Sida 19 – Bondbloggen

Tre gånger högre elpris

Jag fick igår ett brev från elbolaget där de meddelade att de höjer priset till det tredubbla från 1 februari 2022. Från 6,25 cent per kWh går det upp till 18 cent per kWh (innehåller inte överföring och skatt). Nu är man glad att man INTE har värmepumpar eller någon annan värme som kräver elektricitet. Visst finns det motorer i flisvärmesystemet men de är väldigt små. Traktorernas motorvärmare drar mera.

Flisvärmen gör att elräkningen inte blir så mycket större ens i februari. Och den ved vi eldar med i huset blir inte dyrare alls. Förstås är värmepumpar billigare än direkt el men de kräver i alla fall en hel del kilowatttimmar. Flisved har så mycket att vi nästan drunknar i den och då är det bara skräp som man inte ens kan sälja som flisved.

De solcellspaneler som jag tänker installera ger inte mycket energi mitt i vintern så litet el måste vi köpa också i framtiden. Jag har ännu inte hittat något system som kan spara energi från sommaren till vintern till hyfsat pris. Alla överföringar till andra former (gas, biodiesel, mm.) kräver stora investeringar och har usel verkningsgrad. Så lagring av energi är ännu en fråga för framtiden.

Det smartaste är troligen att inte använda elektricitet annat än då det är illa tvunget. Det gäller att göra sej så oberoende som man kan. Elektroniken använder ganska litet och belysningen kan man spara på genom att gå över till LED-lampor. Elmotorer och värme är de största elslukarna. Nu har jag ett system där torkningen av säden i huvudsak flyttas till våren då solpanelerna ger gott om energi och då solen dessutom värmer upp torkluften.

Det finns också möjlighet att producera elektricitet från värme och för ett antal år sedan undersökte jag möjligheterna med små ångmaskiner och med termoelektriska element men det var inte lönsamt då. Om de nya elpriserna håller så kan det möjligen löna sej att producera el med flis tillika med värme. Orsaken till att det inte varit lönsamt är den låga verkningsgraden men spillet utgörs ju av värme som vi också behöver mitt i vintern.

Det finns färdiga produkter såsom ”kaninöronen” som man bara sätter på spisen och får 100W (12V) men priset är kring 1000 euro. Själva elementet är billigt så man får väl konstruera generatorn själv – det handlar mest om kylning för Peltierelementet behöver en varm och en kall sida. Det bästa är troligen att sätta elementen runt brännhuvudet och kyla den kalla sidan med vatten som går till varmvattnet. Två flugor i en smäll.

De höga energipriserna gör att en hel del kommer att ändras – inte minst jordbruket. Om inte vetepriserna stiger så är det snart slutodlat på det traditionella sättet. Även om priserna stiger (människan måste ha mat) så blir det troligen ändå betydande förändringar (se Odla solenergi). På sätt och vis har man väntat på elsmällen – oljesmällen kom redan på 1970-talet. Man undrar när det blir virkessmäll – och matsmäll ?

Funderingar kring ny säsong.

Trots att snön ligger vit över åker och äng så börjar funderingarna kring nästa säsong göra sig påminda. De höga bränsle- och gödselpriserna och deras inverkan på odlingsplanerna diskuteras flitigt i olika forum en del funderar om det överhuvudtaget lönar sig att odla något medan andra menar att produktpriserna stigit så pass att det kompenserar de höjda priserna. Några har redan köpt sina förnödenheter medan andra tvekar och hoppas på att de börjar sjunka i pris. Industrin och handeln å sin sida hotar med leveransproblem om man inte beställer i tid. Att någon skott sig på prishöjningarna är ändå rätt klart då det under sensommaren och hösten pratades om leveranssvårigheter på grund av att brist på råvaror och dyr gas hade lett till att tillverkningen stoppats har säkert en och annan förstått då de nu fått levererat gödsel tillverkad i april. Förnödenhetshandeln får mer och mer karaktär av aktiehandel, man pantar på varorna för att få upp priserna och levererar först när nivån duger. Så kan man göra då monopoliseringen är tillräckligt stark.

Vore roligt höra vilka funderingar ni bästa bloggföljare har inför kommande säsong. Blir det justeringar eller kör ni på som tidigare?

Själv råkade jag köpa ett och ett halvt års gödselbehov i våras och klarar mig, frånsett några enstaka produkter som jag måste komplettera, till slutet av maj / början av juni innan jag behöver mera gödsel så funderar på att vänta till maj innan jag köper in det som behövs under sommaren. Hoppas att priserna gått ner lite och att leveranserna fungerar då när den värsta vårrusningen är över.

Harven må vara kopplad men i övrigt är det kanske inte läge för vårbruk ännu.

Blir jag kapitalist nu?

”Det är ett heldagsjobb att ha aktier” eller nåt liknande sades det i en ekonomipod i radion härom veckan, och jag börjar tro det. Hur som så har jag nu efter en sommar och hösts pappersarbetande fått min enda aktie registrerad i ett värdeandelskonto och nu väntar jag på att mina första dividender ska börja rulla in. Eller hur det nu blir, det kan kanske vår trogna kommenterare ”Per” berätta, han brukar ju hålla koll på kurserna.

Tidigt i vintras meddelades att de ursprungliga Vasa Telefon aktierna som inte är registrerade i värdeandelsregistret skulle komma att makuleras i och med börsregistreringen och sålunda bli värdelösa. Jag hade ju en sån som jag köpte då när jag skaffade telefon 1987, den var i de närmaste ett måste för att få en anslutning då om man inte ville ta en dyr hyresanslutning. Numera har ju telefonledningen kapats så telefon har jag inte längre men aktien anses ändå ha ett värde. Sagt och gjort så började jag rota efter aktiebrevet men det visade sig vara spårlöst försvunnet, det hade nog antagligen förkommit i samband med flytten hit till Långmossen 1988. Ironiskt nog så hittade jag de Polar Mills aktier jag sökte för några år sen i det kuvert från Vasa Telefon där jag trodde att telefonaktien fanns. Polar Mills aktierna makulerades för några år sen men var blott värda några tiotals euro så jag satte inte desto mera tid på att söka dom när det begav sig.

Enda möjligheten att få den förkomna aktien registrerad var således att via tingsrätten döda pappersaktien så den ansökan inlämnades i somras och beslut kom nu i november och jag kunde öppna ett värdeandelskonto. Det borde man kanske ha gjort redan 2009 då dividender började betalas ut men då var utdelningen så pass liten att intäkterna just och just täckte kostnaderna för kontot så jag iddes inte lägga ner arbete på saken. Senare steg utdelningen så lite får jag väl ångra mig för att jag inte gjorde nåt åt saken då, det kan ju till och med vara så att den numera framlidna hustrun skulle ha haft nån aning om var aktiebrevet fanns. Nåjaa, pappren började vara i sin ordning så jag försökte boka tid i banken för att få aktien registrerad i kontot, men det är stört omöjligt att komma i kontakt med banken numera, telefonköerna är långa och meddelandena i nätbanken svarar dom inte heller på inom rimlig tid. När tiden började rinna ut, det ska nämligen vara gjort innan nyår, så provade jag boka tid direkt hos Nordea som sköter registreringen och jag hade turen att komma fram per telefon och fick en av de få tider som fanns kvar innan årsskiftet. Så idag fick jag saken ordnad, förhoppningsvis.

Man lär ska få de tre senaste årens utdelningar retroaktivt men nettot lär bli magert då det uppstått en hel del kostnader med dödandet av pappersaktien. Det blir nog inga fler aktier i det här hushållet, det är nog för arbetsamt och inkomsterna går åt i bankernas kostnader.

Så om Nisse nu blir solschejk så har jag nu blivit börshaj. 🙂

Vill också passa på att önska bloggläsarna ett riktigt

Gott Nytt År!

Odla solenergi

I samband med försöken att bygga vindkraftverk i våra skogar (vilket till all tur Försvarsmakten hindrade) så började jag läsa om solenergi. I stället för att köra hundratals ton betong och skrot till skogen och bygga tunga fundament så kan man ställa upp solpaneler mycket enkelt. Det behövs bara litet pålar och lätta ställningar. Man behöver inte ens vägar utan kan frakta dit panelerna med snöskoter och kälke. Lika lätt är det att ta bort installationerna.

Sedan såg jag en mängd artiklar om solparker i Sverige. Flera bönder hade insett att det är mera lönsamt att odla solenergi än vete.

https://www.atl.nu/solceller-i-stallet-for-vete

I Motala kommer Sveriges största solpark att byggas nästa år.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sveriges-storsta-solcellspark-ska-byggas-utanfor-motala

Solparkerna är litet nyare än vindparkerna men starkt på kommande. Soltech samarbetar med LRF (Lantbrukarnas riksförbund) ifråga om solanläggningar och söker lämpliga fält (söder om Stockholm). De flesta solenergianläggningar är ännu takplacerade men ny stora solparker kommer allt mer. Enligt en annons i Dagens Industri så är avkastningen per hektar 160 000 kronor (ca. 16000 euro). Det behöver man ju inte tro på men veteodling kan knappast konkurrera.

Det har varit litet diskussion om att sätta solpaneler på åkermark men från juni i år pågår ett försök vid Mälardalens högskola i Västerås där man installerar solpaneler rakt upp och ned så man kan odla mellan raderna. Det kallas ”agrovoltaics” och i april i år gav Italiens regering 1,1 miljarder euro till sådan kombinerad odling. Försöket i Västerås skall utvärderas nästa år. Kanske man borde titta på det i Västerås – det är bara 50 km från vårt hus i Medåker.

Det man tillsvidare lärt sej om kombinerad odling är att skuggningen från solpanelerna är förmånlig för vattenbalansen och det kunde vara bra för våra torra försomrar. Miljöpåverkan är också positiv för radernas med solpaneler ger samma effekt som öppna dikesrenar, dvs. lämplig biodiversitet för blommor, fåglar och pollinerande insekter.

Solcellerna är placerade en meter ovanför marken och högsta punkten är tre meter. Avståndet mellan raderna är 10 meter. Panelerna är dubbelsidiga och riktade mot öst och väst. Det är billigare att placera dem stående än liggande.

Sedan kan man ju som skeptisk bonde undra över hur bra det går att bruka jorden och hur ogräset sprider sej från raderna. Fast om man förtjänar tio gånger mer per hektar så kan de problemen förlåtas (se Land Lantbruk 29 juni 2021 Bengt Stridh: ”Solel ger tio gånger större skörd än energiskog”).

https://www.ja.se/artikel/2228497/frst-i-sverige-med-nytt-solcellskoncept.html

Faktum är att jag börjar tröttna på att ingen vill betala nånting för det vi odlar. Så varför inte börja odla solenergi i stället ? Fördelen framom vindkraft är att investeringarna är betydligt mindre så att en vanlig bonde klarar av det utan utländska företag som betalar en promille åt bonden och stoppar resten i egen ficka.

Tyvärr är det inte bara att ställa upp solpanelerna. De måste också kopplas till elnätet och då råkar man ut för både elbolag och skattmasar. Att sätta upp solpaneler på ett tak är betydligt mer lönsamt på grund av avgifterna och skatterna. Systemet är inte anpassat för bondesolparker – åtminstone ännu. Om man skall få till stånd en betydande elproduktion med solenergi så måste systemet förbättras.

Det är en mycket enkel och smart lösning att bygga solparker i byarna i hela landet. I motsats till de stora vindparkerna så behövs det inte nya stora kraftlinjer utan de befintliga fungerar med litet uppgradering. Om man ser på Sverige så finns det tillräckligt med elkraft men produktionen sker i norr och behovet finns i söder. De måste troligen bygga långa och dyra kraftlinjer genom hela landet.

Om man läser på nätet vad som skrivs om upprättstående solpaneler så är det ganska blandat. De får mindre effekt mitt på dagen men mer på morgonen och aftonen. Likaså ger de mindre energi på sommaren men mer på vår och höst än sådana paneler som är riktade mot solen mitt på dagen. En stor fördel med upprättstående solpaneler är att de inte alls är känsliga för snö utan producerar el också då det är snövintrar. Enligt en undersökning i USA så är väggmonterade paneler bättre i Alaska än takmonterade då snötäcket beaktas. Och på vintern behövs det mera energi.

Knappast installerar jag solpaneler på åkrarna nästa år (även om jag sätter upp på taket). Det behövs ännu ordentlig utredning av ekonomin och avtalen. Men det är absolut en beaktansvärd möjlighet. Sedan kan man fundera på solpark under kraftlinjerna som går tvärs igenom vår skog och möjligen solpark på mossarna där det inte växer träd just alls.

Kanske man blir solshejk så småningom …

Inget snökaos i Långmossen.

Då snöfallet drar in med vinden från havet (s.k. Lake effect snow) kan det bli stora lokala variationer. Att Vasa med ca 60 cm snö hade näst mest i landet kändes svårt att förstå då det fågelvägen är blott 14km mellan mätstationerna på Klemetsö och min här i Långmossen. Vi ligger dock lite längre från kusten och snön som föll hade bildats av den fuktiga luften över det ännu öppna Bottenviken och fördes med nordanvinden in över land.

Sen dagen före julafton har vi fått 15,9mm nederbörd (som snö i smält form) och snödjupet på mätstickan här på gården ökade från 6 cm till 18 cm. Snön är lätt så då det blåste så lämna det mesta i diken och utfall samt i drivor på en del ställen. Det förklarar också att det inte ökade riktigt motsvarande nederbörden på mätstickan. 1 mm nederbörd brukar nämligen ge 1 cm snödjup om snön är torr.

27 december 2021 och 18cm på snödjupsstickan.

Kallt (-20°C) har vi idag så jag lämnade att utföra skrivbordsarbeten i stället för att dra till skogs. Riktigt tilltalande är skogsarbetet inte med mycket snö i träden och snön är så lätt att det kan bli problem med tillfrysning i luftfiltret. Kanske skulle en elsåg fungera bättre när det är riktigt kallt eller far batterikapaciteten all väg i kylan? Från och med i morgon ska det bli varmare och kanske får vi nån vindpust som rensar skogen. Men ljust och vackert är det i alla fall.

27 December 2021. Soligt och vackert men kallt ute.

Skog och batterier

Vem har inte tröttnat på att rycka 30 gånger för att få en motorsåg att starta ? Tänk om man bara kunde trycka på en knapp i stället ? I somras köpte jag en batteridriven röjsåg (Husqvarna 535iFR) för att pröva om den duger till nånting. Det gick fint att slå tjockt gräs och laddaren var rätt hyfsad men först nu kunde vi pröva röjning med klinga.

Brorsan har kört i ett par dagar nu då det är lämpligt väder med litet snö. Röjsågen fick godkänt. Batteriet håller i 50 minuter ungefär och den är svagare än den stora Husqvarna 555 som vi också kör med men den är absolut användbar. Att ladda batteriet är ju ett problem om man skall röja hela dagen men vi har ofta annat arbete också i skogen. Åtta batterier köper jag inte för de är ännu för dyra.

(25 december 2021: Vi fick ett batteri till i julklapp så nu är den dubbelt mera användbar)

I början på december fanns det en artikel om storskaligt försök med batteridrivna röjsågar i Land Skogsbruk. En firma hade köpt 8 röjsågar och 70 batterier och kört med enbart batteridrivet från juni till oktober. Erfarenheterna var goda även om kapaciteten var 20 % lägre än för 45 kubiks bensinröjsågar – men så motsvarar 535iFR också den mindre 35 kubiks sågen.

Grova stammar passar batteridrivet inte för. Då motståndet blir för stort så slår motorn av helt. Den är alltså inte ”seg”. De grövsta stammarna är 6-7 cm. Eldrivna sågar är betydligt billigare i drift än bensinsågar men inköpspriset speciellt för batterierna är högt. Det beror helt på utvecklingen om priserna går ned i och med stor serieproduktion.

Rent tekniskt fungera batterisågen bra för oss. Med ett batteri så röjer man en stund och sysslar sedan med annat i skogen. Större röjningsarbeten har vi inte så mycket av och då kan vi ta den större 555:an.

Batteridriven motorsåg tänker jag inte köpa ännu. Där behövs mera kraft och med motorsåg kör vi ofta hela dagen så det skulle bli dyrt med så många batterier. Man får hoppas att det kommer bättre och billigare batterier innan gubben blir för svag för att rycka igång en bensinmotorsåg. För byggnadsarbeten och vedsågning kan en batteridriven nog vara bra.

Tanken var att få skogstraktorerna i skick medan det var varmt väder men byggnadsarbetena drog ut på tiden och vintern kom ovanligt tidigt så jag börjar först nu få det sista underhållet klart. Zetorn är färdig för skogen med kättingar på men Belarusen skall ännu smörjas. Brorsan byggde en ställning för röjsågen bak på Zetorns lastare. Motorsågen kan man sätta framför kylaren där det finns ett ganska stort tomt utrymme men röjsågen har varit ett problem. Man vill inte ha den på vagnen för det är för osäkert.

Märk väl hur liten den batteridrivna röjsågen är. Den är också lätt men röret är lika långt som på den stora röjsågen. En stor fördel är också att man vågar sätta in den batteridrivna i en personbil utan att få olja och bensin på golvet (sågarna läcker alltid litet).

I våras lyckades jag köra över en låda för verktyg på Belarusen då en grov kvist sprätte upp och välte hela lådan som hamnade under bakhjulet. Nu har jag byggt om med en yttre hållare för vissa långa verktyg utanför hytten och en låda för små verktyg inne i hytten. Dessutom tätade jag hytten ordentligt med gummiduk och plastfönster (så man får god sikt bakåt/nedåt). Lägg märke till att rutan till vänster är tvådelad för då jag har processorn på så måste kablarna (3 st.) till styrlådan komma in där.

Tätning kring spakarna med fönster nedåt/bakåt

Nu blir det att se om allt är i skick under julmellandagarna. Möjligen måste jag ännu göra nånting åt värmen för kranen till hyttvärmen på Zetorn har en tendens att fastna. Vi har två värmebatterier (ett nere och ett uppe i taket) och det är litet känsligt hur man ställer kranarna så att det kommer värme till båda batterierna.

Vädret ser i alla fall ut att bli riktigt fint. Minusgrader hela tiodygnsperioden och ganska litet snö 3-4 cm. Nu skall alla stora granar huggas ned så fort vi hinner för barkborrarna härjar i våra skogar. Jag hade tänkt gallra nu då det är så litet snö men det blir nog stockar i år i alla fall. Flisved kommer det inte att vara brist på.

Glad jul åt alla vaccinåret 2021. Vi har fått tredje sprutan och sitter här för oss själva (då vi inte är i skogen) så det går ingen nöd på oss. Solen skiner och dagarna blir allt längre – flera sekunder per dag. Det är bråttom att få upp konditionen innan dagarna blir så långa att man får komma hem med svansen mellan benen innan det blir mörkt.