grönsaker – Sida 12

Emballage

Kanske tycker någon att ordet i rubriken låter vackert, men för mig förknippas ordet med stora kostnader. Näst lönekostnaderna är emballage eller förpackningsmaterial, som jag kallar utgiftskontot i bokföringen, den största utgiftsposten. Förutom engångslådor i wellpapp går det också åt en hel del plastpåsar och -säckar.

Engångslådor…. jo så är det faktiskt…… i och med att lådorna kommer i kontakt med livsmedel så skall de vara rena och hygieniska så trots att de som nu för till exempel isbergssallat utgör en kostnad om närmare en femtedel av varans pris så används de bara en gång. I butikerna tas de antagligen tillvara, kompakteras och förs till pappersåtervinning. Försök med returemballage i plast har gjorts men en del lådor kommer bort och sen tillkommer kostnader för returtransporter och tvättning så stora besparingar har det inte medfört, tyvärr.

Tycker mig ha fått meddelanden om prisförhöjningar titt som tätt men råkade hitta en lådfaktura från 1996 och räknade ut att lådornas pris stigit med 32% sen dess. Hade nästan väntat mig det dubbla men visst räcker 32% bra till då innehållet det vill säga för till exempel isbergssallat under samma tid stigit med i snitt knappa 10%. Brukar förarga mig över prismeddelandena då prisförhöjningarna oftast motiveras med att råvaran stigit i pris, ………….. som skogsägare har man ju oftast inte noterat några prisförhöjningar på pappersråvaran.

WP_000737 — En av årets leveranser av grönsakslådor.

Nati nati……..

Grönsaksodling är ibland att jämföra med barnpassning, det ska matas, stöttas och ibland som i kväll bäddas ner till natten. Både fingertoppskänslan och meteorologerna säger att det blir kallt till natten. Det må nu sen vara sommar eller inte men efter några dagar med företrädelsevis nordlig vind som mojnar och uppklarnande himmel så föreligger det alltid risk för nattfrost. En del växter som till exempel basilika är så pass känsliga att de fryser av att enbart höra pratas om nattfrost men inte är det mycket bättre med squash, pumpor och andra gurkväxter heller.

Att täcka över är nästan enda möjligheten nu då marken annars är fuktig, frostskyddsbevattning är också effektivt men nu är det så pass vått att jag inte vill riskera mögel och dylikt med att vattna.

WP_001038 — Squashen bäddas ner till natten med täckväv som skydd för frost.

I övrigt har det varit omväxlande väder de senaste dagarna. I förrgår kväll var det riktigt fint väder om än lite kyligt, passade på att granska flyghavresituationen i spannmålen. Utbytet i form av ”skördade” flyghavreplantor var inte stort men i alla fall så pass att det upprätthöll motivationen att söka vidare. Just dessa enstaka plantor är det ju speciellt värdefullt att få bort då de lätt bildar nya kolonier om de får fröa av sig.

WP_001027 — En ”normal” sommar hade nog flyghavren redan drösat men i år var den ännu grön trots att vi skriver augusti månad.

Objudna matgäster fanns det också rikligt av, sniglarna börjar bli ett problem även om dom inte gör så stor skada i spannmålen som i grönsaksodlingarna. Kan inte förstå vad dom hittar uppe i borsten på kornet?

WP_001025 — Sniglarna verkar tävla om vem som klättrar högst.

Om det var fint i förrgår så var det rena ”råskvädret” i går kväll, regn, blåst och kallt som om det vore oktober. Hjälpte inte annat än att dra på stövlar och regnkläder när det bar iväg ut för att skörda broccoli.

WP_001029 — Är sommaren slut nu? I alla fall kändes det verkligt höstlikt i går kväll.

Mor eller dotter?

Under juli månad har kålentusiasterna kunnat välja mellan mor eller dotter eller rättare sagt mellan fjolårets lagrade kål eller årets nyskördade. Vilket som valts har väl mest berott på användningsändamålet och hur mycket man velat spendera. Fjolårskålen är ”stadigare” medan den nyskördade förstås är ”mjällare” till konsistensen.

WP_000818 — Fjolårskål eller ny sommarkål, båda är fina men ändå olika.

Fjolårets fina väder gav riklig kålskörd och tyvärr ganska storvuxen kål som inte intresserade den finländska handeln, även exporten till Ryssland gick trögare än året innan så en hel del fanns fortfarande i lager när ny skördesäsong inleddes. Fjolårskål av god kvalitet till billigt pris fanns att fås men oftast föredras nyskördad vara också i de fall att den måste importeras. Märkligt nog dög det för handeln att göra kampanjer för ungersk tidig kål under våren men inte för finländsk kål under vintern. Men det är väl antagligen så att det inte går att göra kampanjer på vara som redan är billig.

WP_000817 — Här packas den sista fjolårskålen………

Jag hade inte så mycket kål i lager så jag försökte stå på mig i prisförhandlingarna i hopp om att hitta en köpare som var villig att betala det begärda eller 25 cent per kilo. Som högst under vintern bjöds 20 cent men jag tyckte att det var för litet för att täcka mina kostnader. Men sen är det ju inte med grönsakerna som med konjak eller whisky att de blir dyrare efter lagring utan när det började uppenbara sig ny skörd från ungern började också lagerkålens pris sjunka. Under våren så sjönk priset till 15 cent och valet stod emellan att acceptera priset eller att kompostera kålen. Då man vuxit upp under tiden då det televiserades bilder av hungrande barn i Biafra så har man fått lära sig att man inte kastar eller leker med maten utan snällt äter upp allt på tallriken. Nu hade jag varken rum i magen eller ekonomiska möjligheter att för 15 cent per kg markandsföra resterande lagerkål så mitt val blev att sälja de bästa partierna som lättast kunde iståndsättas för handeln och kompostera partierna av svagare kvalitet.

WP_000866 — …… medan ”överskottet” får bli näringsrik mylla efter kompostering.

Ogräsrensning.

Oberoende av hur man försöker så vill det alltid bli lite ogräs att manuellt ta hand om i grönsaksodlingarna. I och för sig så är rensandet inte så tokigt arbete när vädret är på odlarens sida men det känns ändå inte riktigt produktivt. Det oaktaktat så är det viktigt att ta hand om ogräset för annars blir det inte mycket av produktionen av avsalugrödorna.

Som sagt är vädret vackert kan det åtminstone till en början nästan vara roligt att handrensa, det är ju ett arbete vars resultat genast syns och noggranheten betalar sig i längden på så vis att resultatet blir mer bestående. Dessutom är det väldigt fostrande vad gäller tålamod, det går ju sakta framåt och har man lite att rensa så tar det onekligen lång tid. Det här med tålamod har jag noterat att blir alltmer sällsynt bland dagens ungdom så några dagars rensning skulle säkert inte vara så illa för en och annan 🙂

Måste väl erkänna att så mycket handrensning har det inte inte blivit för egen del de senaste åren. Däremot har jag skött det mesta av den kemiska och mekaniska ogräsbekämpningen, de övriga i företaget har fått ta hand om mina misslyckanden på den fronten :/

WP_000828 — I fredags hann jag i alla fall handrensa lite tillsammans med praktikanten, ett passande tilllfälle att hålla lite växtkännedomsundervisning 🙂

Fortsatte med radhackningen av purjo och kålväxter på fredag eftermiddag och idag lördag stod morot och sallat i tur.

Talko.

Här på landsbygden och inom föreningslivet är talko ett välbekant begrepp, man har genom att utföra gratis dagsverken hjälpt varandra eller fört byns gemensamma intressen framåt. Jag vet inte hur pass vanligt det är eller har varit i tätorterna och visst har väl talkoandan sjunkit lite här ute på landsbygden också i takt med urbaniseringen. Man förväntar sig numera att kommun tar hand om sådana saker som man tidigare själv skötte på talko.

För att slå ett slag för talkoandan har Radio Vega Österbotten startat en programserie där någon av reportrarna åker ut och ger ett handtag i gammal god talkoanda. Förra veckan ringde Mira Myllyniemi och frågade om hon kunde komma och hjälpa till med jobbet på måndag förmiddag och jag är väl inte den som tackar nej till gratis arbetskraft 🙂

WP_000751 — Ines instruerar Mira i konsten att vika en låda, Evert skötte mikrofon och kamera 🙂

WP_000757 — Påsningen av sallat gick bra det med 🙂

Det här med att skriva blogg för bondbloggen är ju också på sätt och vis en talkoinsats så kanske detta nu kunde räknas som en gentjänst från YLE:s sida? Hur som helst så var det riktigt roligt med lite talkohjälp i de dagliga arbetet. Ibland känns också arbetet vi utför här på gården som en enda stor talkoinsats då producentpriserna är så låga som dom är.

Kylda plantor.

Som jag nämnt i ett par tidigare inlägg så har problemen med axelbrottet på hydraulmotorn lett till att planteringarna inte helt kunnat utföras enligt odlingsplan. Plantorna växer dock vidare trots att det inte går att plantera så vad gör man då? Sallatsplantorna växer ju snabbt och är maskinellt planteringsbara endast några dagar får man inte dem jorden på den tiden så är det bara att slänga dem om man inte planterar för hand eller får tillväxten stoppad på något vis. Att hålla plantorna torra eller höja ledningstalet i bevattningsvattnet kan till en viss del begränsa tillväxten men för att bromsa plantorna under längre tid utan att äventyra deras hälsa behövs andra metoder. Jag brukar helt enkelt flytta in plantorna i kylrummet och då blir det som en enda lång kall natt för dem och plantornas tillväxt stannar upp. Metoden har jag också tidigare tillämpat till exempel vid regnperioder eller då åkern inte annars varit planteringsbar. Vet inte om metoden kan rekommenderas för alla växter men för sallat verkar det fungera i alla fall.

WP_000731 — Plantor på kylning i väntan på plantering.

Planteringsmaskinen är nu igång igen men med drivning på tre hjul i stället för fyra. Jag var lite osäker på om den alls skulle röra på sig med en motor utan drivning eller om all kraft skulle försvinna via den ”spinnande” hydraulmotorn. Maskin har dock dubbla hydraulpumpar och drivs så vitt jag med mina blott elementära hydraulikkunskaper förstår som 2 + 2 hjulsdriven. En massa slangar går dock mellan de båda pumparna så någon form av synkronisering mellan pumparna verkar finnas. Föröskte via importören få lite uppgifter från tillverkaren om motorn och om det var riskfritt att köra med drivning på 3 hjul. Tyvärr så fick jag just ingen hjälp därifrån, tack vare bloggläsarna fick jag i alla fall motorn identifierad och när planteringsmaskinstilverkaren inte verkade få klart om de hade möjlighet att leverera motorn som reservdel så beställde jag ny motor via en lokal hydraulikaffär. Tyvärr meddelades att leveranstiden är 3 veckor och så länge kunde jag ju inte vänta med planteringarna. Så det blev att chansa på att maskin skulle röra sig framåt med 3 motorer. Hittade ett passande hjulnav på en av de brända maskinerna som jag kunde reparera och förse med en fläns från den lokala verkstaden så att hjulet temporärt kunde fås på plats. Och faktiskt så fungerar maskin så pass att vi kan fortsätta med planterandet. Lite av vridmomentet verkar vara borta, motorerna ”tuggar” lite när det börjar gå tyngre och farten varierar lite mera beroende på om det går uppför eller nerför, men vi kommer framåt i alla fall 🙂