Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

Långkalsongernas återkomst

Här började man bli rädd för värmeslag då det var +20 grader förra veckan men det behöver man inte vara nu mera. Det är svinkallt med nordlig blåst genom tröskhuset så man fryser värre än i vintras. Jag tänkte inte ta på langkaliisjen (långkalsongerna) mera före nästa vinter men jag fick ge upp. Och plocka fram vintermössan och stickasjoortån (tröjan) på nytt.

Annars har det gått riktigt dåligt med vårsådden. Harvandet gick bra och den ordentligt frusna leran blev till en bra såbädd men såningstraktorn (Belarus) hade vatten i oljan då jag skulle byta. Sedan gjorde jag ett dumt beslut. Jag trodde det skulle gå fortare att byta topplockspackning på Belarus än att börja göra i ordning stora Zetorn för vårsådden. Det är ju inte så stor sak att plocka bort topplocket och sätta in en ny packning på en traktor. Speciellt som man får topplockspackning för 8 euro från Estland … Så jag beställde fullständig sats med packningar för Belarusmotorn D-240. Det kostade bara 23 euro (51 euro med transport). Packningarna kom också snabbt på Valborgsmässoaftonen.

Med en fattigmanslyftkran lyfte jag bort topplocket – och konstaterade att packningen var hel. Tillbaka till Internet och Machinery Lubrication ( www.machinerylubrication.com rekommenderas varmt !). Topplockspackningen är det första man tittar på då det kommer vatten i oljan men sedan blir det att titta på cylinderfodrets nedre tätning eftersom Belarusmotorn har våta cylinderfoder och vattnet far rakt ned i oljetråget om dessa tätningar läcker. Men det är ett större arbete för då skall kolvarna bort från motorn och alltså måste allting skruvas bort både uppifrån och nedifrån.

Så nu började vi fundera på att använda stora Zetorn i stället för sådden. Problemet var att dubbelhjulen inte varit fast i den och måste anpassas (de som jag köpte i Mariestad för 1000 kronor). Dessutom gick stora Zetorn inte under mellantaket i tröskhuset vilket är nödvändigt för påfyllningen.

Nu visade det sej att mellantaket redan var höjt en gång (1975 då jag byggde kippgropen i ladugårdsvinden) och att det kunde gå att lyfta hela alltihop med domkrafter. Det var bara två stolpar och två plankor som måste sågas av. Så vi satte domkraften under och det var lätt som en plätt att lyfta.

Nå, litet tid tog det att kila upp tjugo stockändar men nu är det klart. Jag har i flera år funderat på att höja mellantaket för lastbilarnas släp ryms inte heller under det – utom ett enda. Då det blir absolut nödvändigt att fixa saker så är det ibland inte alls så svårt.

Sedan gällde det att få dubbelhjulen monterade och det behövdes förlängning på alla fästjärnen. Vi slog pinnhållarna från en gammal Kongskilde S-pinnharv (som inte mera har pinnar kvar) raka med gassvets och smideshammar och svetsade fast dem på fästjärnen. Det gick också relativt snabbt och nu har Zetorn dubbelhjul.

Bredden är hela 320 cm så man får vara glad att vi har våra åkrar så man sällan behöver köra på landsvägen. Traktorn är också tung så det är inte roligt att köra på blöta åkrar med den men det är ju torrt i år.

Och väderprognoserna ändras hela tiden. Man kan inte lita på dem mer än ett par dagar på sin höjd. Ett par snöflingor såg jag i dag men kallt skall det vara i tre dagar till och därefter skall det komma regnigt väder. Om det nu stämmer …

Det är inte speciellt sent med vårsådden än men för oss blev det inte någon tidig sådd, Grannarna har sådden undan för länge sedan men jag har bara stått i verkstaden och skruvat på mina skrotmaskiner. Dyrt blir det inte. Packningarna till cylinderfodren kostar 20 cent stycket ! Och arbetet är ju rena nöjet – he,he. Kölden har gjort att brodden knappt vågar visa sej ovanför jorden. Fast då det blir varmt i slutet på veckan så borde man ha utsädet i jorden. Få se hur det går …

Kära Skatteförvaltning,

Jag vill inte störa er i ert viktiga arbete men jag sitter här och försöker hitta rätt blankett. Jag borde vara ute på åkern och harva för att odla mat åt er men jag fick ett brev där ni hotade med 1000 euro skatt ifall jag inte omedelbums skickar in blanketten. Jag måste erkänna att brevet mycket effektivt väckte min uppmärksamhet så harvandet får nu vänta.

Jag förstår inte det nya språket byråkratiska som används i alla anvisningar. Jag har kommit så långt att jag inser att jag på byråkratiska alls inte är bonde eller ens jordbrukare utan ”primärproducent”. Och att moms inte alls är moms på byråkratiska utan ”periodskatt”. Man borde ha en jurist som pappa och en skattebyråkrat som mamma för att få riktiga gener så man klarar av blankettifyllandet. Och från liten lär sej byråkratiska. Tänk bara hur mammas glada utrop: ”Nisse, fyll i blankett 3567r.pdf så får du din tuttflaska” och pappas jovialiska ”Nu tar vi blankett 7834-upp.pdf för att ta ut hammaren från verkstaden” skulle vänja en vid ett liv i det moderna samhället.

Men just nu skulle jag behöva en blankett som avslutar alla periodskatteanmälningar för min pappas dödsbo. Där finns bara litet skog som mest består av små träd som skall röjas och gallras de närmaste 50 åren så där blir inga inkomster eller utgifter (vi gör jobbet själva). Men periodskatteanmälan måste göras ändå för annars smäller ni till med 1000 euro skatt. Var finns blanketten som avslutar allting ?

Jag talade med en riktigt vänlig tant på skatteförvaltningen och fick rådet att skriva ut en blankett från skatt.fi nätsida. Men jag hittar inte blanketten för jag vet inte vad den heter på byråkratiska. Och att söka fram den bland en massa blanketter som ”Anmälan om omorganiseringar i en koncern” och ”Ansökan om tonnageskattskyldighet” övergår mina krafter.

Jag är övertygad om att det bara är att fylla i blankett xyz2345r.pdf men hur hittar jag den ? Snälla, kunde ni inte skilja åt blanketterna för jättestora firmor med en hord av jurister och kontorspersonal som söker blanketter på heltid från blanketterna för oss enkla bondlurkar (som borde vara ute på åkern och så) ? Skriv gärna flera olika brevmodeller för olika grupper. Det brev jag fick var helt tydligt menat som universalpåminnelse för alla från småbrukare till koncernchefer och det var faktiskt svårt att hitta den information som var av betydelse för mej.

Tänk på att det är vi som betalar er lön. Så ni kan sitta och skriva brev åt oss som hindrar oss i vårt arbete och i värsta fall förorsakar blodstörtning, hjärtattacker och sjukhusvistelse på samhällets bekostnad – ifall personen inte avlider direkt. Ni kanske borde gå på kurs och lära er skriva på svenska (eller finska) så folk förstår vad ni menar.

Jag betalar gärna mina skatter med ett leende på läpparna (om än litet ansträngt ibland) ifall jag får brev och anvisningar som är läsliga. Det är förstås inte så lätt att vara skatteindrivare och visst är folk slarviga och slöa. Men det skulle kanske hjälpa ifall de förstod vad det är frågan om ?

Men snälla ni, starta inte ett ”projekt för att minska byråkratin” ! Då EU skulle minska byråkratin inom jordbruket så blev det etter värre …

Nisse

primärproducent

P.S. Jag skickade faktiskt in periodskatte… (vad-det-nu-heter) redan för två månader sedan men den tycks ha försvunnit nånstans. Där stod det att det inte fanns momspliktiga inkomster eller utgifter alls. Som förut i tio års tid redan.

P.P.S. Tala med dem som sköter on jordbrukets stödansökningar – den elektroniska ansökan är faktiskt enkel och bra.

(Nu måste jag gå och dricka kaffe och lugna ner mej 🙂

Kan en bonde leva ett ”normalt” liv ?

Visst försöker många arbeta för att också bönderna skall ha likadana förmåner som alla andra och till och med litet semester ibland. Men så kommer då verkligheten emot – det vill säja vädret – och alla fina planer går i putten.Vi har försökt ta ledigt en vecka på våren efter skogsarbetet men i år gick det åt skogen mer än vanligt. Och det var det varma vädret som förorsakade det.

Vanligen har jag bråttom att köra ut virket ur skogen och hinner inte åka nånstans före mitten på april. Men för det mesta hinner man ändå (nästan) få i ordning maskinerna före vårbruket. Så icke i år. Vi borde ha stannat hemma och förberett vårbruket den veckan vi var i Sverige. Nu tömde jag oljan ur Belarusen som skall dra såmaskinen och först kom det vatten. Sedan grå vattenblandad olja och till sist litet svart dieselolja också. Troligen har topplockspackningen gått hädan. Det är inte så farligt – en hel sats packningar till Belarus får man från Estland för 23 euro. Men nu står traktorn mitt i sådden och snart skall det regna en vecka …

Man får bittert ångra att man tog ledigt och svär att det aldrig skall hända mer. Inga semestrar och lediga dagar – det blir bara dubbelt upp med elände då man kommer tillbaka. Jordbruket är nu bara till sin natur sådant att man är helt beroende av vädret. Att planera på lång sikt (längre än en dag) är visserligen möjligt men värdelöst. Som den här våren visar. Vi måste boka resan redan i februari för att få med paketbilen (en personbil kan man boka senare) och så hade vi beslutat hålla byns årsmöten i god tid före vårsådden – alltså i lördags och söndags. Då vara redan alla ute på åkrarna.

Man kan som bonde inte binda sej till några som helst möten mellan 15 april och 10 juni och mellan 15 augusti och 1 november. Helst inte däremellan heller. Det värsta är att alla andra hittar på en massa i maj och sedan med nya krafter i september då de återvänder från semestern. Medan bönderna är utpumpade efter sommarens vedermödor och möjligen ligger på rygg i leran och försöker reparera tröskan.

Jag tycker man inte alls passar ihop med andra människor. Bondelivet har så annorlunda krav och tider att det är ganska sällan som de passar ihop med det övriga samhället. Visst har vi stor frihet att ordna med vårt arbete – så länge vi ser till att det passar ihop med vädret. Och vädret är obevekligt och oförutsägbart. Prognoserna fungerar på sin höjd ett par dagar framåt.

Det finns stor risk att man sätter sej i skogen och vägrar att ha nånting med andra människor att göra. De bara ställer till krångel med arbetet.Men nu behöver människan träning i att umgås socialt. Det är som att läsa och skriva. Man glömmer bort förmågan om man inte använder den på länge. Så det finns en risk att man som bonde blir först folkskygg och sedan folkilsken :-).

Därför är det bra med alla föreningar vi har i byn även om de tar tid och krafter. Det är bra att träffa andra och pyssla med nånting gemensamt och redan att dricka kaffe och prata. Så föreningar som Gamla folkskolans vänner (vi hade årsmöte i lördags) inte bara tar utan ger en också mycket. Så jag tänker inte lämna föreningen fastän lördagen var litet stressande då solen gassade på åkrarna och det torkade upp snabbt.

Det är litet nervöst nu (som alla andra år …) men månne vi inte får utsädet i jorden i år också. Jag får vara glad att det bara är topplockspackningen som strukit med. I söndags hörde jag att en växellåda gått i kras – och det är värre det. Jag ber att få uttrycka mitt djupa deltagande med växellådans ägare.

He e spitjitt !

Vi kom hem från Sverige i morse och jag var förstås tvungen att ta en tur med traktor och harv runt åkrarna. Lustigt nog hade vårbruket inte börjat i Medåker före påsk men så hade det regnat där medan det bara torkat upp hemma i Hindersby. Och visst var det torrt på duntana (kullarna) på leråkrarna men det gick bra att harva och blev inga kokor. Däremot var det spitjitt (fuktigt ocgh segt) på leran i lägderna. Så det är ännu ingen panik. Där skogen skuggat låg det tjock is i dikena.

Sommarvärme har det varit. Men då vi åkte iväg före påsk så var det alls inte varmt utan värmen kom först under påsken. Lite nervöst var det nog då vi hörde hur varmt och torrt det var i Hindersby men sällan kan vi fara ut på åkrarna ännu den här tiden. Men vissa skiften går att så väldigt tidigt.

Vi har haft en fin vinter i år. Ingen snö och ordentlig tjäle som sprängt sönder lerkokorna så att vi får en bra såbädd. Nu gäller det att harva de torraste ställena och småningom alltihop i den mån det torkar upp. Vissa fuktiga ställen kan man harva också men då måste man låta det sjtjinas (torka upp) förrän man sår.

Vi var som sagt i Sverige en vecka men det berättar man inte om på nätet på förhand. Fast vi hade förstås unga husbondfolket här på påsken. I Medåker lyste gårdsplanen vit och blå av vitsippor och scyllor – speciellt sedan det blev soligt. Jag installerade vattenrenaren så vi fick kaffevatten och byggde vedlidret färdigt medan den bättre hälften målade fönster. Sedan var vi ute och riktigt turistade en hel dag (mycket ovanligt för oss). Vi drack kaffe vid Hjälmare docka. Hjälmare kanal är den äldsta grävda kanalen i Sverige från början på 1600-talet och så köpte vi en gammal Allers från Kvarnfallets antik med Kurt Ards pärm. De som läste Allers på 60-talet minns hans fantastiska pärmar. Och vi hittade alla Tarzanböckerna ! De skall barnbarnen få läsa (och kanske vi själva tillika …). Därefter tittade vi på Kung Karls kyrka i Kungsör och i alla synnerhet mistlarna på lindarna runt kyrkan.

Efter att navigatorskrället kört oss runt alla tunnlar det finns i Stockholm så hann vi faktiskt med färjan till Åbo eftersom den var en kvart försenad. Nu blir det att söka ny navigator.

Till sist litet stämningsbilder från korpral Nornbergs hemman i Sör-Garlinge i Medåkers gamla socken med ett nytt vedlider och ett gammalt hus (från 1856).

Vädret slog om

Det har varit riktigt kallt och rått med en elak blåst men i går slog vädret om och man fick faktiskt en känsla av att det är vår. Men före påsk tänker jag inte ge mej ut på åkern. Harven är heller inte riktigt användbar än.

Ifall nån stadsbo inte ser det så kan jag upplysa om att det inte räcker med att köra omkring med ramen utan det behövs harvtinnar också. Det är i alla fall klart med bytet av spetsar så nu gäller det bara att skruva tilbaka alla 44 S-tinnarna och den 50 år gamla harven är som ny. Fast bättre för jag tog bort de små hjulen och svetsade fast framhjulen från en skrotad Lada. De bär mycket bättre än de ynkliga skottkärrshjul som fanns ursprungligen.

För övrigt så byggs här flitigt. Vi satte upp takpanel i Ribackstuvun och så sågar jag virke. Från bitar med en liten svart fläck som inte går att sälja så får man massor av prima virke då man sågar själv. Problemet är bara hur vi skall orka bygga så många hus som vi har virke till …

Men snart kommer väl alla bönder att börja bete sej som lammen på Lottas video.

Våren får vänta

Här har varit svinkallt de senaste dagarna – mest på grund av blåsten. Men också nätterna har varit kalla med -5…-6 grader. Så det har inte känts som någon vårsåddspanik direkt. Vi har ännu ordentlig tjäle där det finns gräs eller ris. Men jag har i alla fall plockat fram harven för att byta spetsar – och det är inte en dag för tidigt:

Den gamla spetsen (utanpå) är så slutsliten att det inte finns nånting kvar av den. Med Rapiden som är en direktsåmaskin har jag inte haft så stort behov av att harva fram en såbädd men nu är spetsarna så slitna att man knappt får harven att ta i jorden.

Så det är bara att ta fram gassvetsen för inte får man bort nån mutter utan den. Det gäller att få muttern vitglödande och sedan med rörtången skruva bort den. Det går fint med den automatiska enhandsrörtången. Bäst är att rikta värmen mot muttern och låta skruven hållas kallare för då utvidgar sej muttern och lossnar fullständigt från den kallare (och mindre) skruven.

Här ser man hur rostflagorna flyger. Den blå lågan till höger är gassvetsen. Rost kan vara hur hård som helst men hetta klarar den inte. Därför gillar jag också maskiner utan gummi och lager och annat som man inte kan göra rödglödande.De här små muttrarna är loss på tio sekunder med gassvetsen. Sedan är det bara att skruva fast den nya spetsen. Och komma ihåg att sätta tinnen i vatten före det för annars börjar handskarna ryka. Den nya skruven skall dunkas in med stora smideshammaren förrän man drar till muttern slutgiltigt – annars lossnar den snabbt.

Förutom harven så sågar jag. Men det är så svinkallt även i solen att jag bara sågar en stund innan jag måste gå in i verkstaden. Det är förstås blåsten som är det besvärliga. Just nu sågar jag bräder ur en ganska stor granprops. Det är så mycket som ryms i bandsågen (35 cm) och går riktigt långsamt. Men jag vill ha snygga bräder för de skall hyvlas och sättas i taket där de gamla ruttnat på grund av att taket tidigare läckte. Så jag sågar ungefär 10 cm per minut. Bandet har en tendens att lyftas om man sågar fort men med den hastigheten får man en rak och snygg yta.

Här är det ungefär fem millimeter kvar innan stocken blir för bred så jag kör bandsågen på gränsen till vad den klarar. I allmänhet lönar det sej inte att såga så grovt virke men jag ville ha bräderna sågade i fiberns riktning och det kan jag ställa in på Logosolen genom att sätta de två stöden på olika höjd. Veven och stödhacken syns under stocken. Man kan ställa in med en noggrannhet på 3 mm (1/8″) och det räcker för det mesta.

Vanligen tar jag först bort bakarna med motorsåg men den ger en betydligt sämre yta. Märk väl att ein baka är en helt annan sak än en bakända. Ein baka (vid sågning) uttalas med kort a medan ein baak förstås har långt a och inte används vid sågning (för det mesta).

Det blir varmare men före påsk blir det knappast något åkerarbete. Det skall bli litet varmare men tiodygnsprognosen lovar värme först efter påsk. Det är alltid lite vanskligt med tidig sådd. Om vädret slår om och blir kallt så står brodden stilla i flera veckor – men ogräset växer. Men man vet inte om det börjar regna i slutet på april. Prognoser är i alla fall bara prognoser. Helst skulle jag i alla fall vänta med sådden till maj.