Exakt så länge fick jag greja på i skogen, sen slog flunsan till. Jag har en liten ruta kvar på det nya betesområdet ”söderåker”, där jag höll på ifjol, och den hade jag tänkt gå igenom nu, men så kom flunsan och det fick lov att bli en paus. De cirkulerar ju lite flunsor och diverse överallt, så att man får lite flunsa är ju inget konstigt. Bara riktigt onödigt. Nå, bara den lite ger sej så ska jag nog tillbaka till samma ställe där jag slutade, men det är lika bra att låta flunsan ha sin tid och skogen ha sin tid, nu när man kan hålla lite lugnare. Sommartid är det värre, får man flunsa då kan det vara svårare att försöka ta det lugnt. Igår hade jag stegring, men idag känns det redan bättre, så jag hoppas det är en snabbt övergående sort. Må hända jag har lite feber-känningar idag också, är helt slut i kroppen, men huvudet känns inte som äppelmos på samma sätt som det gjorde igår. Jag har inte mätt feber, så jag är nog på bättringsväg. 🙂 Ska ändå hålla lite lugnare idag, jag har skjutsat Mathias till skoltaxin, eldat och burit in ved i mommos hus, eldat och burit in ved i mitt hus, matat fåren och det enda jag måste göra till idag är att hämta Mathias från eftis, skjutsa han till ”miniboll” och sen mata fåren igen, samt läsa läxor. Men, i övrigt tänker jag inte slå så många strån i kors. …. hmm, vad ska jag göra då?
Att ligga och glo i takt bara orkar jag inte! Men, kanske jag skulle ta och försöka få några lister på plats på vinden igen?
Ni vet hur det är… Alla ni som byggt ett hus från grunden, batting för batting, bergullspaket för bergullspaket, gipsskiva för gipsskiva, skruv för skruv, tapet för tapet… Sen när man kan bo i huset, sen tar det ibland stop. De sista listerna kommer aldrig på plats!?
När det huset jag bor i blev så färdigt att man kunde bo i det så blev endel lister och lite små diverse detaljer olagade. ”det behövs ju egentligen inte, man kan ju bo i huset ändå”… yess. Det går så bra så, vad ska man med dörrar till egentligen? Den sista lilla tapetbiten behövs ju inte egentligen, ingen kommer ändå att se att den fattas där… Varför ska man ha laminat i en skrubb, det är ju ändå bara man själv som går där…
Då, när huset blev beboerligt på vinden och jag tog den i bruk så var min tanke att ”strunt i diverse allt såntdär, jag orkar inte såga till någå lister nu, såga och passa in lister kan jag göra sen när jag kan sitta på min rollator och vila mej emellanåt”. Inte har jag någon rollator ännu, men jag fick för mej att nu, nu hade jag humör för att få lite lister på plats! Ibland faller ivern på, sådär från en klarblå himmel kom jag på att nu, nu sku de gå att passa in lister! Sånt har aldrig hänt mej förut, så jag blev lite förvånad själv. Supersnyggt och bra kan jag ju inte skryta med att det blir. Men dom ÄR där. Så nu har jag, första gången i mitt liv spikat lister av alla de möjliga sorter, samt lagt in dörrar och fixat fönstersmygar och allt möjligt petande och påtande. Det tar tid, och skillnaden är inte enorm, men aj aj va fint det blir när det blir (sådär, lite ditåt iallafall) som det ska 🙂
Så eftersom jag idag inte är riktigt arbetsduglig i skogen, snarare livsfarlig för mej själv, så tror jag att jag kryper upp på vinden och ser om jag skulle få hängt upp nån gardinstång, tvättat något fönster, och kanske man skulle ta och försöka få den sista lilla tapetbiten på plats,det fattas en tapetbit i detta hus, den ska vara ca 20x30cm och den har inte kommit på plats på 7-8 år, kanske idag?