skog – Sida 9 – Bondbloggen

Skogsfästet klart (nästan)

Nu är allt svetsat och borrat och slipat. I dag borrade jag hålen för processorn i nedre fästet. Fötternas stödplattor och processorns fästplattor är nu fastskruvade och färdiga.

Både fötterna och processorns fästplattor är fastskruvade för att det skall gå lättare att göra ändringar – jag har inte testat den nya lastaren och det nya fästet än. Erfarenheten har visat att det alltid behövs förändringar och förbättringar men man måste köra ett par vintrar ibland innan man märker vad som borde ändras. Med sex M20-bultar och fastsvetsade stödjärn (20x20mm) ovanför och nedanför plattan borde den nog hålla.

Det blir i all fall spännande att koppla till processorn. Ibland visar det sej att planerna inte alls fungerar även om jag mätt och ritat om flera gånger. Och så borde det gå lättare att koppla till processorn – men vi får nu se hur det blir. Dessutom skall det vara lättare att byta oljefilter och fylla på olja. I den gamla lastaren var det omöjligt att byta filter och svårt att fylla på olja ifall processorn var tillkopplad.

Det blir inte någon kopplingstest i morgon för det skall bli ganska kallt (och igen varmare på onsdagen). I går började jag redan med skogsarbetet då vi körde bort sly från skogslaggarna. Jag har vagnen kopplad till gamla Zetorn med den lilla Farmalastaren och den passar bra till sådant. Men jag vågar mej inte in i skogen med den för jag har inga kedjor på hjulen. Då behövs det bara en liten stubbe framför bakhjulet så sitter man där. En del stubbar är nämligen otroligt hala och släta så att hjulet inte får något fäste.

Förutom det nya ventilbordet så byggde jag en ny elcentral bak i hytten. Lastaren behöver el för två elventiler och processorn har bara elventiler. Dessutom behövs en elanslutning för vinschen och så förstås för lamporna. Jag har också en fläkt för defrosterslangar till fönstren som jag skall montera i hyttaket. Det är mycket viktigt att ha defroster för fönsterrutorna bakåt och åt sidorna då man skall köra med processorn – annars ser man inte vad man gör. Med två strömbrytare för arbetslamporna blir det sex anslutningar.

Det är inte vackert men huvudsaken är att det fungerar. Centralen är byggd av en aluminiumplåt, sex strömbrytare och sex säkringar – helt heimlaga. Det finns numera så många grunkor som behöver el att jag dessutom måste sätta in en fördelare för eluttaget i främre delen av hytten. Där kopplar jag in GPS, kamera och laddare för mobilen samt en mätare för temperaturer och ackumulatorns spänning (beställd från Kina). Kommer det ännu fler apparater så måste jag bygga ut ännu mera …

Jag såg på tiodygnsprognosen och den är milt sagt vinglig. I morgon skall här bli kallt med ner till -15 på natten men sedan blir slutet av veckan igen varmt för att slå om till riktigt kallt nästa vecka. Nu börjar verkstadsarbetet vara slut (peppar, peppar – få se hur mycket ändringar jag ännu måste göra) och då får det bli byggarbete om det är för varmt för skogsarbete. Och så borde en hel del städas …

Den här hösten gick helt till verkstadsarbete och allt annat har fått vänta. Nu måste jag i alla fall se över värmen eftersom det tycks bli kallt. Jag har haft ner till +14 grader i sovrummet men det gör ju inget. Slingorna måste i alla fall spolas förrän det bli riktigt kallt för då kan batterierna frysa om varmvattnet inte cirkulerar. Värmesystemet har redan närmare 40 år på nacken och det samlas rost i rören och batterierna som måste spolas för att cirkulationen skall fungera. Det gör jag med tryck från vattenledningen. Vi har fyra olika slingor så man kan spola en åt gången.

Vintern tycks nu komma på allvar så det är väl bäst att ställa sej in på köld.

Papperstidningar behövs !

Säj inte att papperstidningar är onödiga. Jag skruvade fast slangarna vid ventilbordet på den nya lastaren men fick inte klart för mej hur de skulle kopplas. Det fanns en ytterst grundlig dokumentation på 158 sidor om ventilbordet men de hade glömt att ange vilket uttag det blir tryck i då man för spaken framåt (eller bakåt). Eller så ansågs det vara så självklart att man inte behöver skriva ut det …

Till sist så kopplade jag bara slangarna. Det var inget problem att veta till vilken sektion de skulle kopplas men vilken skulle till nedre och vilken till övre uttaget ? Så jag lyckades få bägge de stora cylindrarna fel väg. Det är ganska viktigt att spakarna fungerar på rätt sätt eftersom jag har två lastare och då måste bägge ventilborden vara kopplade lika – annars blir det problem med körandet.

Nåja, det är ju bara att byta slangarna – eller hur. Jovisst, men nu är anslutningarna så nära till varandra att man inte kommer åt dem med nyckel utan måste ta bort alla andra från ena sidan. Alltså det går med 3/8″ anslutningar att skruva inne i bordet men inte med 1/2″ – som ju går till de stora cylindrarna som jag kopplade fel. Det hade inte varit något problem att flytta dem då bordet var tomt men jag måste sätta tryck i det för att kunna prova funktionerna. Och då var cylindrarna fulla med olja som rann ut på golvet då jag öppnade anslutningarna. Visst hade jag kunnat byta slangarna utomhus men det var kallt och det gick inte riktigt att jobba med handskar på.

Så nu är golvet fullt med tidningar som skall suga i sej oljan.

Det har grälats en hel del på den nya tidningen Östnyland men se nu hur nyttig den är !

Och jag själv vet numera hur en sardin i olja känner sej.

Lastarlyft

Och så är då den nya lastaren fastskruvad i fästet. Det gick ovanligt lätt att lyfta dit den med frontlastaren.

Fördelen med den här konstruktionen är att man kan ta bort hela lastaren i stället för att vara tvungen att skilja åt den i små bitar som den gamla lastaren. Och så sätter man den tillbaka och skruvar fast den.

Slangarna skall ännu kopplas och rotor plus grip. Och så processorn. Jag funderar ännu om jag skall flytta vinschen till den här lastaren.

Fotsvett(s)

Det har varit en svettig vecka. Jag försökte få lastarfästet klart medan det var litet varmare väder.Den stora klimpen var svetsad men fötterna tog en massa tid. De skall röra sej upp och ned och det visade sej vara ganska besvärligt att få dem konstruerade så att inte smörjnipplarna och slangfästena skulle ta emot nånting tillika som de måste vara tillräckligt starka. Efter många olika varianter så blev det till sist två “lådor” med sex lappar för tapparna. “Lådor” därför att det är vinklarna som ger stadga.

Det var litet problem med att få tapparna och hålen att passa men allra mest tog det tid att få urtagen för cylindern på rätt ställe. Det blev en hel del slipande innan tappar och cylinder passade. Nu är i alla fall fötterna klara och kopplade till det nya ventilbordet. I morgon kanske vi får fast själva lastaren på fästet (8 bultar).

Jag hade för avsikt att köpa fästen för fötterna men de sålde inte fästplattorna av nån anledning – kanske de inte finns i reservdelslistan. Det hade säkert sparat en hel del tid. Men tillsvidare har det inte varit någon brådska att börja skogsarbetet. Det har varit sörja här också så man har hellre jobbar i verkstaden. Förstås finns det ännu en hel del arbete innan lastarn är klar att användas. Fästena för processorn är inte heller klara än även om jag har borrat sidoplattorna.

Sanningens ögonblick

Den senaste tiden har gått till verkstadsarbete nästan dygnet runt. Ibland vaknar jag mitt i natten kallsvettig och undrar om jag nu säkert har mätt riktigt och inte glömt nånting. Och idag kom sanningens ögonblick för nu lyfte jag upp fästet på traktorn. Och det gick att sätta på även om det var litet sniduvint (snett) men det visste jag från början för traktorns fäste är inte alls rakt på någon led. Med hjälp av jäärnstavur (järnspett) och milt våld så fick jag det i alla fall på plats. Milt våld i den här storlekens konstruktioner betyder att man slår allt man orkar med släggan.

Nu skall ännu stödfötterna och ventilbordet monteras förrän jag kan lyfta upp själva lastaren. Fästplattorna för fötterna och processorn skruvas fast. Jag har inte så många dagar tid för sedan blir det åter kallare.

Fint verkstadsväder

Det blev plötsligt 20 grader varmare med regn och slask. Och det passar utmärkt för verkstadsarbetet. Det är + 10 grader i verkstaden och varmare borde det inte alls bli. Efter en massa störningar har jag återupptagit svetsandet av lastarfästet. Fast mest sysslar jag med att borra, skära och i synnerhet slipa. Det är ju ett tecken på usel svetsare att man måste använda vinkelslipen så mycket.

Jag har ganska mycket ström för att få svetsen att gå på djupet men det sprättar en hel del. Bakbenen blir ganska stela då man står och spänner sej för att få elektroden att röra se snyggt och jämnt. Jag vill köra hela pinnen till slut så det inte blir onödiga skarvar på svetssträngen och avbryter bara då elektroden är slut eller det börjar lukta bränd ull – då brinner stickastråmpåna (yllestrumporna). Att svetsa rak skarv uppifrån på bordet är inget problem men det går inte mera då man börjar svetsa ihop bitarna. Då gäller det att försöka hitta en någorlunda bekväm ställning och se till att kabeln ligger i en snygg slinga. Då elektroden blir kortare så är det inte bra om kabeln fastnar bakom något hörn.

Jag satte in litet extra stöd i sidolådorna så att bultarna skulle sitta ordentligt. Både processorns och stödbenens fästen är fastskruvade vid ramen så man inte behöver skilja åt hela lastaren för att reparera fästena – en sak som irriterade mej ordentligt på den gamla Nokkan. Svetsfogar är både starka och billiga men det är ett elände att reparera dem.

Skärning av V-fogarna började gå bättre då jag vred upp acetylenet så mycket det gick. Det behövs inte alls lika mycket gas för att skära rakt igenom en tjock platta. Det är som vanligt – just då man började kunna nånting så är det färdigt och man behöver inte göra det mera.

Jag måste tillverka fästbitarna för att kunna svetsa fast 20x20mm stöd och borrandet av hålen var intressant. Det gällde att akta näsan för spånorna blev upp till halvmeterslånga … Intressant nog bara för den ena sortens järn – den andra hade korta spånor. De nya pelarborrarna har skydd (för näsan) mot långa spånor men inte min gamla pelarborr. Jag var tvungen att stanna allt emellanåt och ta bort spånorna från borren.

Nu borde alla hål vara borrade. Jag ville få det gjort medan bitarna var så små att jag orkade lyfta upp dem på bordet till pelarborren. Sedan skruvade jag fast plattorna vid sidorna och svetsade fast stödbitarna 20x20mm. I det skedet behövde jag stora (djupa) skruvtvingar och de kom samma dag som jag började svetsa fast stöden. Egentligen har jag länge behövt extra djupa skruvtvingar men har inte hittat sådana. Men nu hittade jag på tyska eBay och beställde två stycken. De kom mycket fort på bara tre vardagar och var billiga och prima kvalitet. De vanliga skruvtvingarna är bara 12 cm djupa men de här är 25 cm. Mycket användbara. Nedan syns den nya tvingen till vänster.

Nu håller jag på att svetsa ihop de olika bitarna och sedan är det slut med att lyfta nånting för hand. Visst går det bra med motorlyften men den är så långsam att jag flyttar allt för hand som jag bara orkar med.

Här saknas ännu en del stödplattor och småbitar men de stora bitarna är på plats. Fästet är ju upp-och-ned ifall ni tycker det ser konstigt ut … En hel del tid har gått åt att mäta och ställa in allting för att fästat skall passa både till traktorn och till processorn. Ganska bra gick det att planera om man beaktar att jag ändrat ritningarna 20-30 gånger. Och så springer jag och mäter på nytt och på nytt så jag inte gör något misstag för det är inte lätt att ändra det färdigt svetsade fästet. Då jag får tre stödplattor till fastsvetsade så gäller det att lyfta upp fästet på traktorn.

En krånglig sak är ännu kvar och det är fästet för fötterna. Där gäller det att få fästpunkterna för foten och fotens hydraulcylinder på rätt plats. Det måste fungera både då foten är nere och då den är upplyft. Utan CAD-programmet skulle det vara ganska krångligt – jag har redan fått ändra en hel del feltänkanden. Fötterna och ventilbordet måste i alla fall vara klara då själva lastaren lyfts upp för annars vippar traktorn.

Vädret är bra ur den synvinkeln att man inte har något intresse alls av att fara till skogen. Det är bara bråttom att få fästet klart medan det är varmt väder för lastaren måste lyftas upp utomhus. Det betyder en vecka för sedan lovas det igen kallare väder.