Så var då en del av kinakålen planterad, och nu har jag också kommit hem så jag kan sätta ut lite bilder på det hela. Mats kommer i år att ha ca 65 000 kinkålsplantor i jorden. Dock brukar det inte bli 65 000 kinakålar när de skall skördas. Man måste alltid räkna med lite svinn. Men försöka göra det bästa av det måste man, och det börjar ju redan med att försöka få plantorna i jorden så fort de kommer, och före de kommer skall man ha förberett jorden så att planteringsförhållandena är så bra som möjligt. Det harvas, plockas sten några vändor, och sen till sist fräsning att jorden blir så jämn som möjligt. Fuktig jord skall det också gärna vara, är det för torrt ”fastnar” inte plantorna i jorden utan jorden bara ”rinner” av och fäster sej inte kring plantan och är det för vått blir det bara gegga och jorden klumpar sej och då blir det inte heller bra. Så hur gör man då? Regnar det får man vänta att jorden återhämtar sej och är det torrt får man vattna någon dag före man planterar och sedan bearbeta jorden. Men vänta för länge kan man inte heller göra. Knepigt det där, men för Mats har det väl varit ganska bra med den biten i år, lite vänta måste han göra mellan planteringarna för på morgonen efter att första omgången plantor hade planterats öste det ner regn. Men för att få ordning på historierna skall jag ta det från början.

På tisdag kom första omgången plantor, Mats redde till jorden och på onsdag var det plantering, då såg det ut såhär.

Mats kör, Mathias åker med en vända, på planteringsmaskinen sitter tre krutgummor, medelåldern är ca 70 år, och de plockar ca 7000 plantor var. Skulle det vara som det borde så skulle jag ha varit med och plantera, men eftersom min nacke är allt annat än bra så var grannfrun snäll och kom och hjälpte till 🙂

Planterande i sej är inte tungt, annat än att man efter några timmar brukar bli mör om rygg och bak. Själva jobbet går till som så att man plockar plantorna, en och en och sätter i rören man kan se under plantorna, sen ser maskinen till att plantan med en och annan finess kommer ner sakta och försiktigt i jorden.

När plantorna planterats är det bevattning som är det viktigaste. Den lilla kuben som är full med rötter är ganska torkkänslig, och har rötterna en gång torkat, är plantan förlorad, så det gäller att få vatten medsamma, men måtta med allt…

Torsdag – Ösregn! På torsdag morgon vaknade vi av åskan. Mats flög upp och svor en liten ramsa. Åskregn har han varit med om förut, och med tydligt i minnet om det året som det regnade så pass jusst efter att han planterat kinakål att åkern de var på förvandlades till en insjö så insåg jag att radiramsan nog var befogad. Det året drunknade och flöt det bort typ 15-20 000 plantor. Regnmängden den här morgonen var inte så enorm på Dånö, även om det bara någon kilometer därifrån talades om 45 – 50mm, på bara någon timme. Det blir antagligen ingen insjö det här året, för kålen planteras i en backe, men lika tokigt är det om det börjar regna kraftigt. Då kan det börja rinna diken och när det får upp farten spolar det plantorna med sej.

Här har det blivit små diken och plantor spolats bort…

Eftersom jag inte tänker tråka ut någon med alla historier om kinakålsplanteringen på en gång så kommer följetongen att komma om någon dag, alltså, fortsättning följer med Kinakålsplantering del 2.