Vad var det ja sa?

Det är alltid lika irriterande när nån häver ur sig det. Ändå är det alltid lika roligt att få säga det, även om man borde veta bättre.

Vi har nu nått sommarens tekniska höjdpunkt – midsommaren. Att desto mera ödsla tid på att beskriva medsommarvädret torde vara bortkastat, det var ju helt enkelt bedrövligt. Precis som sommaren i övrigt såhär långt. Och det är här rubriken kommer in i bilden. I vintras skrev jag en blogg om att det kommer att bli onödigt att så nånting eftersom vi kommer att få en dålig sommar, och i april hävdade jag detsamma. För min del var jag ju såpass säker på min sak att jag lät det synas i odlingsplanen. Jag kör en halvpaus i odlandet i sommar, dvs trädar så mycket det går och har hoppat över vetet. Bara för att jag ensvist menade att efter en bra vinter kommer en dålig sommar. Det där med bra vinter är ju relativt, jag vet att många grät över uteblivet skidföre och förekommet slask hela förra vintern, men jag har inget emot varkendera.

Det finns ett talesätt ur den gamla bondepraktikan som säger ”det kan inte regna för mycket före midsommar, men allt vatten efter midsommar är onödigt” I år kom odlingssäsongens första riktiga regn fem över tolv på midsommardagens natt så det var väl i senare laget.

Torrt och kallt har det varit. Riktigt torrt och riktigt kallt för att vara exakt. Dock ingen nattfrost och bra så. Det skulle bara ha fattats det. Ändå ser spannmålsväxten riktigt bra ut, lite gulnad, men det går över nu när vattnet kom. Värre är det med rypsen, den ser det riktigt illa ut med för min del. Det beror nog inte bara på torkan utan dels på att jag nog sådde för djupt (igen) och även på det som jag beskrev i inlägget ”Dummare än nöden kräver”.

Något annat som också ser riktigt dåligt ut är kornet som såddes på det vårplöjda stycket. Det är som brukligt, det går inte att vårploga lera, och tydligen allra minst i år, i denna erbarmliga torka. Bilden nedan är ca en vecka gammal men hur som helst borde den nog inte få se ut som den gör

DSC_0355

Nu skall tilläggas att detta kort är taget på värsta stället på åkern, men ingen del av den kommer att generera några hurrarop vid trökningen, det framgår alldeles klart.

I skrivande stund på söndagskvällen har det ju fallit regn i nästan ett dygn av och till och det verkade nog som om jargongen åtminstone i havreåkern var helt annorlunda ikväll när jag hälsade på. Det syntes att växterna piggnat till rejält bara på dessa timmar så kanske det finns hopp ännu. Kanske tom  för rypsen. Få se

 

 

”Kumurin”……..

………. eller kummin om vi håller oss till högsvenska är en av de grödor jag odlar. Det är en tvåårig växt som likt morot bildar en kraftig pålrot det första odlingsåret och blommar samt sätter frö det andra odlingsåret. I fråga om kummin är det fröet och inte roten som för morot som skördas. Eftersom jag odlar andra flockblomstriga växter är det både för och nackdelar med att ha kummin i växtföljden, fördelarna är att jag har lite vana att hantera de växtskyddsmedel som passar växtgruppen medan nackdelarna är att det belastar växtföljden. Kummin klarar ändå svagare marker än morot och palsternacka så på så vis kan de åkrar som inte lämpar sig för rotfrukter sås med kummin. I övrigt tycker jag att det är bra att få in en flerårig gröda som dessutom gör gott åt markstrukturen. Sen är det ju trevligt med lite vita inslag i det annars så gröna landskapet också 🙂

De båda kumminfälten jag har  övervintrade bra och tillväxten kom tidigt igång i april, ni kanske minns läget när jag övergödslade i våras. Ett tag såg det ut att bli rekordtidig blomning men det kalla och torra vädret har dämpat utvecklingen så att det blev väl trots allt ganska normalt.  Just nu är det lite spännande att se hur blomningen klarat frostnätterna vi haft i midsommarveckan.

Kummin i  full blomning 14.6 2014
Kummin i full blomning 14.6 2014
Ställvis har torkan gått hårt åt  växten. Här är det nog försent med regn men i övrigt skulle nog lite väta göra gott åt storleken på fröna och skörden.
Ställvis har torkan gått hårt åt växten. Här är det nog försent med regn men i övrigt skulle nog lite väta göra gott åt storleken på fröna och skörden.

Christer vs Frosten 1-0

Väl medveten om att Frosten brukar vinna till sist är jag ändå nöjd över nattens avvärjningsseger, den lätta blockeringen med täckväv var ett lyckat försvar. Samtidigt får jag notera att det lönade sig att avbryta firandet för att dra ”täcket” över de frostömma grödorna för annars hade de nog strukit med. Frosten hade i så fall förhindrat ytterligare spel och turneringen hade varit över för bondbloggarens del. Ännu är det en bra bit kvar till slutspelet och många viktiga duster återstår, det blir säkert att tampas både med Frost och Torka liksom Blåst i fortsättningen också.

En planta utanför "täcket" strök med i kampen.......
En planta utanför ”täcket” strök med i kampen…….
....... men de övriga kämpar vidare även om också de "tuffsades" till lite av Frosten.
……. men de övriga kämpar vidare även om också de ”tuffsades” till lite av Frosten.

 

Midsommar.

Firade midsommarafton i trevligt sällskap med mat och dryck. Men an efter att vinden mojnade och skyn klarnade upp började tankarna gå till de frostömma grödorna där hemma och det blev svårare och svårare att följa med diskussionen i sällskapet. Bad värden hålla ett öga på termometern och när han meddelade att det nu rör sig om en fyra grader blev jag tvungen att tacka för mig och söka mig hemåt för att efter bästa förmåga skydda vad som skyddas kunde. Visst är man medveten om den finska sommarens nyckfullhet och att det kan vara kallt mitt i sommaren har jag upplevt förut. 2009 för att ta ett exempel hade vi minusgrader alla månader under året.

Trots att vi inte har djur så är det ändå 24/7 som gäller om nu inte själva arbetet så i alla fall ansvaret och beredskapen att skydda grödor och hålla anläggningarna i gång. Hur man än vänder sig så finns åtminstone en del av tankarna där hemma det är nu bara så och inte mycket att göra åt, men visst önskar man att man åtminstone kunde få fira midsommar  utan att oroa sig för nattfrost. Dylika tillfällen är det nästan så att man önskar att den så kallade globala uppvärmningen skulle börja göra sig påmind. Pump-, gurk- och bönväxterna kan ändå skyddas med hjälp av täckväv men under hemfärden passerade vi grannens rågfält som också står i blom och därmed är extra frostkänsligt och man frågade sig hur det blir med den. Likaså gick mina tankar till kumminåkern som också blommar där är det svårt att göra nånting åt saken annat än att hoppas på det bästa.

Snabbinkallade lite hjälp med vävarna som redan vid 1-tiden började frysa ihop.
Snabbinkallade lite hjälp med vävarna som redan vid 1-tiden började frysa ihop.
Termometern på husväggen visar +0,9°C men vid närmsta vägväderstationen har temperaturen redan sökt sig under nollsträcket och det återstår ännu några timmar innan solen börjar värma igen.
Termometern på husväggen visar +0,9°C men vid närmsta vägväderstationen har temperaturen redan sökt sig under nollsträcket och det återstår ännu några timmar innan solen börjar värma igen.

Trevlig fortsättning på midsommaren vill jag ändå i samband med detta inlägg passa på att hälsa Er.

Ååtär eitt johanni

Det firas midsommar på många olika sätt men jag firar med att lägga tillbaka golvet efter branden i köket. Och är väldigt glad att jag har ett hus att lägga tillbaka golvet i. Allt kunde ha varit en askhög.

DSCN0677

Det börjar kännas av att vi inte har något kök. Och då har vi faktiskt kylskåp, elspis och diskbord i den lilla kammaren bredvid köket (stuvun). Så det är bara att jobba på för inte blir det gjort av sej självt. Det blev ett litet annorlunda johanni i år men jag tog i alla fall ledigt nån timme för att vara med om att sätta upp johannistandjin (midsommarstången). Där samlas alla från den här byändan varje år. Om inte annat så för att dricka kaffe och prata.

DSCN0630

DSCN0632

Och upp går den – med hjälp av maskiner nuförtiden …

DSCN0649

Flaggorna ger den verkliga feststämningen.

DSCN0653

Och efter välförrättat värv väntar kaffebordet.

DSCN0658

De yngre har förstås hittat gungan.

DSCN0668

Å så ve he ååtär eitt johanni …

DSCN0664

Glad midsommar allihopa !

 

Problem med porren.

Eller egentligen borde rubriken lyda ”pråbLeem me pårrin” men enligt dagens kutym  kör jag med lite mer rafflande rubriksättning 🙂 Det är ändå inte så långt ifrån sanningen eller jo det är det ju förstås om man tänker på innebörden även om det bara är frågan om hur man uttalar orden.

Barnsäker porr.

Jag har inte tidigare haft så stora problem med ”pårrarna” som jag haft i år även om dom ibland kan vara lite knepiga att hantera. Speciellt knepigt kan det bli då man enligt föreskrifterna försöker hantera dem med skyddshandskarna på. Jag antar att de görs svåröppnade för att på så vis bli barnsäkra och för att man skall kunna kontrollera att ”pårren” inte öppnats innan användning.

De här växtskyddsåtgärderna görs ju ibland sent på dagen då krafterna kanske sinat lite och så var det här om dagen eller åtminstone trodde jag det. Jag fick inte korken skruvad hur än jag tog i, jag försökte till och med att i juninatten ljudligt dra till med Povel Ramels ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt”  med lite modifierad text men inte ens det hjälpte. Funderade också ett tag om jag faktiskt håller på att bli gammal och svag och att jag kanske borde konsultera den nykorade världsmästaren i bänkpress från grannbyn. Trycker man upp 400 kilo borde en ”korkad pårr” vara en lätt match. Nå nu var goda råd dyra så jag hämtade rörtången för nu skulle korken upp och visst gick det vägen till sist.

Nog är det väl ok med barnsäkra porrar men att korken ska sitta så hårt att en fullvuxen karl ska behöva ta till rörtången är väl ändå att ta i .............
Nog är det väl ok med barnsäkra ”pårrar” men att korken ska sitta så hårt att en fullvuxen karl ska behöva ta till rörtången är väl ändå att ta i ………….

Lite tröstades en ”gammal och svag” man några dagar senare då jag noterade att andra också gått bet på att öppna pårrarna. Riktigt tröstad blev jag sen då en av våra anställda i samband med kaffepausen hos mor satt fyra generationer vid bordet sade, ”you don’t look like a grandpa, Christer”.

Pårr.

Ordet är, vill jag påstå, allmänt använt häromkring av folk i min ålder och står för ”dunk”, ”kagg” eller ”kanister” för att ge några exempel. Satte in en förfrågan på ett dialektforum om hur spritt begreppet är och det verkar åtminstone vara gångbart mellan Malax och Oravais. Längre norrut används det inte och jag minns blickarna jag fick då jag i medlet av 70-talet som studerande i Jakobstad bad mina studiekamrater ge mig ”saftpårrin”.

Kanske bloggläsarna kan ringa in ytterligare områden där ”pårren” är gångbar?