Omstart

Såhär skaldade ungdomshusgudarna Snowstorm en gång i tiden:

”Då kommer solen igen

ur natten in i gryningen

Vi rusar fram på en motorväg

på väg mot nya mål”

Ungefär så känns det just nu – björnfeeling. Känslan av att ha sovit bort hela vintern och sen vakna när solen börjar värma. Det var dock inte solen som drev ut mig utan en granne. Det handlade om att lasta ut korn från torken och min första tanke när han ringde var ungefär: Öh, va, jobb? Hur gör man då?

Näväl, vi lastade korn för några helger sedan i toppenväder och allt gick alldeles utmärkt. Efter det har det mesta gått av bara farten.

20160321_110802

Sen detta har det förstås gått en tid och även här är det nog helt snöfritt nu.

Uppvaknandet blev dock rätt brutalt. Odlingsplaner, ved, maskinunderhåll, skogsröjning, you name it. Allt var ogjort efter denna fullständigt makabra vinter då precis allt inklusive jag själv stått lika stilla som ett träd i skogen. Det är också en orsak till varför jag nästan inte skrivit något alls här på en bra tid, först fanns det inget att skriva, och att posta ett tomt inlägg skulle bara vara dumt, så det fick vara. De senaste veckorna har jag farit runt som en rapphöna och försökt komma ikapp, och då har ingen skrivtid kunnat mobiliseras. För några veckor sen hade jag två veckor semester som helt kunde användas till att komma ikapp, och det var nog en bra hjälp. På 14 dagar hinner man med en hel del. Men hur som helst, i jämförelse med behovet ligger jag som vanlig – senare än vanligt.

Mera rum

Jag har flera år nu lidit av för lite rum i mina ekonomibyggnader. Detta delvis beroende på att jag upplåtit rum åt lite utomstående boskap som jag egentligen inte skulle ha behövt göra. En av dessa problem var en gammal brandbil som blev husvill för ett antal år den och som jag upplåtit utrymme till. Den gick bra att köra hit och köra in, men när jag skulle ta ut den och köra bort den i höstas tackade kopplingen för sig och bilen blev kvar en vinter till.

När man är såpass dum att man låter egna saker stå ute och andras inne så uppstår lägen som man  inte ens själv tycker om, vilket nedanstående bild kan berätta.

DSC_0201

Att ha maskiner ute vintertid går tvärtemot allt vad jag tror på, men saknas rum så blir det inte så mycket att välja på, annat än att tiga och lida över dumma tidigare beslut.

Nåja, hursom helst, brandbilen kom sig iväg på nya äventyer med hjälp av Lähdekorpis bärgningsbil en dag i mars. Det var en såndär win-win situation för jag vet inte när jag var gladare, när den kom eller när den for. Det var nästan så man borde ha haft en huvudbonad att ta av när den försvann bort mot horisonten längsmed Östra Linjen.

DSC_0294

Sen gick det nån dag och så var det utrymmet fyllt av andra saker……..

Nu då?

Jodå, nu tar vi nya tag och springer från det gamla. Jag har just fått odlingplanerna klara och kommer i år att prova på raps. Som jag ser det har rapsen två fördelar, den ger mera skörd och så slipper man fundera på om det heter ryps eller rybs. Få sen se om odlingssäsongen blir tillräckligt lång.

Regn borde det komma massor till av, och idag 17.4 regnar det faktiskt med lite ordning. Det är ju som bekant regnet som gör våren, inte solen och värmen.

Hur som helst blir denna odlinggsäsong lite intressant eftersom jag ju bara har knappa 20% plöjt, något som enligt bondförnuft är fullständigt odlingssjälvmord på lerjord, men när farbror EU pratar är bonden tyst (gammalt ordspråk från slätten) så vi får väl se hur det blir. Just nu velar jag mellan kultivator eller tallriksharv så det blir väl att prova lite av varje.

Odlingssäsong 2016! Hallå, jag skall med………

 

 

Risbrännande

Inte kunde jag hålla mej borta från skogen. Det var igen -3 grader på morgonen så jag körde hem ett lass flisved. Det gick riktigt bra också på den värsta mossen. Nu börjar virket synas då snön smälter men is finns det i tjocka lager under granriset. Också på åkern ligger det tjock is under kvisthoparna. Inte ens elden lyckas smälta isen.

DSCN5672

I tre dagar har jag kört lass på lass med kvistar för att brännas och ännu finns det ett par lass kvar. De stora granarna har grymma mängder med kvistar.

 

Tussilago, snödroppar och rökmoln

Våren kom med besked och jag såg våra första Tussilago och snödroppar.

DSCN5652

DSCN5654

Det var -2 grader i natt så jag började köra ihop kvistarna på åkern. Det blev fem stora lass och det finns ännu kvar ..

DSCN5657

Då jag fick eld på riset så brann det riktigt bra. Rök kom det ju en hel del från det färska granriset.

DSCN5661

DSCN5667

Under de stora kvisthoparna finns det tjockt med is ännu så jag får snällt vänta innan jag kan bränna alla kvistarna. Jag var litet rädd för att det skulle bli spår på åkern men den verkar vara frusen ännu.

Det är ganska roligt att bränna även om svetten rinner hela tiden då man drar ihop kvistarna – allt går inte att ta med gripen. Tydligen har man vissa mordbrännaranlag :-).

 

 

Rågen.

Jag fick lite blodad tand vad gäller råg ifjol, den lyckades över förväntan. I alla fall tycker jag att man får vara nöjd med en skörd på rejält över 6 ton/ha stödgill areal. Räknar jag bort skyddsremsor och sänkan där svanar och gäss simmade och trampade ner brodden så uppgick skörden till 7 ton/ha. Så det visar att potential finns och priset var hyffsat ännu ifjol. Nu i år går det knappast att få motsvarande ersättning då Finland åter är självförsörjande vad gäller råg efter ett underskott i 15 års tid. Det är ju lite märkligt att min odling kan påverka försörjningsgraden i sådan utsträckning att genast jag inleder odling så har vi överproduktion 🙂

För att bevisa för mig själv att fjolårets lyckade resultat inte var enbart nybörjartur lät jag så råg också i höstas. Det blev samma metod som året innan det vill säga inhyrd direktsådd efter att kumminet hade skördats med den ändringen att jag tallriksharvade innan sådd. Jag observerade nämligen året innan att uppkomsten var lite ojämn där kumminresterna var rikliga.

7.9.2015. Tallriksharvning i kummin för sådd av råg.
7.9.2015. Tallriksharvning i kummin för sådd av råg.
7.9.2015 Sådd av Allavi råg.
7.9.2015 Sådd av Allawi hybridråg.

Sen blev jag så pass taggad av resultatet att jag i höstas därtill satsade på en kombinerad snömögelbekämpning och bladgödsling innan vintern. Rågen hade utvecklats fint under hösten och plantorna hade närmare ett halvt blad mera än året innan om det sen är bra eller dåligt vet jag inte.

3.11.2015. Proline + Multiplebesprutning
3.11.2015. Proline + Multiplebesprutning
3.11.2015. Utvecklingsstadiet inför vintern.
3.11.2015. Utvecklingsstadiet inför vintern.

I mitt tycke såg rågen bättre ut i höstas och förväntningarna ökade ytterligare. Men sen blev det ju väldigt kallt på snöfri åker i början av januari och tjälen gick hastigt på djupet innan snön kom. Så det var med stor spänning som jag besökte fältet för en vecka sen. Då hade snön försvunnit och det mesta vattnet sjunkit undan. Växtligheten var lite mattgrön och bladen såg väldigt slappa ut så det var svårt att dra några slutsatser över läget.

3.4.2016. Rågbrodden efter snösmältningen.
3.4.2016. Rågbrodden efter snösmältningen.

Nu har vi haft några dagar med varmt väder och lite regn följt av ett par dagar soligt väder så jag tog en ny titt idag och det ser ut som om rågen övervintrat för nu hade färgen blivit bättre och plantorna betydligt mera saftspända. Så även om det ännu kan gå åt skogen så ser det ändå förhoppningsfullt ut i det här skedet. Som i mitt förra inlägg så är tron på ett bättre år fortfarande hög …….. det gäller att tänka positivt då tiderna är kärva 🙂

10.4.2016. Rågbroddsläget.
10.4.2016. Rågbroddsläget.

Årsmötestider

Det är kanske inte precis ett vårtecken men i april så kommer årsmötena. Jag hann med nöd och näppe få ut det sista lasset från skogen så kom Fornminnesföreningens årsmöte. Det är en litet ovanlig förening för alla som bor i Hopenbackan, Söörneseendan, Mosabackan, Sjeggasbackan å Sminnsbackan är medlemmar. Jag vet inte om det ens är riktigt lagligt men det gör detsamma för vi har ingen medlemsavgift heller. Det var Sigge Strömberg som grundade föreningen att ta hand om Leikanlindån som är allmänning vid åbron och som han döpte om till Lekstrand. Där ordnades stora johannifester och skördefester med upp till tusen deltagare på 50-talet. Sedan förbjöd länsman festerna därför att det inte fanns parkeringsplatser och vi kunde inte bygga om en hel åker till parkering.

Efter en svacka på 80-talet efter Sigges död så tog en ny generation över och fornminnesföreningen är en livlig förening som också sköter om Hurtigs torp – ett av de bäst bevarade soldattorpen – och bysmedjan ”Smiddjån”. Årsmötet hålls av tradition hos Nissas och Beatrice bullar upp för oss tillsammans med Inga. Som man kan förvänta sej så är nästan alla i föreningen mina polokusiner (det finns kusiner, småkusiner, polokusiner och ludikusiner). Det mest typiska för fornminnesföreningen är de roliga mötena :-).

I dag har Gamla folkskolans vänner årsmöte. Det är den yngsta föreningen i byn och den grundades för att ta över och sköta om gamla folkskolan på byns allmänning. Huset är byggt 1899 och i prima skick. Stockarna är klingande hårda och doften av tallkåda sprider sej då man river bort skivorna. Värmesystemet är helt förnyat och rören till oljepannan i nya skolan avkapade. Nu sköter fyra värmepumpar och en kamin om uppvärmningen. En stor satsning som Åke Grandell (född och uppvuxen i det gamla skolhuset) betalade i sin helhet var att vi murade upp den gamla tegelpipan på nytt. Den revs av kommunen på 50-talet då nya skolan byggdes och man drog värmerör därifrån. Då var oljan billig – 10 penni per liter – men nu är det helt omöjligt att värma med olja så vi gick tillbaka till vedeldning.

De senaste dagarna har jag satt upp insulitskivor på väggarna i lärarens gamla arbetsrum. Det byggdes om till dusch- och tvättutrymme av  kommunen men det rev vi bort och återställer arbetsrummet i nästan ursprungligt skick. Skivorna låg på golvet i ett par år eftersom vi hade köksbrand hemma hos oss och jag fick sätta två år på att bygga om stuvun  och städa upp. Men nu ryckte jag upp mej och skruvade upp skivorna. Insulit (mjuka träfiberskivor) är ett ganska fantastiskt material som passar utmärkt till att isolera stockväggar eftersom skivorna följer stockväggens bukter mycket bra. Sedan klistrar vi grålumppapp i femtio centimeters rutor på skivorna och målar (eller tapetserar) väggarna.

Då arbetsrummet är färdigt så börjar skolhuset vara i ganska bra skick. Köket är renoverat och mötesrummet i fin form. Lilla salen skall ännu målas och slöjdsalen kan behöva målning också så småningom. Men allt fungerar. Vi invigde Hindersby biografteater i lilla salen för en månad sedan men det kom så mycket folk att de nästan satt utanpå varandra och nu flyttar vi biografen till stora slöjdsalen. Jag satte upp en filmduk (köpt billigt från eBay i Tyskland) på 2×3 meter där och hoppas att projektorn är tillräckligt ljusstark för den stora salen. Vi har omkring 160 timmar fina videoinspelningar från byn med gamla arbetsmetoder och historier.

Nästa söndag är det Hindersby-Bäckby Service AB:s bolagsstämma. Bolaget bildades för att sköta om handelslaget men är nu mest sysselsatt med att sköta om optofibernätet som byggdes år 2003. Till all tur blev vi inte att vänta på att ”nån annan” skulle bygga nät åt oss. Regeringen startade ett fint projekt Bredband 2015 som skulle ge snabba nät åt hela landet men det blev ett fullständigt misslyckande och nu skall de försöka på nytt (kick-off-möte den 14 april). Jag var med på förra ”kick-off”-mötet och kunde då genast konstatera att det inte skulle fungera så jag kan säga vavadejasa och jag tänker inte slösa mera tid på det nya projektet. I det här landet finns det nu ett fullständigt hopplöst system med byråkrati och marknadstalibanism (övertro att ”marknaden” skall sköta allting) som förhindrar all utveckling. Och samma politiker som skapat det här systemet börjar nu hoppa av.

Men HB Service AB har en bra ekonomi och ett fungerande nät. Underhållskostnaderna är nästan obefintliga så nu tar vi bort underhållsavgiften som obehövlig. De fullständigt okunniga teleoperatörerna försökte skrämma folk med att underhållet är tre gånger dyrare än byggkostnaderna vilket vi nu bevisat vara totalt felaktigt. Vi har dessutom mycket bra trådlöst nät här i byn av den orsaken att fibernätet sköter om den tunga trafiken och avbelastar det trådlösa nätet. Och visst behöver vi trådlöst nät i traktorer och fordon.

Så byn är i gott skick – speciellt sedan ungdomsföreningen fick nytt tak på det stora huset. Det går upp och det går ned men just nu ser det bra ut och man vågar väl visa sej på årsmötena.

 

Vi är på gång………

……vi är laddade, vi är tända, ….va det visst som Ledin sjöng 🙂

Förra veckan skrev jag om en början och ett slut och visst är vi på gång med ny säsong. Purjon står nu i växthuset och njuter av det soliga vädret. Och den har också fått sällskap av broccoli och sallat.

Purjo 10 dagar efter sådd.
Purjo 10 dagar efter sådd.

Vi står nu inför en hektisk period men det brukar mobiliseras resurser som man inte visste att man hade den här tiden på året. Hur som så ser vi med tillförsikt fram emot ny säsong . Man tror ju alltid den här tiden på året att i år blir det ett bättre år. Vädermässigt kan säsongen i alla fall svårligen bli sämre än ifjol.

Förra säsongen har vi ändå inte helt lagt bakom oss trots att vi är i full gång med den nya, Vi har lite rotfrukter och kål i lager och ikväll tog jag en promenad i det fina vädret för att kolla in läget för de palsternackor som lämnades oskördade i höstas. Normalt brukar dom klara sig ganska bra men den hårda kölden på snöfri mark i början av januari har fått mig att undra hur det skulle gå i vår. Så visst var det med spänning som jag tog spaden och började gräva. Till min förvåning såg åtminstone en del ut att ha klarat vintern, palsternackorna visade tydliga livstecken genom att små nya och gröna blad börjat skjuta fram ur jorden och har dom växtkraft så är dom nog i skick. Skörd blir det så fort marken torkat upp så pass att den bär traktorn. Alla hade inte klarat vintern men tillräckligt många för att skörd skall löna sig.

Övervintrande palsternackor.
Övervintrande palsternackor.