Axgång.

För några dagar sedan började kornet “gå i ax” vilket är ungefär normal tidpunkt trots det kalla vädret. Allt väl med andra ord? Njaa, nu är det ju frågan om kornet som såddes onormalt tidigt eller den 27.4. Det som såddes vid “normal” tidpunkt i medlet av maj är nog efter normal utveckling, ganska rejält dessutom. Men med en fin avslutning på växtsäsongen skall väl nog det också hinna till.

Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.
Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.

Kornet i fråga är av sorten Elmeri och nytt för mig i år. Jag brukar ha för vana att ge en liten stråstärkar- och svampmedelsbehandling just före axgång men ett par dagar på SLC-fullmäktiges vårmöte och det ovanligt blåsiga vädret ledde till att den uteblev för den här såddens del. Vi får se var det slutar men växten är kort på grund av torkan och stråstyvheten säkert förstärkt av det blåsiga vädret så kanske det går vägen även utan behandling. Så här långt får man konstatera att det var tur att jag sådde detta vårplöjda fält tidigt för annars hade nog torkan ställt till det. I övrigt ser också de tidigt sådda fälten bäst ut. Jag hade i år ett väldigt utdraget vårbruk för spannmålens del, det gick nämligen hela 7 veckor från första till sista sådden. Man skall sprida på riskerna och inte sätta alla ägg i samma korg 🙂

Bladverk och strå relativt friskt.
Bladverk och strå relativt friskt ……
....däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.
…. men däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.

 

Markfysik, teori och praktik.

Lite regn gav mig en ledig kväll eller egentligen hade det funnits massor att göra men tog ändå soffan i besittning för att lite minska på sömnskulden. Förra veckans regnskur och värme satte fart på växtligheten så det blev normal vårbrådska till sist. En tidig vårbruksstart medförde att arbetena kunde göras under dagtid och ändå hinnas med men nu blev det att ta småtimmarna till hjälp för att få den sista spannmålen i jorden. Ja riktigt färdig med spannmålssådden är jag inte, jag har en hektar kring grönsakslandet kvar att så men det var så mycket kvickrot där att jag måste få bukt med den innan sådden.

Tack vare bra belysning på den nyaste traktorn är det inga problem att dra ut på dagen lite :)
Tack vare bra belysning på den nyaste traktorn är det inga problem att dra ut på dagen lite 🙂

Utdragen spannmålssådd

Min målsättning är att få all spannmål sådd på en gång för att rationellt kunna sköta besprutningar och andra skötselåtgärder så att de stör grönsaksodlandet så lite som möjligt. Nu såddes det första rekordtidigt den 27 april och nu en månad senare eller natten till den 28 maj sådde jag sista kornet förutom den där hektaren som återstår kring grönsakslandet i kyrkbyn. Att det nu blev så här beror inte på vädret denna gång utan på att jag fortfarande saknar egen såmaskin på grund av branden och på sena gödselbeställningar / -leveranser. Grönsaksplantorna var inte klara för plantering då jorden redde sig rekordtidigt men spannmålen kunde jag gott ha sått i månadsskiftet april-maj om inte om varit. En månadslång spannmålssådd har jag inga erfarenheter av från tidigare men det som såtts senare har ju grott betydligt snabbare så skillnaden i utveckling behöver ändå inte bli så stor i slutändan.

Markstruktur

Att marken förskonats från hårda regn under hela våren är väl kanske den största orsaken till att marken redde sig fint i år. Att tjälen gick tidigt gjorde också att jorden torkade upp jämnt och snabbt överallt utan besvärliga blöta tjälhål. I mitt inlägg om harvningen lade jag in en teori  om att sätta lock på jordytan för att förhindra onödig upptorkning och jag får nog så här i efterskott konstatera att åtminstone i år och på mina jordar så fungerade teorin också i praktiken. Lite bilder kanske förtydligar saken.

Sparad markfukt gör det lätt att se körmarkeringarna.

Välbevarad markfukt gör det lätt att se körmarkeringarna till och med in på småtimmarna. Bloggkollegan Kalle skrev i sitt inlägg vilse i öknen hur svårt det var att orientera sig på de jämngråa fälten men här har “locket” bevarat markfukten väl. Fältet såddes natten mellan 17 och 18 maj och hade harvats 3 ½ vecka tidigare. En närbild nedan för att ytterligare påvisa fukten i jorden.

WP_003281

 

I harvningsinlägget skrev jag att 2,5 hektar lämnats oharvat och det passar bra som jämförelseobjekt. Det här fältet såddes 19 maj och harvades kvällen innan. Här är det mindre markfukt kvar och på det jämngråa fältet hade det varit betydligt svårare att skilja sått från osått om det inte varit för att harvränderna går diagonalt i förhållande till såraderna.

WP_003292

 

En tidig harvning med senarelagd sådd ger också möjlighet till att bekämpa ogräs mekaniskt. Här har marken legat orörd sen harvningen fyra veckor innan sådd och en hel del fröogräs har grott och “tas nu om hand” av såmaskinen i samband med sådden. Också här syns “lockets” fuktbevarande effekt.

WP_003296

 

Sen då?

Som sagt sådde jag kornet rekordtidigt den 27 april, att det sen efter valborg blev kallt i över ett par veckors tid ledde till att det tog två veckor innan de första sylarna  av brodden syntes och utvecklingen var långsam fram till förra veckans värmebölja. Denna veckas återgång till “långkalsongsväder” med hårda nordliga vindar sätter återigen sordin på utvecklingen så att nu en månad efter sådd har den första kornsådden  nått 2½-bladsstadiet. En ovanligt långsam start med tanke på att den såddes på vårplöjd åker som annars brukar leda till att jorden värms upp snabbare. Att jag sådde det vårplöjda till först är jag glad över för det hade nog inte grott så här jämnt om jag sått det senare med tanke på den torra våren.

WP_003319

 

Även havren grodde jämnt tack vare “lockharvningen” och kolla in vilken fin grynstruktur jorden har i år. Noterar lite bruna bladspetsar men antar att det beror på den hårda kalla nordanvinden de senaste dagarna.

WP_003318

Lärdomarna från i år är således sammanfattningsvis att “harva när du kan och så när du vill”.

Nu är ju skörden långtifrån bärgad men så här långt ser alla mina broddar bra ut. Senaste nytt från lantbruksstatistiken meddelar också att det i år växer mer spannmål på de finländska åkrarna än vad det gjort de senaste fyra åren, vad det sen medför i slutändan får vi se.

Alternativa metoder.

Eftersom jag sått lite nu och då när jag haft tid och tillgång till såmaskin och gödsel har jag inte riggat upp desto vidare påfyllningsstationer för spannmålshanteringen. Testade i stället lite alternativa metoder som jag i efterhand bedömer utvecklingsbara. Att fylla såmaskin med skopa fungerade riktigt bra, nu råkar min snöskopa ha gallervägg i bakkanten så jag kunde inte fylla den helt men en ny skopa står på inköpslistan och den kommer nog att sakna galler efter årets erfarenheter. Lagras utsädet i lösvikt fungerar det riktigt snabbt och bra. Minns att grannen lagrat spannmål i plansilo och att lastbilschauffören vid leveransen något förundrades över hur länge det skulle ta att fylla bilen med hjälp av frontlastare men att farhågorna kom på skam när han konstaterade hur fort det gick.

Gödsel har jag också tidigare hanterat med eltrucken då jag slipper bättre till med den. Så kombinationen snöskopa för utsäde i lösvikt och truck för gödselsäckshanteringen blir nog använd här framledes också 🙂

???????????????????????????????????)

WP_003295

 

Långsamt framåt.

De flesta små och medelstora gårdarna häromkring börjar vara på slutrakan med vårsådden. Själv väntar jag på den sista gödselleveransen som utlovats till denna vecka innan jag kan fortsätta med spannmålssådden och det är det faktiskt flera med mig som gör. Det verkar trögt på gödselfronten i år 🙁

Under tiden fortsätter jag så där sakteliga med grönsaksplanteringen, de kalla nätterna gör att jag är lite försiktig med planterandet och jag planterar inte mera än vad jag kan täcka in. En del grönsakssådder kunde jag också utföra för jag har fått det mesta av grönsaksgödseln men på grunda av kylan är jag också försiktig med dem. När det är kallt tar groningen så lång tid att risken för slagregn med skorpbildning och dylika problem med groningen ökar. Till veckoslutet har det utlovats rikligare regn och kommer värme därpå så tror jag att det är lika bra att vänta till nästa vecka med sådden. Det är ju ännu ingen tid förliden men det är klart att det som är gjort är gjort så visst jobbar vi på om än inte så allvarsamt som vi brukar en sen vår.

Trots att en del såddes redan i påskhelgen här i byn syns ännu ingen brodd och lika bra det för det rör sig kring fyra till sex minusgrader mest varje natt.

Även om inget syns på åkern så sker det saker under jordytan. Kornet jag sådde den 27 april har börjat rota sig.
Även om inget syns på åkern så sker det saker under jordytan. Kornet jag sådde den 27 april har börjat rota sig. Så fukten räcker nog tydligen till även om det ser torrt och grått ut på åkern.

Midsommartida lägesrapport

Jag har nu inte tagit semester om nu nån trodde att tystnaden härifrån beror på det 🙂

Nää, här har nog varit fullt upp som sig bör när det är säsong och vilken säsong sen -det varma fuktiga vädret i kombination med våra långa ljusa dagar medför en utveckling av växtligheten av sällan skådat slag- trots en sen start på säsongen så ligger vi nu 1-2 veckor före normal tidtabell med de flesta grödor. Trots den av växtkraften förorsakade brådskan så dristade jag mig ändå till att fira midsommar i ca 6 timmar. Men lite ledigt måste man väl kunna unna sig även om det “harmade” att det sen sist och slutligen blev någorlunda “sprutanväder” på midsommarafton.

Jag brukar försöka notera situationen bland växtligheten kring midsommar och gärna med hjälp av bilder, en bild säger ju så mycket mer. Meningen har varit att också delge bloggläsarna lite bildinformation men strulet med USB-anslutningen har försvårat bildöverföringen till bordsdatorn. Plockade fram den gamla laptopen för att se hur det går där och -has tu mir gesehen- eller vad det nu heter så fick jag via den bilderna överförda till “bloggen” utan att behöva sända dem på annat vis.

Spannmålen….

……är i år de mest varierande jag haft under min jordbrukarkarriär och närapå en tredjedel är ett klart misslyckande och de sämsta jag sett häromkring på år och dag. En delorsak är något svagt utsäde med 73%’s grobarhet och svag skjutkraft. En bidragande orsak till katastrofen är att det dagen efter sådd kom ett kraftigt åskregn på 43mm som slammade till jorden så att  groddarna inte orkade igenom. Skulle jag fått kornet sått tidigare skulle jag nog sått om med bättre utsäde men den sena sådden gav inte utrymme för ett nytt försök. De åkrar som såddes efter regnet med samma utsäde är heller inget att hurra över men där är det i alla fall en 230 plantor per m² vilket är knappa hälften av målsättningen. Frugan menar att jag bara skriver om elände men jag sätter ändå in en bild på eländet.

Svagt utsäde i kombination med skorpa efter åskregn gav en planttäthet om 60-80 plantor per m2.
Svagt utsäde i kombination med skorpa efter åskregn gav en planttäthet om 60-80 plantor per m².

I och med att jag noterade att kornutsädet var lite svagt i samband med att grobarheten kontrollerades ökade jag på havrearealen trots att det blev lite sent med sådden. Med facit i hand borde jag ökat på havren ännu mera och sått upp allt havreutsäde för havren ser hyffsad ut. Måste väl sätta in en bild på den också för jämförelsen skull och för att blidka frugan 🙂

 

Här är planttätheten helt enligtmålsättningen eller 480 plantor per m
Här är planttätheten helt enligtmålsättningen eller 480 plantor per m².

 

Sprutspår.

Har noterat diskussion angående sprutspåren och på havrebilden ovanför syns min lösning på den frågan. Såmaskin som jag tacksamt fick låna är utrustad med spårmarkering men spårvidden passade inte den spårvidd som jag använder mig av så jag gjorde som jag gjort tidigare det vill säga att manuellt skjuta i de spjäll som behövs för att med 21 meters mellanrum åstadkomma spårmarkeringen. I och med att maskin är tre meter bred skjuter jag så fast 2+2 spjäll per spårmarkering vart 7:e drag med början på det 4:e draget. Lite påpasslighet och att man orkar masa sig ur hytten nu som då krävs men det är som Kalle konstaterade ett utmärkt hjälpmedel för att få växtskyddsarbetet noggrant utfört i avsaknad av skummarkörer eller dyra GPS-system. Att man vet att växtskyddsmedlen blir rätt fördelat utan risk för dubbelsprutning eller mistor känns tryggt och är speciellt vid flyghavrebekämpning ovärderligt då en mista där kan ge flera timmars plockningsjobb. Därför anser jag mig kunna ägna den tid om uppskattningsvis en till två timmar som det försenar såarbetet med att skjuta spjäll på maskin. Ja, jag vill nästan påstå att det är snudd på oansvarigt beteende att inte använda någon form av orienteringshjälpmedel vid växtskyddsarbetena för ibland undrar man nog om medlen hamnat på rätt ställe då man ser spåren efter besprutningstraktorn i växtligheten. Jag vill minnas att jag försökte köra utan sprutspår ett eller två år i början av karriären men trots att sprutan då var endast 10-12 meter bred var det svårt att hålla rätt avstånd så med dagens 21 meters spruta skulle jag nog inte ens försöka.

Min såmaskin som brann upp var 2,5 meter bred och för att få till spårmarkeringen med den markerade jag ett hjulspår på 4:e draget och ett hjulspår på 5:e draget och fick så till sprutspår var 20:e meter, blev förstås tvungen att stänga de yttersta sprutmunstyckena och köra sådragen med exakt avstånd för att få det att passa men det gick oftast riktigt bra det med, speciellt där fälten hade raka kanter. Så pass viktigt tycker jag att det är med sprutspårsmarkering att jag monterade en harvpinne, som jag kunde sänka ner vid behov, på efterharven för att exakt kunna utföra växtskyddsåtgärder före uppkomst i kumminet. Jag var lite rädd att vältningen som gjordes efter sådden skulle radera spåret efter pinnen men det syntes bra då solen stod lågt vid behandlingstillfället.

För att inte behöva belasta "hjärnkontoret" märker jag ut dragen med spår, i det här fallet får varningfstriangeln sköta den saken.
För att inte behöva belasta “hjärnkontoret” med avancerade matematiska beräkningar märker jag ut dragen med spår, i det här fallet får varningfstriangeln sköta den saken.

 

Får konstatera att det tar tid det här bloggandet….. blir nog att fortsätta med situationen i grönsakslanden en annan kväll……. det finns ett och annat ogjort för dagen på agendan.

Vårplöjning + vältkombi = sant

… åtminstone det kan konstateras när jag granskade  det som grott så här långt. Havren jag sådde på det fält som vårplöjdes och återpackades med carriern samt fick sig en överfart med s-pinnharven är det klart bästa av spannmålen så här långt. Också det fält som harvades 2 gånger med s-pinnharv så fort jorden redde sig ser bra ut trots att det sen låg orört nästan 2 veckor innan det blev sått. De fält som harvades senare just innan sådd och de fält som jag endast carrerbearbetats utan vare sig höst- eller vårplöjning är de sämsta. Jaa faktiskt de sämsta jag haft sen början av min jordbrukarkarriär. Problemen på de åkrarna är inte enbart förorsakade av olämplig jordbearbetning och svagt utsäde (endast 70% gfrobarhet) utan största orsaken är nog det kraftiga åskregn på 43,5mm mer eller mindre genast efter sådden. Nu fick jag hård skorpa på det samma fältet där jag hade skorpa på morotssådden i fjol. Och det har jag lärt mig från förut att kommer det kraftiga regn inom 2 dygn efter jordbearbetning så bildas det skorpa på de flesta jordar. Kommer det däremot inget regn inom 2 dygn så tål jorden regnet betydligt bättre. Kanske bildas det hållbarare aggregat av nattfukten under de 2 dygnen?

Årets såkombination.
Årets såkombination.

 

En i mitt tycke helt acceptabel etablering.
En i mitt tycke helt acceptabel etablering.

 Någon bild på de sämsta åkrarna täcks jag nog inte lägga upp i det här skedet 🙂 Fick förövrigt åkergrödorna sådda i dag med en avslutande sådd av kummin. …….

Från för vått …..

….till för torrt på några dagar.

Om nu fjolåret blev året utan sommar, som vissa uttryckte sig i höstas, så ser det här året ut att bli året utan vår. Vintern höll i sig länge men sen när värmen äntligen kom så kom den med besked, dagar med temperaturer kring 25 grader i medlet av maj är man kanske inte bortskämd med men framförallt så har nätterna också varit ovanligt varma. Tidigare år med varma soliga dagar brukar man få tampas med nattfrost på nätterna men så har det inte varit i år, hittills skall man kanske tillägga för nattfrosterna brukar allmänt hemsöka oss fram till och med andra veckan i juni och sporadiskt hela sommaren.

Tjälen höll jorden fuktig fram till morsdag men sen vart efter den släppte greppet torkade jorden väldigt snabbt i det soliga och relativt blåsiga vädret. Så om årets vårbruksstart kanske var en knapp vecka senare än vad den varit de senaste åren så har jag nu tack vare det stabila vädret avancerat så att jag ligger några dagar före med planteringarna av grönsakerna. Har nu vid de här laget alla morötter och palsternackor sådda och även all huvudkål planterad, löken håller vi på med som bäst. Hade egentligen planerat sätta löken innan kålen men då kålplantorna hotade växa förbi optimal planteringsstorlek blev jag tvungen att sätta ut dem före löken som ju lättare kan tuktas till lämplig längd.

Optimala läget för fukt i ytjorden börjar vara förbi – förutom på de fält med oplöjd stubb där fukten bättre bibehålls under de skyddande halmresterna – därför har jag också varit tvungen att bevattna de nyplanterade sallatsplantorna trots att fukt nog fortfarande finns tillgänglig på djupet men det tar ju några dagar för plantornas rötter att nå dit.

 

Har en gammal kabeltrumma som jag med hjälp av skogskransrotatorn brukar använda för upprullning av bevattningsslangarna, den har nu blivit så pass rutten attt jag blev tvungen att försöka få dem flyttade på annat sätt. Gick relativt bra så här också med hjälp av rymlig skördevagn..
Har en gammal kabeltrumma som jag med hjälp av skogskransrotatorn brukar använda för upprullning av bevattningsslangarna, den har nu blivit så pass rutten att jag blev tvungen att försöka få dem flyttade på annat sätt. Gick relativt bra så här också med hjälp av rymlig skördevagn..
Med många händers hjälp är det lätt att dra ut några hundra meter slang 🙂

 

Innan dagen är slut har pumpen installerats och spridarna monterats till glädje åt de törstande sallatsplantorna.
Innan dagen är slut har pumpen installerats och spridarna monterats till glädje åt de törstande sallatsplantorna.

 

Spannmålssådden……

…..har jag ännu inte inlett trots de fina förhållandena. Orsaken är avsaknaden av såmaskin – min såmaskin (liksom flera andra maskiner) blev ju förstörd i branden för snart tre år sen – och en ny har jag ännu inte skaffat. Jag resonerade som så att det kanske skulle vara lättare att få tag på de vanligare jordbruksredskapen i grannskapet än de specialmaskiner som jag behöver i grönsaksodlingen och därför prioriterat anskaffandet av dem. Maskinerna är dyra och försäkringsersättningen så gott som obefintlig då maskinerna trots gott bruksvärde fått något år på nacken. I och med att vårbruksstarten blev sen och arealerna vuxit för dem som brukar dela med sig av kapaciteten så har jag ännu inte kommit igång. Nu ser det i alla fall ut som om det kommer att frigöras lite maskiner till nästa vecka så månne inte det ordnar sig, jag skall försöka hinna förbereda åkrarna nu över veckoslutet. Trots att det borde finnas överlopps maskinkapacitet så är den inte tillgänglig de år då vädret strular till sig så nog får jag väl lov att se mig om efter en egen maskin. Och visst har jag skummat igenom maskinannonserna under de senaste åren men ändå inte hittat någon som jag gillat till lämpligt pris.