väder – Sida 55 – Bondbloggen

Axgång.

För några dagar sedan började kornet ”gå i ax” vilket är ungefär normal tidpunkt trots det kalla vädret. Allt väl med andra ord? Njaa, nu är det ju frågan om kornet som såddes onormalt tidigt eller den 27.4. Det som såddes vid ”normal” tidpunkt i medlet av maj är nog efter normal utveckling, ganska rejält dessutom. Men med en fin avslutning på växtsäsongen skall väl nog det också hinna till.

Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.

Kornet i fråga är av sorten Elmeri och nytt för mig i år. Jag brukar ha för vana att ge en liten stråstärkar- och svampmedelsbehandling just före axgång men ett par dagar på SLC-fullmäktiges vårmöte och det ovanligt blåsiga vädret ledde till att den uteblev för den här såddens del. Vi får se var det slutar men växten är kort på grund av torkan och stråstyvheten säkert förstärkt av det blåsiga vädret så kanske det går vägen även utan behandling. Så här långt får man konstatera att det var tur att jag sådde detta vårplöjda fält tidigt för annars hade nog torkan ställt till det. I övrigt ser också de tidigt sådda fälten bäst ut. Jag hade i år ett väldigt utdraget vårbruk för spannmålens del, det gick nämligen hela 7 veckor från första till sista sådden. Man skall sprida på riskerna och inte sätta alla ägg i samma korg 🙂

Bladverk och strå relativt friskt. — Bladverk och strå relativt friskt ……

....däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången. — …. men däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.

Ei mennyy nii kui Rommsos…….

………tyckte jag mig höra den finskspråkiga långtradarchauffören meddela när han beklagade att han var försenad. Med mina finskakunskaper (eller avsaknaden av dem) tog det en stund innan jag förstod vad han menade eller ”det gick inte som på Strömsö”. Sällan går det väl som planerat här på gården heller och idag var en sådan dag då det inte alls gick som planerat.

Då jag i går kollade in väderleksprognosen såg jag att de åter lagt in regnet som fanns där för några dagar sen men försvann emellan. Och då jag började känna mig lite sliten efter bland annat nattliga bevattningar så passade det utlovade regnet utmärkt. Jag brukar nämligen utnyttja dagar med ordentligt regn till att samla nya krafter så en dylik dag såg jag fram emot. För att med gott samvete kunna vila lite fordrades det ändå en sista kraftansträngning för att få den aktuella sallats-, broccoli- och blomkålsplanteringen avklarad, lite växtskyddsjobb och skörd av några pallar isbergssallat.

Broccolin och blomkålen planterades snabb för maskin var redan justerad för ändamålet, däremot fordrades det lite skruvande för att få den i skick för sallatsplanteringen. Efter att ha konstraterat att inställningarna var OK lämnade jag över planterandet åt kvällskiftespersonalen för att själv ta itu med bekämpning av bland annat kålmal som nu igen härjar i odlingarna efter att vinden mojnat och temperaturen stigit. Första sprutan gick bra men när jag på hemvägen framåt småtimmarna konstaterade att vägen bara blev smalare och smalare så fick jag nog ajournera det fortsatta växtskyddsarbetet trots ypperliga förhållanden. Safety first!

Jag hade också meddelat skördepersonalen att vi börjar vid 6-tiden för att hinna skörda innan regnet. Trots kort natt gick det bra att komma igång, så långt allt väl. Men efter en 10-15 meters skördande sprack hydrauloljeslangen till hydraulmotorn som driver bandet på skördevagnen. Det var bara att återvända hem sätta personalen i annat arbete och börja skruva. En av de anställda undrade över om det fordras reparatör för att få det åtgärdat men min amerikanska släkting som jobbar här i sommar svarade ” No, he’s a farmer” 🙂

Hur som helst så behövdes det ny slang så en stadsresa fordrades men när jag kom till paketbilen konstaterade jag att bakdäcket var tomt. Blev att ta reservbilen men brådskan var onödig för när jag kom fram hade verkstaden ännu inte öppnat. Jag var inte ensam i kö på parkeringen men ny slang fixades ändå snabbt och vid 9-tiden var vi igång igen, …….. 3 timmar försenad och det hade börjat regna. Vi är väldigt glada åt regnet för här är det torrt, trots att det i radion pratas om att hästhö och dylikt regnar bort, så det gjorde inget att man blev tvungen att skörda i regnrock. Dessutom gick sallaten bra att skörda och vi hann få alla beställningar fixade i tid. Dottern fixade punkteringen så det blev lite vila mot kvällskvisten trots allt. Slutet gott allting gott 🙂

Eller egentligen inte för jag hade planerat för sådd av den sista planteringsomgången under tiden det regnade idag, det hann vi inte med……… men Mañana, Mañana…..

Ännu en frostnatt.

Jag var ju lite kaxig här om sistens då jag drog Frosten vid näsan men får se om den inte drar det längre strået till sist, det har varit både stolpskott och ribba ut de senaste nätterna. I natt (klockan är nu 1:15) är det fortfarande +5°C så det kanske klarar sig med knapp nöd om den lilla vind vi har fortsätter natten igenom. Nästa natt lär också bli kall men sen skall det väl bli aningen varmare och det börjar vara på tiden för som det är nu så gör kylan och torkan att växterna börjar krypa ner i jorden igen.

Global uppvärmning?

På senare tid har man fått höra att den globala uppvärmningen skulle komma att ge oss i kalla norden varmare och fuktigare väder så man har ju envisats med att odla sådant som är lite på gränsen för breddgraden. Man har hoppats att nästa generations skulle få det lättare genom att urvalet odlingsväxter skulle öka. Men just nu känns det som om man vore tillbaka till bonden Paavos tid och det är både kallt och torrt. Vad är det frågan om? Kom expertisens utsagor på skam? Som det nu ser ut så tror jag att man till nästa år rådfrågar Kalle när man börjar fundera över odlingsplanen, han verkar ju förstå sig på det här. Senaste natt frös en hel del potatis i Sydösterbotten och även om det fortfarande kan bli hyffsad skörd blott sensommaren och hösten blir fin så minskar nog skördemängderna för varje frostnatt när vi nu är så pass långt in i växtsäsongen som vi är. Vi får väl se, vi bönder är ändå obotligt optimistiska för annars skulle vi inte våga sätta och så nånting på våren utan kanske fundera på att beskoga åkrarna. Men inte ens det verkar vara nåt alternativ för nu lär till och med årsskotten på granarna ha frusit 🙁

Christer vs Frosten 1-0

Väl medveten om att Frosten brukar vinna till sist är jag ändå nöjd över nattens avvärjningsseger, den lätta blockeringen med täckväv var ett lyckat försvar. Samtidigt får jag notera att det lönade sig att avbryta firandet för att dra ”täcket” över de frostömma grödorna för annars hade de nog strukit med. Frosten hade i så fall förhindrat ytterligare spel och turneringen hade varit över för bondbloggarens del. Ännu är det en bra bit kvar till slutspelet och många viktiga duster återstår, det blir säkert att tampas både med Frost och Torka liksom Blåst i fortsättningen också.

En planta utanför "täcket" strök med i kampen....... — En planta utanför ”täcket” strök med i kampen…….

....... men de övriga kämpar vidare även om också de "tuffsades" till lite av Frosten. — ……. men de övriga kämpar vidare även om också de ”tuffsades” till lite av Frosten.

Midsommar.

Firade midsommarafton i trevligt sällskap med mat och dryck. Men an efter att vinden mojnade och skyn klarnade upp började tankarna gå till de frostömma grödorna där hemma och det blev svårare och svårare att följa med diskussionen i sällskapet. Bad värden hålla ett öga på termometern och när han meddelade att det nu rör sig om en fyra grader blev jag tvungen att tacka för mig och söka mig hemåt för att efter bästa förmåga skydda vad som skyddas kunde. Visst är man medveten om den finska sommarens nyckfullhet och att det kan vara kallt mitt i sommaren har jag upplevt förut. 2009 för att ta ett exempel hade vi minusgrader alla månader under året.

Trots att vi inte har djur så är det ändå 24/7 som gäller om nu inte själva arbetet så i alla fall ansvaret och beredskapen att skydda grödor och hålla anläggningarna i gång. Hur man än vänder sig så finns åtminstone en del av tankarna där hemma det är nu bara så och inte mycket att göra åt, men visst önskar man att man åtminstone kunde få fira midsommar utan att oroa sig för nattfrost. Dylika tillfällen är det nästan så att man önskar att den så kallade globala uppvärmningen skulle börja göra sig påmind. Pump-, gurk- och bönväxterna kan ändå skyddas med hjälp av täckväv men under hemfärden passerade vi grannens rågfält som också står i blom och därmed är extra frostkänsligt och man frågade sig hur det blir med den. Likaså gick mina tankar till kumminåkern som också blommar där är det svårt att göra nånting åt saken annat än att hoppas på det bästa.

Snabbinkallade lite hjälp med vävarna som redan vid 1-tiden började frysa ihop.

Termometern på husväggen visar +0,9°C men vid närmsta vägväderstationen har temperaturen redan sökt sig under nollsträcket och det återstår ännu några timmar innan solen börjar värma igen.

Trevlig fortsättning på midsommaren vill jag ändå i samband med detta inlägg passa på att hälsa Er.

Blåsigt igen.

För en knapp månad sen gav jag mina synpunkter på det här med hårda vindar. Då var det frågan om varm sydostlig vind som pinade växterna, den här gången är det nordliga till nordostliga vindar som har varit i farten och inte alls bättre det heller dessutom ser det ut att lugna till i natt vilket medför risk för nattfrost. Så nu har täckväven som vi tagit bort från de tidiga planteringarna som vi börjat skörda lagts ut igen på de frostömma pump-, gurk- och bönväxterna eller rättare sagt det som är kvar av dem sen stormen. Eller storm och storm vi hade väl en 12-14 sekundmeter med upp till 20 sekundmeter i byarna så meteorologerna klassar väl det som ”hård vind” men det räcker bra till för att förorsaka problem, vi var till och med utan el i närmare 2 timmar. Lite bilder får illustrera ”stormens” framfart.

Igår kväll meddelade morsan att en del av pilträdet blåst ner så i morse begav jag mig till skogen för att hämta motorsågen som lämnats kvar där i väntan på att röjningen av dikeslinjerna skulle återupptas. Pilträdet som torde vara det äldsta i Solf planterades, enligt vad jag hört, av min pappas faster nån gång i slutet av 1920-talet. Det har ibland hamlats (sågats kraftigt tillbaka) och en del röta har uppstått i det sköra virket. En gren på motsatta sidan strök med i samband med slaskrörsgrävningen i fjol så vinden fick väl lite bättre tag i den del som nu föll.

Det blir antagligen till att korta ner de kvarvarande grenarna också för att undvika ytterligare skador.

Även gurkorna och bönorna har farit illa i den hårda vinden. Gurkorna blir nog kraftigt decimerade efter vad det ser ut, det vill sig inte alla gånger 🙁 Bönorna tror jag har större chans att repa sig.

Plantorna blåste av och eftersom det är nedanför tillväxtpunkten finns det ingen chans för nya skott att skjuta fart :( — Plantorna blåste av och eftersom det är nedanför tillväxtpunkten finns det ingen chans för nya skott att skjuta fart 🙁

De vindpinade bönorna har dock större chans att repa sig trots att en del blad blåst sönder.

Det blev också att skyffla fast bäddplasten som hotade blåsa iväg.

Jag är väl inte så där speciellt vidskeplig men fredagen den 13:e var ingen lyckad dag denna gång.

Torrt i skog och mark.

Noterade också i samband med att jag hämtade sågen att det inte endast är åkrarna som är torra, det är också torrt i skogen. De få blåbärsblommor som pollinerats har det torrt och blåbärskarten såg liten och klen ut så får vi inte vatten snart blir det nog klent med bärskörden. Lingonen blommar ännu men det finns riska för att de blommorna fryser om det nu blir nattfrost.