Vilda västern i Internet

Det här handlar inte om bondens vardag med traktorer och åkrar. Men Internet har blivit en del av bondens vardag. De flesta stödansökningar görs redan elektroniskt över nätet, bankaffärerna går över nätet, man köper reservdelar över nätet och så finns ju Bondbloggen på nätet.

Men det är inte problemfritt. Jag har en bakgrund i datateknik och jobbade i över 30 år på Tekniska högskolan just med datanät. Så jag var med redan från början då det inte ens fanns något Internet men nog en hel del andra nät som nu är bortglömda. I början fanns det inga säkerhetsproblem och man kunde gå in i varandras datamaskiner hur som helst. Mest var det bara universiteten som var uppkopplade till datanätet.

Sedan kom Internet som blev var mans nät. Det var en revolution och gav oss helt nya möjligheter. Via nätet blev vi alla grannar med varandra. Men som med allt annat så har nätet också en baksida. Skolpojkar sportade i att bryta sej in i andras maskiner men det var inget jämfört med att skurkar och bedragare började använda nätet. Många länders spionorganisationer använder nätet närmast för krigföring: cyberkrig.

Vanliga människor ser inte mycket av det här. Ibland blir deras maskiner infekterade av något virus som förstör en massa data men det är småsaker jämfört med trojaner som inte alls vill synas utan bara sitter i din maskin och spionerar på vad du gör. Och det är stora organisationer som sysslar med det och får Orwells ”1984” att verka barnslig och blåögd.  Storebror ser dej numera överallt i form av Google, Facebook och liknande. Allt du gör där sätts i en stor databas och gudarna vet vad det sedan används till …

Det är inte små mängder skräp och bedrägeri som rör sej på nätet. Enligt vissa uppskattningar är redan över hälften av all trafik på nätet bara skräp eller bedrägeri. Och det slår också mot Bondbloggen. Skurkarna försöker sprida sin dynga på alla sätt och mycket vanligt är att skicka dyngan i form av ”kommentarer”. Bondbloggen använder programmet WordPress och jag har också ett par WordPressinstallationer bland annat för Hindersby.net.

Jag ser alltså precis all dynga som man försöker sprida och det är fråga om tusentals försök varje dygn. Från Kina, Indien, Brasilien, USA och andra länder som inte har det minsta intresse av Bondbloggen. Men de försöker sälja sina droger och skräp precis överallt. Tanken är att om man skickar ut en miljard reklamer för skräpet som räcker det med att en mycket liten promilledel nappar för att det skall löna sej. Och det är gratis så varför inte skicka till alla i hela världen ?

Banditerna har program som automatiskt går igenom alla IP-adresser i hela världen och söker efter säkerhetshål. Och märker skurkarna att det finns ett oskyddat forum så ökar takten i dyngspridandet. Det kan komma tusen skräpposter i timmen – eller i minuten …

Därför måste vi ha en mekanism i WordPress (och Bondbloggen) som hindrar att vi drunknar i dyngan. Vi hade en kort tid öppna kommentarer och det kom hundratals dyngkommentarer som inte hade det minsta med Bondbloggen att göra. Så det blev nödvändigt att stänga de fria kommentarerna. Nu måste varje kommentar godkännas av en administratör. Vi som är författare kan också godkänna kommentarer men bara till våra egna inlägg. Eftersom vi inte kan sitta hela tiden vid tangentbordet så blir det tyvärr litet fördröjning i godkännandet. Och åker nån bort för en tid så kan det bli långt väntande.

Snälla läsare: Fortsätt att skriva kommentarer och försök ha litet tålamod. Vi vill gärna ha kommentarer för annars känns det som om man skrev för tomma stolar. Vi försöker godkänna kommentarerna så fort som möjligt. Vi har försökt med andra system också men de har varit ännu besvärligare för kommentatorerna. Att hitta på ett system som automatiskt kontrollerar att en kommentar är äkta är mycket svårt så vi måste ännu ha en människa som gör jobbet. Det där med ”maskinintelligens” är enligt min mening bara struntprat. Maskinerna är helt enkelt stendumma även om de är snabba.

Så småningom kommer säkert nätet att utvecklas så att man slipper de nuvarande problemen. Dagens Internet var alls inte konstruerat att användas av miljarder människor och säkerheten är milt sagt dålig. Men nätet har redan blivit så viktigt för oss att vi knappast vill sluta med det trots alla problem. Nätet är världens största bibliotek som innehåller nästan allt mänskligt vetande, det är världens största butik och inte minst världens största forum där man kan diskutera med vem som helst om man kan språket.

Bondbloggen är så där lämpligt stor. Den täcker inte hela världen och inte alla områden utan bara en del av mänskligheten som är intresserad av liknande saker: Bondelivets olika sidor. Vi är tillräckligt lika för att vi skall kunna förstå varandra utan problem men det geografiska avståndet skiljer inte mera åt oss.

Så litet Vilda västern måste vi försöka klara av.

En sista kraftansträngning….

…. var vad som behövdes för att få den sista spannmålen i mullen i vår.

Vid middagstid idag sattes p för spannmålssådden med sådd av det sista kornet. Men det var nära att det inte lyckats det heller då regnet över Stadsfjärden hotade att återigen väta ner åkern, men till all lycka svängde det in mot nordost och arbetet kunde fortsätta ostört denna gång. Jag hann nästan börja harmas över att jag tog en timmes tupplur på soffan mellan 6 och 7 i morse och att jag mellan 7 och 9 hjälpte till att packa kålen för leverans till pop up Österbotten evenemanget.

Eftersom tangenterna verkar lite suddiga efter blott en timme sömn under det senaste dygnet lägger jag in lite bildmaterial som uppdatering av en del göromål under den gångna veckan.

Regnet över Stadsfjärden skymtar bak björkarna vid "Grynnon"
Regnet över Stadsfjärden skymtar bak björkarna vid ”Grynnon”

Det mesta av dagarna går åt till att plantera grönsaksplantorna för att på något vis komma ikapp när det nu äntligen nästan hållit upp några dagar. Till planterandet har vi lite hjälp så det gäller att få det att löpa under dagtid vilket sen leder till att de sysslor man klarar mer eller mindre på egen hand lämnar till kvällen. Eller som nu då regnfria kvällar är bristvara till natten.

Kålplantering

Då nu också löken börjat gå åt så blir det inte att vila de dagar det regnar. Har vi inte sått nya plantor så har vi kunnat packa lök.

Ett par pallar lök klara för leverans.
Ett par pallar lök klara för leverans.

I kylan tänker man inte på att det växer trots allt. Jag höll på att försumma stråstärkningen av hybridrågen, den sena behandlingen ger kanske inte full stråförkortningseffekt men borde i alla fall leda till lite ”Nack Verstärkung” alltså förstärkning av stråets översta del. Mest nöjd är jag över konsstycket att både finna tid till samt lyckas få in en behandling i mellan regnskurarna och blåsvädret, nu gick det fem timmar mellan behandling och regnet vilket borde räcka till. Lyckades också få till en välbehövlig behandling av gulbandade jordloppan som kalasade på broccoliplantorna.

1.6.2015. Hybridrågen fem före axgång.
1.6.2015. Hybridrågen fem före axgång.

Också morotssådden har ”taiji häran”, efter tre såförsök som avbrutits av regn fick jag årets morötter i jorden natten till fredag.

5.6.2015. Morotssådden avslutades under uppsikt av "gubben i månen"
5.6.2015. Morotssådden avslutades under uppsikt av ”gubben i månen”

Ett svanpar har envist uppehållit sig på åkrarna den sista tiden och även om jag tycker att det är ståtliga fåglar vill jag inte ha dem i mina odlingar. Så allt emellan tar jag mig en rush för att jaga bort dem.

Svanar på flykt undan bonden.
Svanar på flykt undan bonden.

Ett rörigt hopplock det här men ”rörigt” har det varit under den gångna veckan. Nu ska jag hursomhelst ta en sista tur runt ”heimane” för att se om det är i skick innan jag tar natt.

 

 

Fårpromenad

Jag hämtade hem fåren från Norrängen härom dagen, och såhär går det ofta till när jag hämtar hem fåren. Eftersom de va lite flera på samma bete, och däribland några rätt små lamm, så stannade jag, väntade och kollade att alla hängde med. När jag stannar, så stannar också fåren, tills någon tar initiativet att fortsätta promenaden. Så fort jag stannar är det någon som kommer fram och vill bli krassad 🙂

Nu börjar jag ha alla fåren där de skall vara för sommaren. Vädret har minsann inte varit på den lille båtåkarens sida och man har fått prick in dagar det går att köra får genom att hårdbevaka väderleksprognoserna. Normalt om vårarna brukar man kunna dra till med ”nå, vi far nästa vecka och så ser vi vilken dag det passar”. Det brukar inte vara som i år ”det utlovas lite måttligare vind om 6 dagar på 10-dygns prognosen, så vi kan ju se om det skulle gå att fara då”. Ibland går det, ibland inte. Jag har ännu några får hemma, det är tackor med små lamm som jag vill hålla hemma någon vecka till för att se hur de tar sej, och sen se om jag för ut dem eller om de får bli hemma, och så hänger det ju på vädret, men, nån gång ska väl busvädret ge sej, sommarväder infinna sej mer än en dag i taget, och stabilisera sej så man inte behöver tänka ”oushitt…” när man rundar krakauddan 🙂

Nu ska hela rasket bort

År 1964 spelades 34:an med Per Myrberg till lust och leda. I hela 39 veckor fanns den på Svensktoppen. Och efter det spelades den också – spelas ännu.

Ja nu är det slut på gamla tider
nu är det färdigt inom kort.
Nu ska hela rasket rivas,
nu ska hela rasket bort.

Två år tidigare, 1962, byggde vi en kalluftstork på bodvinden och det är den jag nu har rivit. Den användes för att torka säden  fram till 1983 och blev därefter flistork. Numera torkas flisen i den nya stora torken så det var dags att riva den gamla  torken för att få rum för allt skräp som samlats i ladan, i ladugården och i stallet. Sedan 1975 har jag bara burit ut skräpet för att ”senare” sorteras. Och senare börjar vara nu i år (40 år senare).

Då jag tog bort plåtarna så fick jag en mindre chock. Visst hade flisen torkat litet dåligt under de sista åren men alla luftkanaler var ju fullständigt tilltäppta !

DSCN4920

De fanns tillpackade sågspån och damm ända upp till plåten. Närmast huvudkanalen (till vänster fanns det ännu litet luftutrymme men längre bort inget alls … Man undrar över att flisen torkat över huvud taget.

På baksidan av en skiva hittade jag ”ritningen” till den gamla torken. Inte speciellt invecklad …

DSCN4916

Bodvinden torde vara ett bra ställe för förvaring eftersom den är torr. Under årens lopp har lagret med elmaterial, rördelar och annat växt ordentligt så det behövs mera utrymme. För att inte tala om gamla datamaskiner och annan elektronik. Vi bor så långt borta från staden att det inte går att köra efter varenda liten pryl. Förstås få man hemleverans för handel på nätet men det tar en hel del tid och kostar också. Och varför kasta bort en mängd material som går alldeles utmärkt att återanvända.

Lättare virke och skivbitar skall också förvaras på bodvinden. De lager som jag har är överfulla och då hittar man inte nånting. Egentligen börjar bodvinden åter användas för sitt ursprungliga ändamål. Då jag var liten så fanns där virke och annat material. Under torken finns den gamla ladugården som användes före 1945 då den nya tegelladugården byggdes. Men där är så lågt till tak att inte ens den gamla traktorn ryms under så det går inte att använda för maskiner. Det får bli skrotlager och den stora ladan som till och med stora Zetorn och tröskan ryms in i skall tömmas på smått skräp.

Flistorken har hindrat upprensningen av de andra utrymmena men nu kan dessa också städas upp. Inget litet jobb men det skall väl gå så småningom bara man får en början.

Härmed inleder vi Städåret 2015 !

 

Det där med skogskläder, än en gång

Någon som kommer ihåg hur jag redde ut hur jag klär mej när jag går till skogen? De va inte bara en och två snurror och fnurror på den texten. Innanför, utanpå, rakt och snett, inte nå kylsande och byls nånstans. En sten i stöveln och jag får nervsläpp. Nåja, nu, nu är det mycket lättare att klä sej för skogsjobb. Strumpor, yllesockor så stövlarna följer med, trosor, bh, skogsbyxor och skogsjacka, hjälm och ett par skapliga handskar. Vill påstå att det nu går på 3 minuter att klä sej för skogen, på vintern är det ett halvt företag. Men, varför? Skog? Nu??? Mitt i vårbruket!? – jo, men bara lite 🙂

Ja, mitt ”vårbruk” är inte som de flesta andras. De flesta maskiner står stilla i år. I höst ska de plöjas och bökas igen, men i år ligger det mesta i vall. Inte har jag så mycket ”överloppstid” för det, finns nog alltid nåt att flyga på, men så kom det sej så, att det kom en frågan på ved och däribland skogstorr gran emot mina öron. JA! Äntligen nåt jag har och kan göra nåt åt! Tidsplanen för det skogstorra var, närsomhelst, men, nästan igår. 😉

Får är ypperliga på att gå hårt åt granskog. De gnager och äter granbark och barr som godis bara inte träden är alltför grova. De är de inte i fårhus hagen, eller, ja, visst finns det sådana granar som inte fåren bryr sej om också, men ganska många såna där halvstora granar finns där. Har där funnits. Nu är de snart ett minne blått 🙂

DSC_0014[1]

Rena rama mardrömmen för en skogsägare, mer vardag för en fårägare.

Passlig kvällssysselsättning att ta ner lite torrt i fårhushagen. Roligt var det att göra nåt annat emellanåt också, det är mycket fårsorterande och fårgrubblande i övrigt om dagarna. Vilken tacka ska vart, vilka tackor är tama, hur stora är lammen, hur många får behövs det till de olika holmarna, skall jag flytta något gäng under sommaren, väderprognosen, maskmedel, coopersect, ja, det snurrar på 🙂

Nä!

Det var inte riktigt såhär det var tänkt att vara. Kastade en blick i almanackan innan jag drog på vinterjackan med teddyfoder och gick ut för att ta en bloggbild. Jodå, den visade 1.juni. Förresten, Jag? Vinterjacka? Det brukar jag ju inte begagna ens på vintern. Ändå är det just precis så det är och har varit i vår. Ordet brukar står aldrig ensamt nu utan följs alltid av ordet inte. ”Såhär brukar det inte vara”. Eller möjligen: ”I dag brukar jag inte jorden”

DSC_0315

Bilden ovan må tala för sig själv. Dessa dagar på året skall det vara kruttorrt och damma. Inte storma och plaska. Bilden är alltså tagen ikväll första juni och fotografen står i jacka med teddyfoder och fryser i stomen. Åkern som ligger närmast i bild är till nedre hälften sådd med ryps – ett försök med lite tidigare sått ryps som håller på att gå åt fanders – och övre delen är inte ens beträtt av nån maskin på gummihjul ännu. Det går helt enkelt inte. Det gröna på åkern är kvickrot. Av rypsen ser man precis ingenting.

Att det är den sämsta våren som jag kan minnas står helt klart. Som det ser ut nu så gynnade våren de brukare som var ute i tid – eller egentligen i förtid. Själv började jag vårbruket 9 maj med att så vårrågen. Den sådden gick ganska bra, men efter det har det bara stapplats två steg framåt och ett bakåt. En vacker dag, två regndagar och en mulen dag, ungefär så har det hållit på. Vecka ut och vecka in.

DSC_0322

Såhär ser i alla fall Juuso vårrågen ut som då är sådd 9. maj. Jämn är den åtminstone, viss färgskiftning noteras. Bilden visar också problemen med att så med vältkombi när jorden är för torr. Det är närapå omöjligt att se var man kört varvet innan. Det problemet minskade avsevärt längre fram och försvann till sist helt

Kornet sådde jag 22 maj. Planen var fem hektar den dagen och fem till dagen därpå. Resultatet blev 4 hektar och en blöt såmaskin. Den sista hektaren gick att kämpa ner en vecka senare, i jord som var så våt att man inte alls vet hur det blir. Sista kornet åkte i backen i går, 31. maj och där prövade jag också att lägga i rödklöver som fånggröda. Ingenting av kornet har ännu grott överhuvudtaget.

Nu återstår då 1o ha ryps och fem ha solrosor. Vad gäller detta är ingen tid förliden, jag sår oftast rypsen första dagarna i juni även normala vårar, solrosorna ännu senare. Problemet är bara det att nu skall det inte bara sluta regna, det behöver också både torka upp och värma upp moder jord, för ingen ryps gror i källartemperaturer.

Nåja. Nu kan man ju kvida och pipa hur länge man vill om hur eländigt allting är, fast egentligen vet vi ingenting om det ännu. Det är ju sommaren och framför allt hösten som visar hur våren var. Men det är klart, talesättet säger ju att en försenad dag på våren betyder en försenad vecka på hösten, så om den kalkylen håller så behöver jag inte beställa nån sportlovsresa till 2016, för då skall jag tröska korn. Vad kostar en motorvärmare till Claas?