Axgång.

För några dagar sedan började kornet ”gå i ax” vilket är ungefär normal tidpunkt trots det kalla vädret. Allt väl med andra ord? Njaa, nu är det ju frågan om kornet som såddes onormalt tidigt eller den 27.4. Det som såddes vid ”normal” tidpunkt i medlet av maj är nog efter normal utveckling, ganska rejält dessutom. Men med en fin avslutning på växtsäsongen skall väl nog det också hinna till.

Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.
Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.

Kornet i fråga är av sorten Elmeri och nytt för mig i år. Jag brukar ha för vana att ge en liten stråstärkar- och svampmedelsbehandling just före axgång men ett par dagar på SLC-fullmäktiges vårmöte och det ovanligt blåsiga vädret ledde till att den uteblev för den här såddens del. Vi får se var det slutar men växten är kort på grund av torkan och stråstyvheten säkert förstärkt av det blåsiga vädret så kanske det går vägen även utan behandling. Så här långt får man konstatera att det var tur att jag sådde detta vårplöjda fält tidigt för annars hade nog torkan ställt till det. I övrigt ser också de tidigt sådda fälten bäst ut. Jag hade i år ett väldigt utdraget vårbruk för spannmålens del, det gick nämligen hela 7 veckor från första till sista sådden. Man skall sprida på riskerna och inte sätta alla ägg i samma korg 🙂

Bladverk och strå relativt friskt.
Bladverk och strå relativt friskt ……
....däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.
…. men däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.

 

Urlakad

Man veit int hur braa man haar e fören he taar sluut. Här trodde man att man hade haft bråttom men de senaste två månaderna har visat att jag tidigare bara legat och slöat. Då när köket försvinner och man inte har nån plats att sitta och dricka kaffe på och läsa tidningarna så får man en oanad motivation att fixa köket och det kvickt.

I början jobbade jag 16 timmar med att riva och städa i stuvun (köket) men nu börjar jag känna mej urlakad och ibland sitter man bara och stirrar rakt framför sej. Man är ju inte någon ungdom mera. Nu är läget inte så illa – vi satte upp sista pärlsponten i taket nyss. Så det återstår bara litet golvbräder och därefter blir det målning och tapetsering. Det svåraste är att välja tapeter och kulörer – sedan går själva arbetet rätt fort.

DSCN3821

Före …

DSCN3834

… och efter.

Ja, så har jag förstås kvar installationen av den nya köksfläkten också. I går beställde jag induktionsspis och köksfläkt från Sverige. Lustigt nog kostar dessa sammanlagt 430 euro mer i Finland – i samma firma … Så vi får en semesterresa betald och pengar över. Men köksfläkten skall ha nya rör och nu skall de brandisoleras på alla möjliga och omöjliga sätt ! Jag tänker bygga en kanal av fibercementskivor fästa vid stålprofiler och isolera själva röret med bergull. Det blir 160 mm släta plåtrör så de är lätta att hålla rena.

Spisen har säkerhetsautomatik som stänger av en platta som varit på för länge och en mängd barnsäkerheter (barnbarnssäkerheter). Induktionsspisar blir ju inte så varma på ytan. Nackdelen är att våra gamla rostfria kastruller inte fungerar. Vi testade med en magnet och den fastnade inte. Men så kom jag på att jag tar in en järnplatta från skrotlagret och sätter den under kastrullen. Visserligen förlorar man snabbheten men det går att använda de gamla kokkärlen på det viset.

Nu har jag inte enbart arbetat med huset – även om det tagit mest tid. Det har varit nödvändigt att så och spruta också och så måste vi göra i ordning bränslehuset så jag kan placera in bränsletanken då det blivit renoverad. Den 11 juli åker jag med den upp till Ylihärmä. Bassängen i bränslehuset skall rappas och golvet jämnas ut. Sedan skall en plastmatta placeras inne i bassängen. Jag viker upp hörnen utan att svetsa plasten. Det går bra att vika riktigt snyggt bara man värmer med en värmepistol. Men först måste cementen stelna ordentligt.

DSCN3837

Ytan skall ännu stålslipas med tunt murbruk. Jag vet ine om plastmattan är nödvändig men det skadar inte med extar säkerhet.

Det har varit dåligt med bloggandet under de senaste två månaderna. Men det vill inte bli till nånting då man känner sej fullständigt urlakad och bara vill inta ryggläge. I morgon måste vi föra ena bakhjulet på Zetorn för att lappas. Och så skall golvet lagas så vi kan börja måla. Då blir det litet annat arbete för det måste torka mellan målningarna.

Avsikten är att flytta in inom juli månadoch sedan får byggarbetet inomhus vänta till hösten för vi har en hel del byggande utomhus också.  Och maskinerna måste skötas om. Inga större fritidsproblem i sikte …

 

Bete på söderåker

Kommer kanske någon ihåg när jag i vintras ”krellade” på i skogen med alla mina varv med kläder… Den igenväxta åkern som sakta skall petas fram. Då, i vintras, gick jag omkring som en michelingubbe, med klädvarven noga petade på rätt. Sågen ovässtes trots de höga stubbarna, svordomar viskades och gormades det, stundvis riktigt friskt. Ibland var det -12 och ibland 0. Jag bökade mej fram under kvistarna, brände riskorna, snavade på stubbar, snubblade över dikena, men knallade sakta på. Ibland blev det mörkt innan jag gav mej, endel dagar kändes det som man varit överkörd av en ångvält, men ut, ut, och så grillades det någon korv emellanåt innan det blev för mörkt för att hitta ketshupen. Ibland kunde jag sitta en stund för mej själv och fundera över livets orättvisor och rättvisor tills kylan började krypa innanför yttersta lagret kläder.  Åkerknuten jag fick fram va inte stor, men, också den en bit i det här projektet. Lön för mödan? Jo, några kilo lättare och varmt i mitt och pappas hus, men det som värmer mest är nog det som kommer inifrån… Känslan att få någonting verkställt. Att få fram den åker som någon i tiderna kämpat och kåkat i så många fler timmar än man kanske kan tänka sej.

Så kom sen äntligen den dagen när jag släppte fåren att beta på söderåkern.

Fåren skuttar glatt på söderåkern
Fåren skuttar glatt på söderåkern

Skuttande, lyckliga tackor och lamm – bästa lönen för mödan 🙂

Nu håller alla lövträd på att skjuta upp nya skott. Skulle jag inte ha får att gå här skulle det snart se ut som en djungel igen. Men nu blir det stop med förvildningen av den här knuten. Fåren får vara här en tid nu och så skall jag följa med hur väl dom betar området, när jag tycker det är lagom betat flyttar jag dem till ett annat bete.

Ei mennyy nii kui Rommsos…….

………tyckte jag mig höra den finskspråkiga långtradarchauffören meddela när han beklagade att han var försenad. Med mina finskakunskaper (eller avsaknaden av dem) tog det en stund innan jag förstod vad han menade eller ”det gick inte som på Strömsö”. Sällan går det väl som planerat här på gården heller och idag var en sådan dag då det inte alls gick som planerat.

Då jag i går kollade in väderleksprognosen såg jag att de åter lagt in regnet som fanns där för några dagar sen men försvann emellan. Och då jag började känna mig lite sliten efter bland annat nattliga bevattningar så passade det utlovade regnet utmärkt. Jag brukar nämligen utnyttja dagar med ordentligt regn till att samla nya krafter så en dylik dag såg jag fram emot.  För att med gott samvete kunna vila lite fordrades det ändå en sista kraftansträngning för att få den aktuella sallats-, broccoli- och blomkålsplanteringen avklarad, lite växtskyddsjobb och skörd av några pallar isbergssallat.

Broccolin och blomkålen planterades snabb för maskin var redan justerad för ändamålet, däremot fordrades det lite skruvande för att få den i skick för sallatsplanteringen. Efter att ha konstraterat att inställningarna var OK lämnade jag över planterandet åt kvällskiftespersonalen för att själv ta itu med bekämpning av bland annat kålmal som nu igen härjar i odlingarna efter att vinden mojnat och temperaturen stigit. Första sprutan gick bra men när jag på hemvägen framåt småtimmarna konstaterade att vägen bara blev smalare och smalare så fick jag nog ajournera det fortsatta växtskyddsarbetet trots ypperliga förhållanden. Safety first!

Jag hade också meddelat skördepersonalen att vi börjar vid 6-tiden för att hinna skörda innan regnet. Trots kort natt gick det bra att komma igång, så långt allt väl. Men efter en 10-15 meters skördande sprack hydrauloljeslangen till hydraulmotorn som driver bandet på skördevagnen. Det var bara att återvända hem sätta personalen i annat arbete och börja skruva. En av de anställda undrade över om det fordras reparatör för att få det åtgärdat men min amerikanska släkting som jobbar här i sommar svarade ” No, he’s a farmer” 🙂

Hur som helst så behövdes det ny slang så en stadsresa fordrades men när jag kom till paketbilen konstaterade jag att bakdäcket var tomt. Blev att ta reservbilen men brådskan var onödig för när jag kom fram hade verkstaden ännu inte öppnat. Jag var inte ensam i kö på parkeringen men ny slang fixades ändå snabbt och vid 9-tiden var vi igång igen, …….. 3 timmar försenad och det hade börjat regna. Vi är väldigt glada åt regnet för här är det torrt, trots att det i radion pratas om att hästhö och dylikt regnar bort, så det gjorde inget att man blev tvungen att skörda i regnrock. Dessutom gick sallaten bra att skörda och vi hann få alla beställningar fixade i tid. Dottern fixade punkteringen så det blev lite vila mot kvällskvisten trots allt. Slutet gott allting gott 🙂

Eller egentligen inte för jag hade planerat för sådd av den sista planteringsomgången under tiden det regnade idag, det hann vi inte med……… men Mañana, Mañana…..

Tja…..

Christer skrev just att man borde konsultera mig när man vill veta något om vädret framledes. Nä, det skall man nog kanske inte göra för det jag håller på med är nog mest gissningar, och gissar man tillräckligt ofta har man rätt ibland. Men visst, några saker finns det väl nog som jag ger akt på och som aldrig har slagit fel hittills.

Det säkraste tecknet är att nederbörden på ett år brukar vara ganska konstant. Därför missade jag egentligen totalt sommartippningen för dålig sommar – jag det anade jag att det skulle bli, men mitt tips var nog att den skulle regna bort. Och det om något har ju kommit på skam – åtminstone i Österbotten. Nu håller ju vädret på att svänga och det skall bli intressant att se vart det far – mitt tips är att juli månad kommer att bli fruktansvärt varm, eller fruktansvärt våt. Inget däremellan.

En annan sak jag hittat på själv och litar starkt på är det jag kallar ”Valborgsindikatorn” Valborgsmässoaftonen och Första Maj brukar visa sommarens väder, men tvärtom då. Det gäller egentligen hela maj månad, är den varm och fin får vi ingen mera sommar efter det. Och tvärtom förstås. Därav det gamla bondepraktikauttrycket ”Om man sår i pälsärmarna skördar man i skjortärmarna”

Egentligen för jag faktiskt inte så mycket väderdagbok, jag skriver inte upp vädret från dag till dag, men sedan många år tillbaks har jag bokfört vädret i allmänhet under ett år.

Abborfenor, rönnbär och kaffesump och grodrom och tranor och allt möjligt annat har jag aldrig varken noterat eller intresserat mig för. Jag har inte kunnat påvisa att allsköns spådom i dylika kunnat ge resultat. Det enda som jag noterat i den vägen och som faktiskt verkar stämma är att det skall vara högvatten i ån tre gånger på hösten innan snön kommer.

Egentligen vet jag inte om den kalla sommaren stör mig nämnvärt. Jag är ingen vän av solbad och andra stekningar utan vill hellre ha ett klimat som är perfekta att jobba i, och det har det varit i sommar, med undantag då av kvällarna som varit för kalla. Däremot har den eviga blåsten stört mig. Både sinnligt och själsligt. Blåst är ittiterande att vistas i, men det värsta är att man inte kan utföra nån enda form av växtskydd eller tilllägsgödsling i blåsväder. Ogräset i rypsen fick jag bekämpat mer eller midre med våld, dvs  genom att i ren ilska sitta uppe en natt tills det slutade blåsa. Den taktiken lyckades ganska bra.

Det som dock verkligen bekymrar mig gällande årets sommar är avsakanden av insekter och dylikt flygknytt. Jo jag vet, det är behagligt att vara utan allsköns stickande och surrande (och då menar jag inte ett kafferep) men för naturen kan det aldrig vara bra. Insekterna gör ju dagligen ett jättejobb för att vi överhuvudtaget skall överleva på denna jord med pollineringar och grejer, så hur går det nu då när alla är på ledigt.

Kommer det alls att bli några bär eller äppel i år och hur går det med alla andra växter dom skall ha flytthjälp åt sina frön. Jag tror jag sett ett par getingar, nån enstaka humla och bevisligen fått två (2) myggbett i år. Inte ens flugorna vimlar som dom brukar göra. Ställer man fram en syltburk på terassen nu så är det bara – tyst. Och det har jag garanterat aldrig upplevt förr.

På midsommaraftonen var vi en sväng in i Metsäliittos lager. Det slog mig inte före efteråt att inte ett flygfä attackerat och inte ens visat sig och en vanlig midsommarafton i skogen borde det vara miljoner som surrar runt huvudet.

Jag har alldeles för biolåga kunskaper för att kunna bedöma hur det går för fåglarna, men svalorna häckning är helt klart störd. Svalorna kom nog i god tid i våras men flög med typisk intensitet bara nån vecka, och sedan dess har jag nästan inte sett en svala. Inga pipanden hörs heller från takstolarna där det brukar vara ett rysligt oljud denna tid på året. Där är också – tyst.

En annan sak som jag inte riktigt kan förstå stod jag och tittade på för en stund sen. Snabbt räknat 50 tranor lyfte ur kornåkern. Tranorna skall väl hållas med barnpassning på någon Lappländsk myr vid denna kalendertidpunkt. Vad gör dom här?

Nåja, ovanliga somarar har ju varit vanliga förr också och nog skall väl detta gå på något sätt, men det skadar inte att påminna sig om att allt ont har något gott med sig och fast vi inte gillar alla sorts kryp så behövs dom likväl för att vi skall kunna bo på detta klot.

Fast det är klart – roligt att var utan mygg är det ju.

Tillbaks till rubriken, väderbokföringen. Den behöver inte vara krångligare än nedanstående exempel för att kunna bidra med något. När man skrivit ner lite liknande och minns hur extremåren har varit och dessutom minns hur generationen före berättade tex om åsksommaren 1956, så inser man snabbt att konstiga somrar kommit och gått. Det skall väl nog 2014 göra också.

 

 

Projekt vakuumkyla

En förhållandevis stor satsning på kylning kan ju te sig lite udda en sommar som hittills mest bjudit på kallt väder med flera nattfroster. Men det kommer väl varmare tider och de facto så gjordes största delen av investeringen ifjol. Maskinen levererades dock så pass sent att vi beslöt ta den i bruk först i år. Nu har platta och tak byggts till på hallen och maskin baxats på plats, kopplats in och körts igång. Kylningsprocessen verkar fungera bra så här långt även om de skördade produkterna (sallat) hittills inte haft högre ingångstemperatur än kring 15-18 grader.

Vakuumkylning fungerar som så att luftrycket i tryckkammaren sänks så lågt att vattnet (ytfukten) förångas (kokar) vid lägre temperatur. Förångningen av vattnet fordrar energi som i det här fallet tas från produkten. En produkt med stor yta, typ sallat, är det som bäst lämpar sig för kylning i vakuumkyl. Kompaktare produkter typ morot har för liten yta i förhållande till vikten för att det skall vara någon större nytta med vakuumkylning. Snabbheten i processen och att produkten kyls också inifrån och inte enbart utifrån som i en konventionell kyl  medför att leverans av kyld vara kan ske omgående. Tidigare har det fordrats 1-2 dagars lagring i kylrum innan produkten varit genomkyld. Att produkterna passerar vakuumkylen innan de läggs in på underhållskylning  i väntan på leverans avlastar och medför en jämnare temperatur i leveranskylen. Dessutom kan också förpackad vara lika snabbt kylas ner som oförpackad.

Det är främst våra vidareförädlande kunder som önskat genomkyld vara för att lättare kunna hålla jämn temperatur genom hela processen och på så vis kunna förlänga hållbarheten på produkten. Men en väl kyld vara i obruten kylkedja fram till konsument är ju också i övrigt en bra sak, alla vill vi ha fräscha hållbara grönsaker. En av mina ledstjärnor är leverans av högsta möjliga kvalitet så vi hoppas att satsningen leder till ytterligare förhöjning av kvaliteten.

De första vakuumkylarna för grönsaker kom till Finland för ett tiotal år sen och uppskattningsvis finns det nu ett knappt tiotal i drift. De importerade grönsakerna är också oftast vakuumkylda för att klara den långa transporten.

Här följer en bildkavalkad från projektet.

Containern med vakuumkylen levereras till gården.
Containern med vakuumkylen levereras till gården 16.09.2013
Grundarbetet med plattformen inleds 27.05.2014
Grundarbetet med plattformen inleds 27.05.2014
Transport av grus kunde tack vare den i den närbelägna skogsbacken nyöppnade krossen ske med egna fordon, fick på så vis också testa dragviljan i nyförvärvet :)
Transport av grus kunde tack vare den i den närbelägna skogsbacken nyöppnade krossen ske med egna fordon, fick på så vis också testa dragviljan i nyförvärvet 🙂
Plattformen gjuts 09.06.2014
Plattformen gjuts 09.06.2014
Vägg och takkonstruktion byggdes 10.06.2014
Vägg och takkonstruktion byggdes 10.06.2014
Undertak och långsidans vägg klar 12.06.2014
Undertak och långsidans vägg klar 12.06.2014
Kylen baxas på plats 15.06.2014. Vilket inte var helt lätt, den vägde trots allt över 6000kg .
Kylen baxas på plats 15.06.2014. Vilket inte var helt lätt, den vägde trots allt över 6000kg .
Takläggning 17.06.2014
Takläggning 17.06.2014
Den holländska installatören tackar för sig glad och nöjd över att maskinen är "up and running" även om han blev tvungen att ta hjälp av en lokal entreprenör för att byta ut en läckande vibrationsdämpare. 27.06.2014
Den holländska installatören tackar för sig glad och nöjd över att maskinen är ”up and running” även om han blev tvungen att ta hjälp av en lokal entreprenör för att byta ut en läckande vibrationsdämpare. 27.06.2014
En del av dagens (29.06.2014) skörd sätts in för kylning.
En del av dagens (29.06.2014) skörd sätts in för kylning.
Ingångstemperatur +18,4°C
Ingångstemperatur +18,4°C
Utgångstemperatur +2,3°C efter 545 sekunders drift. Därefter flyttas varorna till underhållskylen och nästa sats läggs in i vakuumkylen.
Utgångstemperatur +2,3°C efter 545 sekunders drift. Därefter flyttas varorna till underhållskylen och nästa sats läggs in i vakuumkylen.