Kategori: Bondbloggen

Spannmålsförsök?

En holländare som besökte mig för något år sen kommenterade våra grönsaksodlingar med ”looks like an advanced trial field in Holland”. Det var antagligen de många små odlingslotterna som fick honom att fälla kommentaren.

När det gäller spannmålsodlingen på gården brukar jag för det mesta hålla mig till mer traditionella metoder som plöjning, S-pinnharvning, kombisådd och vältning. Så dock inte i år. Denna vår har spannmålssådden som jag avslutade i torsdags utförts av 4 personer med 4 traktorer och 3 olika såmaskiner på flera olika sätt.

Havrefältet vårplöjdes, Carrierharvades (+ punktharvning med S-pinnharv i samband med stenplockning) och såddes av Ingvar med Kongskilde multiseeder.
Kornåkrarna i kyrkbyn vårplöjdes, Carrierharvades + en överfart med S-pinnharven och såddes av Kjell-Göran med Simulta vältkombi.
Kornåkrarna ”Zanderas backåkrin”, ”Norra vägåkern”, ”Norra Fredman”, ”Fredman” och ”Hemåkern” fick en överfart med Carriern och såddes av Henry med Kongskilde multiseeder. På ”Södra vägåkern” Carrierharvades enbart vändtegarna efter tröskningen före sådd av Henry.
”Malaxåkrin” såg ren ut efter höstens glyfosatbehandling så den direktsåddes av Henry.
På åkrarna vid ”Skärigobbis” fanns mera ogräs så dom Glyfosatbehandlade jag tidigt på måndagsmorgonen varpå ogräset fick ta till sig behandlingen till torsdag eftermiddag innan Niklas direktsådde dem med Rapiden.

Blir intressant att se hur de olika bearbetnings- och såmetoderna inverkar på ogräs och sjukdomsförekomst samt skördeutfall, samtidigt borde det ge lite underlag till beslut om hur jag går vidare med min spannmålsodling, för orsaken till årets experimenterande är ju att min egen såmaskin förstördes i branden i fjol.
Tackar de lejda såningsmännen för väl utfört arbete och Tage för att jag fick testa Carriern 🙂




Latmansjobb

I fjol vid den här tiden när jag berättade om hur jag fyller konstgödsel i såmaskinen så kom det endel frågor om hur manicken jag använder fungerar. Eftersom en film säger mer än flera ord så slog jag på stort och filmade hanteringen i år. Nu borde ju nog en medelålders medborgare av idag kunna redigera en film så att två blir en, men i mitt huvud lät det sig icke göras. Därför blir det för den intresserade att klicka in sig på två filmsnuttar, den ena som visar upphämtningen av säcken, och den andra således tömningen.

Tyvärr gick det lite som det brukar, när man skall göra sig till så jäklas det. Läckaget som uppstår när jag backar ur hallen hör inte till vanligheterna men i ren nervositet över stundens allvar och filmarens närvaro så får jag inte fyllaren så rak som den behöver vara.

Det kryllar av smått på gården

Inte av kalvar den här gången, utan av knappt 50 andra klassister. Det kyliga vädret till trots, verkade de vara nöjda med sin vårutfärd.
Eftersom de var så många, delades de upp i grupper. Grupperna turades sedan om så att alla elever fick ta del av de olika programpunkterna.
De som ville fick pröva på att leda en ko, mjölka henne samt smaka på mjölken. Dessutom gick de i ladugården och ”matade” korna, de fick åka traktor, vara i skogen m.m. Naturligtvis ingick också korvgrillning i programmet 🙂

Samling
Utfodring av korna (beklagar den dåliga bildkvalitén)

Det är alltid lika roligt att se hur roligt barnen kan ha då de kommer till en bondgård. De blir fulla av iver bara genom att se en traktor eller en ko, för att nu inte sen tala om hur lyckliga de blir då de får åka traktorn eller klappa kon. Härligt! 🙂

Skogsskötsel

Nu har det torkat upp passligt mycket så att de tunga skogsmaskinerna slipper fram i skogen. Så gott som årligen finns det något att åtgärda i skogen. I år blev det två kalavverkningar och övrigt gallringar i olika ålders bestånd.

Processorn kom senaste veckan på torsdagen den 19 och åkade redan iväg igår med ca 700 m3 på mätaren, så visst gör man mycket med en sådan hjälpreda i skogen. Det är roligt att sammarbeta med entreprenörer som har öga för skogen. Det är säkert inte alltid så lätt att åka in i ett bestånd där det skall göras en sista gallring och bedömma vilka träd som skall bort och vilka som blir kvar. Jag tycker att det är en fröjd för ögat med en omvårdad skog. Beståndet i sig själv mår bra och så även vegetationen under träden. Det blir en vacker skog att röra sig i på hösten då man söker svamp tillsammans med älgflugorna 😉

På den ena kalavverkade ytan som ligger strax intill en åker, skall vi bryta upp stubbarna och återta området till åker. Det har planterats in för sådär ca 45-50 år sedan. Jag har aldrig varit med och bryta upp skogsmark till åker, så det skall bli intressant.

Nu som bäst körs virket ut till vägen och därefter skall riset köras ihop på de två kalavverknings figurerna. Därefter kommer det en grävmaskin som bryter upp stubbarna på den ytan som blir åker. Riset och stubbarna kommer i ett senare skede flisas till flis och därefter fungera som brännsle i Ekenäs värmeverk. Den andra kalavverkade figuren skall högläggas före vintern. Genom högläggning förbereder man inför följande års plantering. En grävmaskin gräver med ca 1,5-2 meters mellanrum en grop eller skrapar fram mineraljorden så att man gynnar omständigheterna för den lilla ynkliga plantan som planteras invid gropen.

Det här är grunden för upprätthållande av ekonomiskogar i Finland. Man planterar, följer med plantornas tilväxt under de första åren ifall det måste kompleteras, röjer i plantbeståndet, gallrar en ungskog, gallrar ett äldre bestånd, hugger en fröträdsställning eller gör en kalavverkning för att sluta cirkeln och därefter börja om på ett nytt varv.

Endel uppfattar det här för skogsskövling, jag ser det som skogsskötsel.

 

Bäddfräsning.

Hade en konstig känsla av att det var lördag i morse när jag vaknade. Kanske var det avbrottet som gårdagens regn förorsakade eller så berodde det på att jag tog mig tid till ett styrelsemöte i går kväll.
Idag har dock den hårda vinden torkat upp jorden så gårdagens 6,6 mm är nog ett minne blott vilket jag noterade nu ikväll när jag efter dagens byggande fick tid för bäddfräsningen inför lökplanteringen.
När det gäller grönsaksodlingen här på gården så odlar vi allt på upphöjda bänkar som jag med traktorn fräser upp direkt på plogtiltan. På så vis får jag en homogen odlingsbädd som inte packats till av traktordäcken. Samtidigt med fräsningen tillför jag också gödsel som på så vis koncentreras till odlingsbädden vilket medför kostnadsbesparing då jag inte gödslar vändtegar och traktorspår utan enbart den jord som besås eller planteras med odlingsväxter. Säkert till nytta för miljön också 🙂
Nackdelen med bäddfräsning är att den tar mycken tid och fordrar noggrann planering och precision vid utförandet. 1 ha grönsaksodling betyder i mitt fall 5,5 km bädd och traktorn klarar inte högre fart än 2,5-3,5 km/h så med fyllning av gödselspridaren och vändningar på vändtegen får jag räkna med 2,5-3,5 timmar jobb per ha. Å andra sidan så är fältet klart för sådd eller plantering efter fräsningen.
Den upphöjda odlingsbädden har i sig också både fördelar och nackdelar, bland annat hålls den torrare vilket är till fördel en våt sommar men kräver mera bevattning ifall det är torrt. Kanske värms jorden upp lite snabbare också men en sak som jag tycker är en stor fördel är att när vi vid handskörd står emellan bäddarna så sparar det en 10 cm ryggböjning, vilket kanske inte låter så mycket men efter en lång dags skördande uppskattar man nog varje cm som man sparar. En nackdel är att det inte är lätt att jämna fältet efter skörd och bäddarna ofta syns ännu följande år.