3 mars, 2010 av Kalle

Nytt ord

Snöröjningsateist – ett kul ord som jag inte hört förr. Jag beslöt mig för att anamma den religionen och satt en timme på eftermiddagen och ”trodde inte på snöröjning”. När jag tittade ut var snön kvar så det blev att konvertera från Mats´snöröjningsateism till Nisses ”djär e sjölv”

Det tog nästan två timmar med traktor för att göra gården användbar igen. Vid vissa drivhål var det så ihopblåst att traktorn trots fyrhjulsdrift hade problem att tugga sig genom drivorna. Varje gång detta händer sänder jag en tacksamhetens tanke till finska staten. Det var nämligen det enda vettiga jag lärde mig i Dragsvik, dvs hur man kör loss ett fastkört fordon. Den kunskapen har jag haft massor med användning av genom åren. (Hälsningar förresten till alla på TPK lll/84)  Det börjar bli så mycket snö nu så att den snart inte ryms i högar på gården utan borde köras bort någonstans. Hoppas naturen har planer på att lösa problemet för mig snart.

Medan jag i alla fall puttade snö runt torken så tog jag mig i kragen och tittade in för att kolla hur det står till på insidan av densamma. Jag har haft problem med råttor i några år nu så det är alltid lika spännande att öppna dörren och se vad som händer. Denna gång gick det bra, där har inte varit några långsvansade kräk i vinter. Vi jobbade hårt och målmedvetet i höstas dels med att städa bra och dels med att täppa till alla hål och springor och det har tydligen givit resultat.

Även om jag stolt titulerar mig själv djurvän så finns det ett undantag, råttor kan jag bara inte tåla. Vissa av dom kan vara stora som en halv häst men ändå så snabba och smidiga att dom smiter in genom ett hål stort som en fingerborg utan att man hann fatta hur det gick till. I fjol hade dom bosatt sig i elevatorn (röret som transporterar säden i torken) och ätit av nästan hela  remmen där. Dessutom fick jag och torkkompanjonen en stor råtta i famnen när vi öppnade kontrolluckan. Bondelivets nästan enda avigsida!

För tillfället är gårdens bästa råttfångare på sjukledigt. Frassen Ture kom hem på tre ben i går och eftersom han redan för något år sen är opererad i det andra bakbenet så gick han dåligt som en fyllerist. Nu är det mat vid sängen och full service som gäller för hans del. Det är ganska rutin med mörbultade katter här. Med fyra fritt gående bondkatter så får man räkna med ett och annat. Ibland haltar dom, ibland har dom spår av slagsmål och än det ena och än det andra.

Till sist skall jag visa en bild, den ingår i serien som Mats startade, dvs eposet ”Farmartankar i Svenskfinland vintern 2010”

Ha det gott!

3 mars, 2010 av Sonja

Parkerad traktor,del 2

Så kom vi då, si så där 200m framåt. Sen var det min tur att parkera ekipaget! 😉

 

3 mars, 2010 av Sonja

Parkerad traktor

En MYCKET välparkerad traktor med ballass! 😛 Roligt med snö, eller vad tycker ni? 😉

3 mars, 2010 av Ingela

Nisse intervjuas i Lördax

Lyssna: Stan Saanila och Pia Hellsten intervjuar Nisse – Lördax 27.02.2010 på YLE Arenan

3 mars, 2010 av Mats

Snöröjningsateist

Jag har blivit snöröjningsateist. Jag tror inte på konceptet ’att röja snö’.

Vi har som bäst en snöyra som effektivt drivar igen gårdsplan och vägar. Kombinationen vind och snö brukar också täppa igen ladugårdens ventilation så där torde det bli aktuellt med lite hjälpinsatser senare idag.

2 mars, 2010 av Nisse

Blid snö

Man vet inte hur bra man har det förrän det tar slut. Det har inte varit plusgrader hos oss en enda gång sedan Luciadagen så snön har varit torr och lös. Ganska mycket förstås men det har gått an.

Nu däremot blev det blidväder och ett elände. I två dagar har jag gjort snöarbete för om man låter den blida snön frysa – speciellt den som rasat ned från taket – så får man vänta till Johanni förrän den smälter bort. Eller så får man stå med ”jäärnstavurn” (järnspettet) och hacka och hacka. Så det var bara att köra bort snön. En hel del skyffelarbete blev det också. Framför dörrarna måste man ta bort riktigt grundligt så det inte börjar växa allt mer is där. Jag sopar bort snön och det gick fint med torr snö men usch för blidsnö som fastnar i skyfflor och kvastar och skopor.

Men vi har det bra jämfört med stadsborna som snart inte kommer fram på gatorna. Här behöver vi inte heller lämna bilen under ett tak. Pojken hade sin bil i södra Helsingfors och fick en isklump in genom vindrutan.

Det enda som är bra med blidsnön är att den fäster bra och ger bra isvägar i skogen. Om de fryser ordentligt så kan man köra på dem långt in i maj i skogen.