Aprilväder i januari.

Inledde det praktiska skogsarbetet idag. Hittils har ”skogsarbetet” rört sig om att köra upp spår, söka julgranar och dylikt men idag blev det att ”brumma” med motorsågen. Rågrannen har lite gallring på gång och råarna börjar bli lite svåra att skönja så med gemensamma krafter håller vi nu på och hugger upp dem. För att råarna bättre skall hållas öppna anlägger vi nu också drivningsstråk i dem. Så framledes borde det inte vara problem med att hitta rätt.

Snön har ju regnat bort ur träden så sikten är bättre men de är ändå fulla med vatten så man får bereda sig på en liten dusch för varje träd man fäller. Håller man god fart så är vätan inte något större problem men blir det någon längre paus blir man lätt kall och då borde man byta till torra kläder. Fick besök av en journalist från radio Vega i skogen så det blev en liten paus, passade på att dricka kaffe och byta till torr jacka efter att hon åkte. Vad vi pratade om får ni höra i radion i morgon. Hon tog en bild av den våta skogsarbetaren också så jag sätter inte in någon bild i detta inlägg ifall den läggs upp på Vegas sidor.

Vädret påminde nog mera om april än januari idag och de nya huggarbyxorna jag köpte efter att mina gamla brann är riktigt eländiga de suger i sig vatten som läskpapper. De vägde säkert 10kg mera i kväll än i morse och de torkar knappast upp innan arbetet tar vid i morgon. Det har utlovats torrare och kallare väder till i morgon så de fuktiga byxorna fryser väl till is om jag inte snabbt får upp värmen. Får väl nog lov att investera i ytterligare ett par byxor och växelanvända om vädret fortsätter på detta vis. Finns ju allehanda GOREtex kläder för fritidsbruk men vad gäller arbetskläder verkar det inte vara så noga med användarvänligheten, eller har någon av bloggföljarna tips på bra huggarbyxor till överkomligt pris?

Marcus på Kvanthopp brukar ju hålla reda på NAO index och dylikt och spådde i oktober en kall och tidig vinter. Vad gäller decembervädret stämde det väl ganska bra men nu ser det ut som om det kommit av sig lite, eller? För egen del så tror jag att vi har haft vår vinter för en tid i alla fall, jag tror på en mild januari med omväxlande tö och snöväder. Men det är bara min fingertoppskänsla, den baserar sig inte på några vetenskapliga utredningar 🙂

Nytt år, nya omöjligheter

1.1. Ett magiskt datum. Alla nyårsdagar ser likadana ut. Pappret ligger blankt och oskrivet och det som skall skrivas där – det skall bli bra. Tror man. Det är i år allt detdär som inte blev gjort dom tidigare 22 åren skall göras, inbillar man sig. Och man inbillar sig så starkt att man t.o.m tror på det själv. Ändå vet man ju innerst inne att ingenting kommer att ändras. Det finns ingen möjlighet att jag om ett par dagar skall gå ut och åstadkomma ett underverk med hammare och spik. Det jag byggde ifjol föll antingen ihop eller blev snett och så blir det nog i år igen. Knappast kommer röran på skrivbordet heller att vara mindre i år och förmodligen skall precis lika mycket tid spillas på att leta saker som tidigare år. Så har det varit och så kommer det att vara. På den fronten ändras ingenting. Däremot kommer väl andra överraskningar som man inte kan påverka – både bra och dåliga.

2012 var ju ett överraskningarnas år. Först såg det dåligt ut – sedan sämre – sedan bättre – sedan illa och så småningom sämre. Till sist blev det riktigt bra.

Jag är lite ambivalent i frågan. För andras del hoppas jag att det tar 1000 år tills det blir ett lika eländigt år igen som detta har varit. För egen del kan detta år gärna få gå i repris för slutet på året blev gott. Jag som alltid brukar så sena sorter fick inte tag på dom sena sorterna jag ville i år, så det blev att mot min vilja så tidigare havre och korn än vad jag brukar ha. Ryps som jag alltid brukar odla var jag till min stora irritation tvungen att hoppa över i år och så den sabla tidiga havren istället. Lite vis från året innan besprutade jag mot möglet i havren och allt detta sammantaget gjorde att jag på ren tur stod väl rustad när naturen började jävlas.

På hösten hade jag prickat in semestern alldeles rätt – tur igen – och tack vare att jag hade tid och kapacitet att tröska för fullt den enda dag av tre som det inte regnade fick jag in allt under tak i vettig tid. Två sista tröskdagarna hade jag hjälp av en traktorchaufför, och utan hans hjälp hade nog vetet stått kvar än på åkern – tur igen. (tack Daniel H.)

Nog medveten om att det inte går att leva på tur så står jag nu med skälvan i kroppen och undrar vad som kommer att hända 2013. Förmodligen kommer jag att få tillbaks allt hängselsprättande med råge. Det blir väl misslyckad besprutning, liggsäd och förgiftade gräshoppor som tar över antar jag.

Detta skriver jag bara för att återigen en gång visa på hur utelämnade vi jordbrukare är just till turen. Det är klart att vi besitter en stor portion kunskap men ändå är det alltid turen som avgör hur året blir ekonomiskt. Råkar man stå  i solen går det bra, har man sin plats under stupröret hela sommaren kan allt gå i stöpet. För mig är det bara att titta på grannens ryps eller ta en tur till Lappfjärd och titta på potatisåkrarna för att inse hur små marginaler vi spelar med. Marginalerna är små, men insatsen kan vara hela ens årslön.  

Redan nu vid skrivbordet i den våta nyårskvällen borde jag veta vad det blir för väder i sommar. Utsädet är beställt och odlingsplaneringen i full gång. Även i år blir det vete, korn och havre, något som kan bli precis hur fel som helst om det vill sig.

Vad var då resultatet 2012. Havren gick bäst, 5800 kg/ha, kornet blev tungt men gav bara lite på 4000 kg/ha. Zebravetet stod inte vikten för brödsäd utan gick till foder, det var den största motgången för mig i år odlingsmässigt.

Så undrar vad man skriver om ett år då……

Gott Nytt År!

Lite brått så här inför årskiftet och jag har ännu 44km fått i målsättningen vad gäller skidkilometrarna men vill ändå passa på och önska mina vänner ett Gott Nytt År. Jag lovar att försöka få ihop en årskrönika över året 2012 inom kort……..

Ha det………..

Med TACK för allt under det gångna året från oss på FinneFarm, Gott Nytt År!!

Rockjul

Och då avser jag inte ett klädesplagg. Inför julen skall det alltid städas och i år var det lådorna med CD-skivor som skulle ut. Redan länge har jag lyssnat på musik enbart i digital form (mp3 och ogg). Det passar bra för jag måste ha Blåtandhörlurar för att höra då mobilen ringer i skogen och i traktorn och de har numera plats för minneskort och inbyggd spelare.

Det blev ett större jobb. Då jag gått igenom allting så blev det över 400 CD-skivor och över 5000 låtar (en del dubletter förstås). Under årens lopp har jag samlat ihop dem från hela världen på den tiden jag åkte omkring på konferenser i teoretisk datateknik. Jag brukade skriva in datum och plats där jag köpt dem och där finns allting från Tokyo över Paris och London till La Jolla i Kalifornien.

Men nu märkte jag att det är helt onödigt att åka omkring. På nätet finns egentligen allting. Man kan provlyssna delar och sedan ladda ner mp3-låtar för ett hyfsat pris (10 kronor per låt). Helt lagligt alltså. Tidigare har jag köpt CD-skivor och genast kört över dem till mp3-format. Det finns fina program som automatiskt ”rippar” CD-skivan (”rip” betyder riva) och sätter den i digital form i maskinen och samtidigt över nätet laddar ned alla uppgifter om låtarna och gör upp en databas. Jag kör k3b som är gratis på Linux (och väldigt bra).

Till och med jag blir ju imponerad då man hittar Searchers låtar från Star-Club i Hamburg år 1963 på nätet. För landsbygden kan betydelsen av Internet knappast överskattas. Vi får tillgång till allt som tidigare bara rika knösar som åkte runt världen fick tag på (eller fattiga forskare för den delen). Och så finns ju Youtube. Kvaliteten kan där vara usel men mina bandningar från 1962 är minsann inte så fina de heller. Då fick jag nämligen en bandspelare till födelsedagen och därefter har jag bandat det mesta inom rock and roll.

Hösten 1962 hörde jag  låten Love Me Do av en okänd grupp som hette Beatles och resten är – som det heter – historia. I vänskapligt gnabb med min klasskamrat som var Rolling Stones-fan (numera professor i Vasa men musikintresset finns kvar) började vi utforska rocken. Det var en ganska våldsam förändring eftersom det tidigare bara fanns tango och schlager som var helt tandlöst gnäll. Men rocken den SVÄNGDE …

Redan tidigare skrev jag om Liverpool Sound så jag skall inte upprepa samma saker. Nu kunde jag i alla fall återskapa de gamla banden från 1962-65 med bättre kvalitet. Många av de gamla låtarna är digitalt förbättrade. Det är ganska fantastiskt hur man kan få bort brus och till och med få stereo av mono men en del är alltför hårt behandlade och själva stämningen har försvunnit. Då föredrar jag ett gammalt skrapigt band från 60-talet. Med audacity-programmet (gratis för Linux) digitaliserar jag de gamla banden och med youtube-dl laddar jag ned från Youtube till mp3. Alltihop (alla 5000 låtarna) få ledigt plats på ett 32 Gigas minneskort som jag lägger in i mobiltelefonen.

Det är ingen idé med en skild mp3-spelare utan det bästa är att använda mobilen. Då stängs nämligen musiken av automatiskt då nån ringer. Och jag har inte tid att lyssna på musik annat än då jag kör traktor eller sågar i skogen. Arbetet går mycket lättare då man lyssnar på Hippy Hippy Shake med Swinging Blue Jeans – och så går det fortare då man försöker hinna med i takten :-).

Först nu 50 år senare läser jag om bakgrunden till musiken på nätet  – då struntade man i musikskvallret. Jag hade aldrig grammofon och köpte aldrig poptidningar. Man bara lyssnade på bra musik och struntade också i de (vanligen) fåniga orden.

År 1962 var året då twisten kom så det blev en hel del Chubby Checker med Let’s Twist Again. Då kom också Do You Love Me men jag föredrar versionen med Dave Clark Five (den här versionen ger en bra bild av den tidens konserter :-). Ser man på listorna så är det annars mest gnällmusik men visst kan man lyssna på Shadows med Wonderful Land. Snart är det 50 år sedan en grupp vid namn Rolling Stones kom ut med sin första single Come On som förstås finns med på mitt första band med rockmusik. Beatles hade ganska lugna låtar men Twist and Shout inspelad 11 februari 1963 svänger ordentligt. (OBS ! För att lyssna kan det vara nödvändigt att högerklicka och välja Öppna länken i nytt fönster – Open Link in New Window)

Så nu har jag laddat upp  inför vinterns skogsarbete. Sju stora lådor med CD är utburna till arkivet i stallet och alla låtarna finns på ett minneskort i mobiltelefonen. Kättingarna är på gamla Zetorn och lastarn är klar bara jag svetsat fast skydd för kylarn (gripen fästes framför kylarn vid transportkörning).

Nu behövs det bara köld. Vi har ingen tjäle alls och det blir katastrof för skogsarbetet om det inte fryser på snart. Tillsvidare regnar det mest  även om snön är djup. Suck – igen en eländig vinter.

Julfrid…

God fortsättning på julen alla läsare 🙂

Potatisen for åt fanders, och nån skördeskadeersättning blir det inte tal om. Roligare kunde det ju vara, men som Dånömatte sa, ”han tog potatisen, men ger oss snö istället.” Så lite jämnar det kanske ut sej i sista änden.

SnöplogningMats plogar snö och det har det inte varit någon direkt brist på. Hela december har det kommit mer och mindre i omgångar och det är inte många mornar som Mats fått sova. En dag kan gå ut på att stiga upp 5-tiden, vrida igång traktorn och ge sej ut på plogningsrunda. Hur länge det tar beror på antalet stuggäster som skall ut till jul, eller annars bara ut och kolla luftvärmepumpar, snömängden på taken, hur många vägar han skall fara och bredda och så mängden snö, men sådär ca 8-10 timmar tar det nog. Eftermiddagar och kvällar har fyllts av kålputsande eller lökjobb (transportera, snoppa, låda osv.. ) Ibland har det varit sena kvällen, eller natten innan det varit färdigt, eller så har det blivit snöplogning igen, uppröjande av snödrivor på fastyrda vägar eller kanske någon som kört ner sej i något dike och behöver hjälp därifrån, ja, dagarna fylls med program, sen får det vara vilken veckodag det vill.

Men allt kan inte bara vara jobb hela tiden, tänkte vi och bjöd vi in några vänner till glöggkväll på julannandagen. Men manfall blev det då temperaturen började visa plus och vägarna förvandlades till slaskpottar. Det skulle plogas slask. Eftersom vi redan hade glöggrytan på spisen och väntade på att ett av program av ”bonde söker fru” skulle börja så kändes plojskplogande fjärran. När man sitter och pratar och skrattar i goda vänners lag, glöms tid och slask, klockan visade ungefär 4 på morgonen när vi sökte upp dynan. Men natten blev inte lång, vid 6 tiden var telefonen i full gång, slaskskrapning hit och dit, någon kollega satte och körde för fullt och ville höra läget, vilket var svårt att rapportera från dynan, så det var bara att dra på sej arbetsställ och ge sej ut på vägarna för att se vad +2 grader ställer till…

Jag brukar åka med ibland när jag är på Dånö. Den här morgonen svängde jag dock sida och sov vidare någon timme. Men att vara med på plogrunda kan vara riktigt roligt. Man sitter och pratar, lyssnar på bra musik, förbättrar världen lite och så kan man få en kopp kaffe och en pratstund, om någon kommer ut på trappan och vinkar och hojtar när man kommer farandes 🙂

 

Å skidan hon slinter :)

”Du ska se att det blir bättre bara du får börja skida” var det en och annan vän som sade under senhösten och förvintern när jag tyckte att det mesta var lite motigt. Tyvärr har tröttheten och det eländiga skördevädret kanske återspeglat sig lite i blogginläggen också, det mesta har lätt blivit lite mollbetonat. Men nu känns det faktiskt lite bättre efter att flunsan börjat ge med sig så att jag kunnat inleda skidsäsongen, så visst får jag väl lov att ge vännerna rätt 🙂

Kändes faktiskt eländigt här i början av månaden då skidspåren vid sportstugan sattes i skick och flunsan hindrade mig från att spänna på skidorna. På juldagen kände jag mig i alla fall så pass pigg att jag tyckte att det var dags att försöka mig på en tur i spåren. Förvånansvärt lätt gled skidorna trots kylan och nysnön så det blev 12km under premiärturen för säsongen. Julannandag hann jag inte med mera än 8km för vi hade en hel del grönsaker att packa för leverans på torsdagmorgon. I går kväll spädde jag på med ytterligare 16km så nu är jag uppe i 36km. Och bara jag får hem bilen som är ute på leveransuppdrag blir det väl en tur ikväll också 🙂

600km lyckades jag skrapa ihop under fjolårssäsongen och det har jag tänkt att jag skulle försöka med i år också då nu snön kom tidigare än ifjol. Hade satt 100km under december som målsättning men vi får se hur det blir det utlovas ju regn och plusgrader till söndag. Ordentliga målsättningar är det hursomhelst bra att sätta oberoende om det gäller odlandet eller skidandet.

Vi är ett gäng skidare härifrån som brukar försöka avverka ett långlopp utomlands varje vinter och i år är målet Birkebeinerrennet i Norge i medlet av mars. Loppet lär vara krävande så lite träning kan behövas. Egentligen hade vi tänkt åka MarciaLonga i Italien men vi fick ingen startplats då italienarna börjat begränsa antalet deltagare från Norden för att ge de italienska skidåkarna bättre möjligheter till goda placeringar. Vi nordbor har tydligen blivit för dominerande i spåren 🙂 Ett annat lopp som jag helst inte missar är BotniaVasan i Vörå i februari. De här båda finns inplanerade så här långt, finns det tid och ork kanske det blir ytterligare något lokalt lopp.

Skidåkningen är väl egentligen den enda fritidssysselsättningen jag sysslar med för tillfället förutom lite föreningsverksamhet och några kilometer MC-åkning sommartid. Och joo, det här med bloggskrivandet får väl också räknas som ett fritidsintresse det med 🙂

Visst har jag andra intressen som jag gärna skulle ägna mig åt men då tiden inte riktigt vill räcka till är det lika bra att låta det vara ty annars blir det lätt en stressfaktor och då är det ju inte roligt längre. Under skidåkningen får man frisk luft och motion som håller kroppen i skick under vintern inför sommarsäsongens fysiska prövningar. Skidåkningen passar hela familjen så både frugan, barnen och barnbarnen nöter spåren här. I vinter kommer också äldsta och yngsta dottern att försöka sig på lite långlopp med att delta i BotniaVasan, om pappa betalar deltagaravgiften 🙂

Kallt men fina förhållanden under skidsäsongspremiären.