väder – Sida 60 – Bondbloggen

Ännu en dag i skogen

Trots den eländiga värmen så har vägarna hållit och det går att köra ut stocklass. Till stor del beror det på att vägen är skuggad ordentligt och på att det bara är nån plusgrad. Jorden är kall och det kyler vägen nedifrån. Vi har också is på vägen och det krävs mycket värme för att smälta isen.

Det är just nu riktigt perfekt skogsväder utan snö och med hårda vägar. Men visst är man nervös för värmen och vet att den förstör skogsvägarna så småningom. Vi hugger bara så mycket som man samma eller följande dag hinner köra ut.

Vi har inte lika tjocka träd som i fjol men ganska långa. En gran som vi fällde i går var 32 meter och gav sex stockar. Det blir nästan en vagn stockar bara från ett träd … Tjockleken vid stubben var över 60 cm och det är problem att få sågens svärd att räcka till. Till all tur är de flesta friska och röta ganska sällsynt på årets hygge.

Förstås har dessa bjässar stannat i växten och de borde ha tagits bort långt tidigare. Tillväxten i skogen har varit dålig. Det finns i alla fall ungskog under storskogen och vi försöker fälla så den inte blir skadad. Det går egentligen ganska bra men i går var blåsten så stark att man fick bråttom att såga av trädet då det började stjälpa så att det inte skulle spjälkas. Det behövdes minsann inga brytjärn. Det var inte heller mycket att fundera åt vilket håll man skulle fälla. Men man kan ju litet justera fällriktningen ändå.

Vädret är nu det avgörande. Man får mardrömmar av prognoser som hotar med +11 grader men till all tur verkar det bli -8 på nätterna om en vecka. Så just nu så hoppas man på köld, köld och mera köld.

Det här är ett lass med torra stockar som går till energived. Det finns ännu 4-5 lass torra kvar att köra ut. Men de är ju lätta i jämförelse med de färska.

Ska man bli orolig?

Idag kröp kvicksilvret upp emot 8 grader och det blev onekligen lite varmt innanför skyddskläderna i skogen. Städade bort virket i dikesöverfarterna och hämtade hem traktorn för nu efter regnet är det nog färdigt med utkörningen av virke från mossen. Det som legat i vattnet i dikena var tungt så jag fick nöja mig med att köra halvfulla lass och även samla lite ris till de besvärligaste platserna.

Konstaterade också att värmen börjat locka växterna till att vegetera och det är det som oroar mig. Får vi nu en ordentlig köldknäpp, vilket är fullt möjligt, så är nog växterna ömtåliga och kan ta skada då de lockats ur vintervilan.

Att knopparna visar färg den här tiden är nog lite ovanligt det är ju inte fråga om något träd vid någon byggnads sydvägg utan mitt i skogen.

Vårbruk

Hörde att kollegerna i sydfinland har inlett vårbruket med potatissättning och även det är ovanligt tidigt och förstås förenat med stora risker. Men visst kan det vara värt ett försök ifall det skulle lyckas, antar att inhemska nypotäter till Valborg och Mors dag kan bli värdefulla 🙂

Kort vinter?

Med deklarationsarbetet undanstökat fortsatte jag med skogsarbetet på lördagen efter att först ha gått mätningsrundan på tjäl- & snölinjen. Under mätningen kunde jag konstatera att det mesta av tjälen gått ur jorden i skogen och även på åkermarken började våren göra sig påmind. Att tjälen gått ur jorden i skogen fick jag handgripligen bekräftat senare på dagen när jag fortsatte med avverkningen längs dikeslinjerna. Under den tre dagar långa deklarationspausen hade de frusna dikena tinat till den grad att jag först gick igenom isen och fick stövlarna vattenfyllda och sen när jag på kvällen sökte mig hemåt med traktorn och virkeslasset körde jag ner ekipaget i dikesöverfarten som nu definitivt gjorde rätt för benämningen ”traktorfälla” som vi normalt kallar dem.

Traktorn hann jag få över men farten var för låg för att jag skulle få över släpvagnen innan den sjönk dit.

Det hann bli mörkt innan jag hade lossat lasset och fått upp släpvagnen så jag ringde och beställde skjuts hem. — Det hann bli mörkt innan jag hade lossat lasset och fått upp släpvagnen så jag ringde och beställde bilskjuts hem.

Ny dag med nya tag.

Uppgiven av motgångarna helgade jag vilodagen med att per TV följa med mina skidvänners framfart i Vasaloppsspåret, verkade som om det inte löpte riktigt bra där heller men de flesta tog sig i mål. I dag måndag tog jag mod till mig och for till skogs igen även om snöslasket som fallit under natten förebådade en våt dag. Började arbetet med att ”bygga” en bro av virke över diket för att få ytterligare något virkeslass ur skogen.

Lite trångt om utrymme men ett halvt lass virke fick jag placerat i sörjan i diket.

Sen på med lite ris för att binda ihop traven som annars rullar omkring hur som helst.

På mossen där jag avverkar fäller jag nu träden så att toppar och grenar bildar en risbädd som om jag nu inte lastar riktigt fulla lass håller ganska bra att köra på. ”Bron” höll också bra så några lass till ska jag väl få utkört men det ser nog ut som om en del virke kommer att få ligga kvar i skogen över sommaren.

Trots att jag körde upp spår i snön för att underlätta tillfrysning under den kalla perioden bär det inte längre på de platser där risbädd saknas.

Vårväder?

Jag såg framemot en fin vinter i skogen i januari då det såg lovande ut med kyla och litet snö. Men kylan kom nog alltför sent. det fanns ju de som plöjde åkrarna häromkring ännu efter trettondagen. Dessutom blev kallperioden alltför kort, endast 2-3 veckor lång, vilket ledde till att marken inte hann frysa tillräckligt innan vårvärmen kom. Vi är nu inne på fjärde veckan med så gott som uteslutande plusgrader och snö och tjäle har nästan helt försvunnit som vi kunnat konstatera här tidigare. Ett par svanar som sökte föda på oplöjda åkrar har jag siktat och under rundturen på snö- & tjällinjen konstaterade jag att spillkråkan högljutt markerade sitt revir. Frånsett svanarna och ett par koltrastar har jag ännu inte observerat övriga vårfåglar men som jag berättade för Filippa på ”radiohuset” i morse när hon undrade om vi bönder tror att våren är här så är jag nog rädd för att vi får bakslag ännu och då är det ju bäst att tofsvipor och lärkor håller sig kvar i södern. Men någon riktig vinter tror jag nog inte att vi får mera denna säsong. Intervjun hittar ni här vid ~7:05.

Den minst roliga dagen på året

I morgon kommer den. Skattedeklarationen skall lämnas in. Så här sitter man och svettas och undrar vart den sista hopen kvitton försvunnit. Bokslutet gör en inte heller glad – bara minusresultat. Visst, det var vetet från det eländiga våta året som såldes i fjol och så investerade jag i nya (begagnade) maskiner en hel del. Men resultatet gör en inte glad i alla fall.

Så länge man har råd att köpa kaffe och en bit rökt fläsk så går väl vardagen an men sedan då årets inkomster och utgifter samlas ihop så ser man den dystra sanningen. Därför är den dagen fylld med dystra funderingar varför man alls ids bruka jorden. Blir det en bra skörd så sjunker priserna och blir skörden usel så har man inte mycket att sälja. Utgifterna däremot ökar hela tiden. Så varför bry sej ? Låt dem köpa sin mat på världsmarknaden så länge det går. Litet måste man odla åt sej själv och släkten ifall det blir problem. Alla tror det skall gå som förut men det vet man ju att förändringar blir det. Kommer nån ihåg ännu då brännoljan kostade 11 penni litern ?

Nåja, då deklarationen är skickad så börjar man se fram emot den nya växtperioden. Man glömmer lätt fjolårets bekymmer och hoppas åter på bra väder och goda växter. Det är det fina med att vara bonde att livet börjar på nytt varje vår.

Men tills vidare skulle det kunna vara kallt så skogsvägarna håller och vi får ut virket. Men nu tillbaka till bokslutet …

Vintern slog tillbaka

På torsdag morgon förra veckan var det alldeles vitt och 10 cm snö överallt. I Sverige alltså. Jag var på fibernätskonferens i Stockholm och bodde förstås i Medåker.

Men det var bara en dag. Annars var där plusgrader och rena våren.

Fibernätskonferensen var stor med flera tusen deltagare. Sverige är fortfarande bland de bästa i Europa med en andraplats (Litauen är etta intressant nog) och de nordiska länderna alla ganska bra – utom Finland som kom på tolfte plats efter Estland. Det syntes inte många finländare på konferensen utom en del österbottningar. Ulf Grindgärds ståtade med foto och allt i aulan. Och det är välförtjänt för österbottningarna är bäst på fibernät.

I Medåker krånglade det trådlösa nätet något obarmhärtigt men vi såg Mälarenergis bilar en kilometer från vårt hus. De gräver ned elkablar och fiberrör där. I värsta fall får jag gräva ned egen fiberkabel den sista kilometern med täckdikningsmaskin …

I Hindersby har det också varit plusgrader men till all tur är det litet minusgrader på nätterna så skogsvägarna håller än. Jag kör ut virke så fort jag hinner men just nu måste skattedeklarationen göras. Om det bara hålls litet minusgrader så är det utmärkt att köra nu för vi har nästan ingen snö alls och man hittar virket utan problem. Det har varit flera vintrar med en massa snö så i den meningen är det bättre i år.

Vi fäller nu friska granar för alla de torra är redan sågade. Men det är långa baddare. Man får fyra eller fem stockar från varje träd och 20 meters mått räcker inte till (de vanliga måtten är bara 15 meter vilket är riktigt ynkligt). Att fälla har inte varit problem för det blåser och det finns ingen annan möjlighet än att fälla med vädret. Blåsten har grym makt upp i toppen på en 30 meters gran.

Få nu se hur vädret blir framöver. Man är litet rädd att vi får ett kallt majväder för medeltalet skall bli detsamma varje år. Tiodygnsprognosen tittar jag på var och varannan timme men den bara visar plusgrader på dagarna.

Installationsdagar (snörvel)

Till all tur blev jag förkyld i förrgår. Innearbetet har nämligen blivit efter ordentligt då det varit så fint skogsväder – men det är det inte mera. Nu har jag installerat mätsystemet i växthuset så man kan se över nätet hur där ser ut. Visst är det vinter ännu men våren kan vara ganska besvärlig för växterna med alldeles för varma dagar och kalla nätter. Vid klart väder är det som värst med temperaturskillnaden. Problemet är att växterna tror att det blivit vår eftersom det är så varmt på dagarna. Och så kommer de kalla nätterna. Det är ännu en och en halv månad som det kan blir riktigt kallt.

Tillsvidare har vädret varit fint för växthuset med jämn temperatur men det fortsätter knappast så länge. För skogsarbetet är vädret uselt. Det borde var ett par minusgrader så det inte skulle väta så förskräckligt. Men jag har börjat köra ut virke eftersom det är ett torrare arbete. Ett problem har varit att traktorns fönster immar fast så jag måste förbättra fläkten så den blåser på de viktigaste rutorna. Ett värmebatteri borde också sättas in. Det är egentligen klart men slangarna borde installeras. Men det tar tid och om det bara går att köra utan så gäller det att få ut virket kvickt.

Det verkar bli en alldeles för varm vinter i år. Tiodygnsprognosen lovar ingen lindring i det varma vädret. Till all tur frös vägarna då det var kallt och om det hålls minusgrader åtminstone på nätterna så klarar de sej. Jag har redan ställt upp bottnar för virket så det är bara att köra.

Då vi tog bort A-stolpen förra våren så blev kabeln till varmvattenboilern inne i huset utan ström. Kabeln har jag nu plockat bort och satt i propparna till kabeln som matar inifrån huset. Den är inte så nödvändig nu då värmen kommer från flispannan men kan vara bra att ha som reserv. Samtidigt plockade jag bort en del gamla installationer. Bland annat en snabbtelefon till verkstaden som vi inte använt sedan 80-talet. Mobiltelefonen har ersatt snabbtelefonerna.

Och så gäller det att installera program på datamaskinerna. CAD-programmet behöver jag för ritningar och planering. Och det behövs redan nu så jag vet vilket virke vi behöver nästa sommar. Det är nu som stockarna kapas.

Jag kan inte klaga för jag har inte haft flunsa på nästan två år. Inte är den här så farlig heller även om jag snörvlar och hostar en del. Det har funnits sådana som tagit knäcken på en totalt så man bara legat och stönat i sängen. Men visst vill jag bli av med eländet. Om jag tar mediciner och äter alla sorters hälsosamma frukter så blir jag säkert frisk på en vecka – annars tar det sju dagar.