstone.

Den lägsta tråden skall vara på 20 cm höjd för att inte kultingarna skall kunna komma under den.  Den översta tråden bör var på 70 cm höjd eftersom de hoppar ganska högt. Helst bör man ha tre trådar.

Naturligtvis hindrar det här stängslet inte en 200 kg galt som kommer i full fart. Men man får hoppas att de ser det rödvita bandet och närmar sej försiktigt och sniffar på tråden ett tag. En ordentlig stöt i trynet skall väl få dem att söka sej till mindre obehagliga matställen. Men vi får väl se …

 

Sommaren 2015 i bild

Här en bild som beskriver den här sommarens väder – åtminstone tillsvidare.

DSCN5054

Det har inte kommit så stora mängder regn men det har varit ganska mulet och en hel del skurar.

 

Tillbaka till vardagen

Det var som vanligt riktigt trevligt att träffa bondbloggarna. Efter rundturen i Lappträsk kyrkoby (Tjörkbyyin) så körde vi genom Brennskooin till Bos-Sestu som är alldeles i andra ändan på byn. Jag berättade förstås om alla sevärdheterna och Christer tyckte jag lät som en sportredaktör som snubblar över orden för att hinna berätta allting.

Sedan gick vi genom alla husen med pannrum, flislager, verkstad och kalluftstorkarna. Samt stallet (numera arbetsrum men fullproppat med utburna saker efter branden) och elektronikverkstaden. Lotta tyckte det fanns små elektroniklådor överallt och det kan hon ha rätt i. Jag började redan som elvaåring att bygga radiomottagare (små kristallmottagare i tvålaskar). Och så måste vi se på växthuset och de 1100 äppelträden (fast alla fanns inte mera här).

DSCN1623

En liten del syns på bilden.

DSCN1624

Här Lotta med trädgårdsmästaren.

Sedan drog jag dem ned till gamla folkskolan där vi i biografen såg på en snutt från teatern (vrakplundrarna) och naturligtvis besåg fibernätets huvudcentral.

DSCN1626

Den är inhyst i en liten skrubb och ser inte mycket ut för världen. Men ju enklare desto bättre – inte så många saker som kan gå sönder.

DSCN1628

En tur till Tallmosan hann vi med också men vägen till vår ”badort” med egen strand var så usel att vi åkte hem för att dricka kaffe i stället. Sedan gick hela kvällen till ett hejdlöst pratande. Vi har alla olika inriktning men det finns en mängd saker som förenar och diskussionsämnena samt historierna tycks aldrig ta slut. Men vi måste låta Lotta sova litet eftersom hon stigit upp klockan sex så det blev att fortsätta på morgonen.

Inte heller på morgonen blev det slut på pratet men mina gäster hade lång väg hem så vi fick lämna fortsättningen till en senare tidpunkt. Och det blev dags att återgå till vardagen även om Lotta tog en sväng för att se och höra på KAJ.

DSCN5051

Så var en mycket trevlig träff slut och vardagen återvände. För mej blev det att sätta in de sista dörrarna på skåpen i baakstuvun och en del lister. Så är köksremonten förbi. Förstås finns det ännu lister som skall skruvas upp men det brukar ta 10-20 år …

På måndagen spelade vi in Dialektskolan för Radio Östnyland i Borgå och jag köpte mera tråd till elstängslet som blev på hälft då tråden tog slut. Städandet fortsätter också så småningom.

 

 

Oj, va ni har vuxit!

Kan tänka mig att när Charlotta återvände hem från bloggarträffen möttes hon av en glatt svansviftande Olle och bräkande får. Här var det däremot tyst och tomt när jag återvände då Rosmarie har tagit ut en vecka semester och rest till Norge och frugan råkade vara i kyrkbyn för att kolla in försäljningspunkten därstädes.

Mina skyddslingar kommer inte springande precis så genast jag kom hem drog jag på mig stövlarna för att ta mig en rundtur kring åkrarna för att kolla in läget. Jag var lite orolig att dom skulle ha antastats av diverse småkryp under tiden jag varit borta. Regnet kom så tidigt på onsdag kväll att jag inte hann utföra behövliga växtskyddsåtgärder innan jag tidigt på torsdag morgon satte mig i bilen för att anträda färden till Nisse. Nu verkar det som om regnen (19,7 mm på torsdag morgon och ytterligare 33 mm, enligt frugan, senare på torsdag och under fredagen) hade skött om att småkrypen inte hade varit så värst aktiva. Till all lycka. Det var inget större tryck i kväll heller så jag behövde inte sätta mig i traktorn direkt jag kom hem, kanske kan det bli aktuellt i morgon kväll.

Tillväxt.

Som vanligt när man försummar de dagliga rundturerna kring åkrarna så är det som om det växer lite extra. Eller egentligen gör det väl inte det men det är som om det märks lite bättre när man inte springer där hela tiden. Men visst konstaterade man ändå att hel del utveckling skett, kålen hade fått ytterligare ett par blad, lök och morot hade sträckt på sig lite och broccolin började bli på gränsen till lite för storvuxen för skörd av optimal kvalitet. Den får jag nog börja med i morgon bitti för att den inte ska bli för gammal. Så att jag nu inte hade varit dit på 3 dygn jämfört med minst 1-2 ggr per dygn de dagar jag är hemma märktes nog.

Kålen hade vuxit bra under de dagar jag varit borta.
Kålen hade vuxit bra under de dagar jag varit borta……..
....likaså hade gurkorna uppnått rejäl "karastorlek" under tiden :)
….likaså hade gurkorna uppnått rejäl ”karastorlek” under tiden 🙂

 

Vad gäller själva resan och träffen som var både givande och trevlig så ber jag att få återkomma lite senare då jag smält alla intryck. Det har varit intensiva dagar och som vanligt får man nu försöka jobba ikapp det som försummats men det är ändå kanske inte så dumt att börja med en god natts sömn innan vardagen åter tar vid i morgon bitti.

Bondbloggarträffen – Hindersby

Här är bildbevis på att Lotta och Christer är i Hindersby.

DSCN1633

Lägg speciellt märke till skylten med Bos-Sestu ovanför dörren. Den anger att stället hör till Bosas numrån och är en del av det gamla Bosas rusthåll. Sestu betyder att boningshuset är uppbyggt kring den gamla sängstugan – alltså den del av den gamla parstugan som sängarna fanns i. Tegelladugården i bakgrunden är byggd 1945 och farstun på 1980-talet. Dörren är den gamla stalldörren. Stallet som fanns just här är numera arbetsrum och innehåller massor av bocker och papper och datamaskiner samt elektronikverkstad. Här finns bland annat mät- och styrsystemet som är kopplat till Internet. Med det kan man övervaka och styra pannan och kallufstorkarna samt växthuset.

Christer steg upp fem i förrgår och kom via Fältdagarna i Västankvarn och en hel del andra anhalter på torsdag kväll medan Lotta var i farten från sex i går morse och hann precis till lunchen på Monicas kafé.

DSCN1614

Här gör vi oss klara att vräka i oss köttbullar. På bordet ligger världens nyaste finlandssvenska tidning: Nya Östis. Vi är på väg till Kycklings tvärsöver vägen som är hembygdsföreningens hus men där träffar Christer genast på en gammal bekant.

DSCN1618

Ett litet regn upphörde då vi gick till Kycklings som Sara Hastig skänkte åt hembygdsföreningen efter sin död 1977.

DSCN1620

Och sedan åkte vi till Hindersby via Lindkoski så vi fick se den stora slätten. Då man kommer till Hindersby direkt från rikssexan så kör man längs åsen och ser bara den smala skogremsan längs den.

I Lördax kommer ett inslag om Bondbloggarträffen – möjligen kring klockan elva.

 

(forts. följer som i alla finare följetonger)